Hur stor volym har ett andetag
Respirationsfysiologi
Respirationsfysiologi existerar läran ifall hur gasutbyte sker vid cellulär samt anatomisk nivå. på denna plats ingår förståelse kring hur lungorna arbetar mekaniskt, detta önskar yttra hur andningsorganen samverkar på grund av för att att nå ett mål eller resultat ventilation.
Anatomi: pleura, lungorna, trachea, diaphragman, m. intercostales externi, m. intercostales interni
Volymer samt mått
[redigera | redigera wikitext]Man mäter lungornas olika volymer i enlighet med följande:
- TLC = total lungkapacitet
- VC = vitalkapacitet, dvs. den mängd utandningsluft vilket man maximalt kunna andas ut efter maximal inandning, alternativt vice versa.
- FRC = funktionell residualkapacitet, den mängd atmosfär liksom finns kvar inom lungorna efter enstaka normal utandning.[1]
- RV = residualvolym
- ERV = exspiratorisk reservvolym
- FEV1 = forcerad exspiratorisk volym vid enstaka sekund
- FVC = forcerad vitalkapacitet, dvs.
sålunda många man är kapabel maximalt andas ut efter ett maximal inandning.
- PEF = peak expiratory flow, högsta flödesnivå beneath forcerad utandning.
- MVV40 = Maximal volontär ventilation, maximal minutvolym då man andas 40 andetag inom minuten.
- FEV1s/VC% = FEV%, anger hur flera andel från vitalkapaciteten likt utandas beneath den inledande sekunden, vilket ger en mått vid utandningsförmågan, ev.Lungvolym alternativt lungkapacitet existerar en mått vid lungans volym, [1] detta önskar yttra hur många atmosfär vilket får område inom lungorna.
obstruktioner.
- Compliance = en mått vid lungans eftergivlighet. Mäts genom förändring inom volym (V) per förändring inom pleuralt tryck (P): C=ΔV/ΔP. Ju större eftergivlighet desto enklare för att expandera lungan. Höga värden ses bland annat nära KOL vid bas från negativt resultat från alveoler samt elastisk bindväv. Låga värden syns bl.a.
nära fibros/ärrvävnad.
Ventilation
[redigera | redigera wikitext]Inandning (inspiration) inleds genom för att utöka volymen vid bröstkorgen, därmed skapas en undertryck inom pleuran samt därmed även inom lungorna, vilket utför för att atmosfär dras in inom luftvägarna. Detta sker genom för att dem yttre interkostalmusklerna ökar bröstkorgen samtidigt likt diafragman dras neråt.
Undertrycket leder atmosfär utifrån ner genom trachea, genom bronkerna ut mot dem minsta strukturerna, alveolerna var gasutbytet sker.
Lungventilation.Utandning (exspiration/exhalation) sker nära lugn andning genom för att inandningsmusklerna slappnar från, då förmå bröstkorgens samt lungornas elastiska förmåga åter dra ihop bröstkorgen, således för att man andas ut.
Vid normal, lugn andning äger man ett tidalvolym vid cirka 500 ml, detta önskar yttra för att varenda andetag drar man in ett halvliter atmosfär ifrån omgivningen.
nära ökat metabolt behov kunna denna stiga mot flera liter, beroende vid personens vikt, ålder samt kön.
Genom för att multiplicera tidalvolymen tillsammans med andningsfrekvensen (andetag per minut) får man minutvolymen.
Forcerad ventilation
[redigera | redigera wikitext]Forcerad ventilation existerar då andningen sker mot en motstånd, då använder man sig från dem därför kallade accessoriska (sekundära) andningsmusklerna, på grund av för att behärska generera enstaka mer mäktig in- samt utandning.
Accessoriska andningsmuskler vid:
- Inandning existerar halsmusklerna muskel sternocleidomastoideus samt muskel scalenius såsom hjälper mot för att höja bröstkorgen, andra halsmuskler vilket hjälper för att vidga luftvägarna, samt rygg- samt nackmuskler såsom drar bak axelpartierna samt sträcker ryggen, vilket ökar pleurahålans volym.
- Utandning existerar inre interkostalmusklerna, likt verkar antagonistiskt mot dem externa interkostalmusklerna, samt bukmuskulaturen, likt hjälper mot för att pressa upp diafragman.
Respirationshistologi
[redigera | redigera wikitext]Luftstrupen består från hästskoformade ringar från hyalint brosk, liksom sluts samman från glatt muskulatur.
Detta medför för att luftstrupen är kapabel dras åt då luftvägarna irriteras. ett patologisk variant från detta ses nära astma, samt behandlas tillsammans med beta-2-agonister.
Hur massiv sektion från lungornas totala volym utbytes nära en andetag?Den principiella uppbyggnaden från luftvägarna existerar densamma likt inom trachea, bronker ner mot bronkiolerna. Bronkiolerna äger dock ingen brosk. Bronkiolerna slutar inom terminala bronkioler var alveolerna tar nära.
Alveolerna utgörs från små hålrum liksom liknar "druvklasar" tillsammans med elastisk bindväv mellan, såsom ger lungan dess elasticitet.
Alveolväggarna existerar uppbyggda sorters epitelceller:
Gasutbyte
[redigera | redigera wikitext]Gasutbyte sker till för att kroppen skall behärska avge koldioxid inom struktur från kolsyra, samt därmed reglera pH-balansen, samt för att ta upp syre såsom behövs inom aeroba metabola processer.
Vid normal, lugn andning besitter man ett tidalvolym vid cirka 500 ml, detta önskar yttra för att varenda andetag drar man in ett halvliter atmosfär ifrån omgivningen.Själva gasutbytet sker genom diffusion ovan typ inom pneumocyternas cellmembran mot intilliggande kapillärer inom lilla kretsloppet. Delen från kapillären likt existerar tillräckligt nära alveolen på grund av för att gasutbyte skall ske existerar cirka 1mm utdragen, samt blodet passerar normalt denna sträcka vid 0,75 sekunder.
Detta existerar dock mer än nog på grund av för att hemoglobinet skall mättas tillsammans med syre, detta existerar ett från faktorerna likt bidrar mot för att detta finns ett massiv reservkapacitet inom respirationssystemet.
Lilla kretsloppet utgörs från detta blodomlopp liksom utgår ifrån hjärtats högra kammare, perfuserar lungorna samt slutligen levererar syrerikt blod mot hjärtats vänstra kammare, var stora blodomloppet tar nära.
Gasutbytet sker genom diffusion nedför ett koncentrationsgradient.
Vid varenda andetag strömmar ungefär enstaka halv liter atmosfär in inom lungorna samt lika många ut ur dem.inom detta venösa blodet hos enstaka individ tillsammans med normalt gasutbyte existerar syretspartialtryck cirka 4,5 kPa, medan koldioxidenspartialtryck existerar något högre, runt 5,5-6 kPa. Efter gasutbyte skett stiger syrets partialtryck mot 10-11 kPa, medan koldioxidens partialtryck sänks något, mot runt 5 kPa.
Anledningen mot dem små variationerna inom koldioxidens partialtryck existerar för att koldioxid, inom form eller gestalt från kolsyra (H2CO3), samt dess anjonbikarbonatjon (HCO3-) ingår inom en buffertsystem likt existerar viktigt på grund av för att reglera kroppens pH-nivåer, likt måste behållas inom en strikt intervall vid 7,35-7,45.
Andningens reglering
[redigera | redigera wikitext]Andningens reglerande struktur tjänar mot för att ursprunglig samt främst generera ett automatisk andningsrytm, samt därefter reglera denna rytm till för att upprätthålla homeostas beneath förändrade villkor, exempelvis metabola förändringar (vilket reflekteras inom förändringar inom blodgasernas tryck, bland annat), förändringar inom hållning samt läge, samt episodiska förändringar, vilket då oss äter alternativt talar.
Den automatiska andningsrytmen produceras från andningsneuron inom hjärnstammen, en zon kallat huvud pattern elektrisk maskin, CPG, vilket existerar beläget inom medulla oblongata. CPG skickar signaler genom kraniella samt spinala efferenta motorneuron, såsom innerverar andningsmuskulaturen. Skador vid dessa områden är kapabel ge rubbningar inom andningsrytmen fungerar beneath olika förhållanden.
Den viktigaste motoriska nerven existerar mellangärdesnerven, nervus phrenicus, liksom kontrollerar diafragmans kontrahering samt relaxering.
Andra viktiga andningsreglerande områden existerar pons, vilket existerar den kraftigaste, mellersta delen, belägen ovanför medulla oblongata. Den integrerar detaljerad signaler ifrån högre CNS, samt modulerar aktiviteten inom CPG inom medulla oblongata.
Detta besitter man sett genom för att skador vid pons ej medför apné, dock förändras andningsrytmen.
Regleringen från andningen sker främst genom negativ återkoppling ifrån kemoreceptorer, samt mot viss sektion ifrån tryck- samt sträckreceptorer.
1.Kemoreceptorerna förmå delas in inom följande:
De perifera kemoreceptorerna skickar signaler via glossopharyngealnerven (fr. sinus caroticus) samt vagusnerven (fr. aortabågen). då pH alternativt O2-mättnaden sjunker, samt ifall CO2-mättnaden stiger, sålunda ökar signalfrekvensen ifrån kemoreceptorerna, vilket stimulerar hjärnans andningsreglerande områden mot för att öka ventilationen, genom ökad andningsfrekvens och/eller djupare andning.
Viljestyrd övervakning ovan andningen
[redigera | redigera wikitext]Centrala nervsystemet besitter förmågan för att åsidosätta andningens reglering, vilket existerar viktigt till för att oss bör behärska utföra saker såsom anförande, förtära, hålla andan, sniffa bland annat. Även ifall denna övervakning förmå artikel många noggrann, exempelvis nära reglering från utandning beneath anförande samt låt, sålunda existerar kontrollen ej helt.
Den bygger vid för att input ifrån reglerande mekanismer, vilket kemoreceptorerna, ej blir på grund av upphöjd.
VC (vital kapacitet), den största volym man är kapabel andas ut inom en andetag efter ett maximal inandning.detta existerar exempelvis många svårt för att hålla andan många länge, eftersom dem högre hjärnfunktionerna vilket tillåter detta beteende kommer för att överröstas från den starka driften mot ventilation vilket skapas inom lägre hjärnområden.
Nervprojektionerna liksom styr viljestyrd andningskontroll går separat ifrån dem automatiserade, därför är kapabel man slå ut den en, tillsammans med behålla funktionen inom den andra.
inom detta fall då nervprojektioner ifrån högre hjärnområden kämpa ut drabbas patienten från därför kallad respiratorisk apraxi, detta önskar yttra oförmåga för att hålla andan. inom motsatta fallet, detta önskar yttra angående skadan existerar vid områden vilket styr alternativt nerver likt medierar automatisk andningsrytm, därför kommer personen liksom drabbats tvingas utföra medvetna andningsrörelser på grund av för att upprätthålla ventilation.
Detta kallas ondines syndrom, efter ett fransk teaterpjäs var huvudpersonen drabbas från detta.
Andningsfrekvens
[redigera | redigera wikitext]Normal andningsfrekvens efter ålder (andetag per minut):
- Nyfödda - upp mot en år: 30-40
- 1-3 år: 23-35
- 3-6 år: 20-30
- 6-12 år: 18-26
- 12-17 år: 12-20
- Över 18 år: 12–20