Vad menas med mentala operationer

När man går tillbaka mot rötterna från vuxenutvecklingen samt epistemologisk tillväxt inom allmänhet därför nämns ofta Schweizaren jean Piaget (1896-1980). denne ses liksom utvecklingspsykologins fader samt grundade detta denne kallade den genetiska epistemologin, var genetisk kommer ifrån genesis liksom betyder ursprung, alltså kunskapens ursprung.

på denna plats följer enstaka vykort översikt.

Bakgrund

Man är kapabel illustrera den genetiska epistemologin genom för att jämföra tillsammans Darwins evolutionsteori, var människans springer ur djurriket samt besitter successiv evolverat fysiskt.

Darwin tänkte sig för att ett liknande tillväxt även borde gälla människans mentala förmågor.

vid identisk sätt resonerade Piaget vidare för att kunskapen samt sättet för att resonera kring samt titta mönster inom världen existerar något vilket successiv utvecklas hos människan (och kurera mänskligheten). förståelse existerar ej något likt existerar statiskt var oss kommer fram mot detta slutgiltiga rätta svaret utan enstaka dynamisk process likt innebär för att oss ständigt kommer för att titta nya alltmer komplexa mönster.

Assimilation samt ackommodation

Piaget beskrivs liksom strukturalist samt konstruktivist samt numeriskt värde centrala term hos Piaget existerar assimilation och ackommodation, vilket man kunna yttra hör ihop tillsammans med paret ovan.

en exempel: Anta för att oss köper några skrivna verk, våra inledande, samt enstaka bokhylla.

• vilket sker inom hjärnan då en litet ungar stimuleras?

samt således tänker oss oss för att oss sorterar böckerna inom enstaka viss ordning, efter sidantal tillsammans med tunna skrivna verk överst samt grövre skrivna verk neråt. Strukturalism handlar ifall för att enstaka lärobok ses inom inledande grabb såsom hur den relaterar mot dem andra böckerna samt hur den placeras inom hyllan, noggrann likt exemplet tillsammans stjärnbilden var stjärnorna tillsammans bildar orion.

dock observera för att stjärnbilden ej finns ute inom rymden utan existerar något oss konstruerar inom vårt inre.

Anta idag för att oss köper ett fräsch litteratur. oss placerar in den hyllan efter den ordningen oss bestämt, antal sidor. Detta kallas assimilation, alltså då dem upplevelse oss tar emot sorteras efter våra befintliga strukturer.

ett fräsch himlakropp börjar lysa samt oss sorterar in den inom den befintliga stjärnbilden.

Schweizaren jean Piaget (1896-1980) besitter haft en stort effekt ovan hur oss tänker kring mental utveckling.

detta blir alltså ett färsk sektion från detta befintliga mönstret alternativt schemat likt Piaget kallade det.

Efter för att oss köpt en antal skrivna verk mot måste oss även köpa ett färsk bokhylla. oss märker även för att antal sidor ej existerar något god sätt för att sortera skrivna verk. Därför delar oss möjligen upp böckerna inom facklitteratur samt skönlitteratur, samt inom bokstavsordning.

för att producera denna nya ordning kallas ackommodation, alltså då dem befintliga stukturerna ej längre existerar lämpliga på grund av för att sortera böckerna samt enstaka färsk komplexare struktur skapas. en stjärnexempel existerar angående ett färsk himlakropp skulle tändas samt oss ej längre ser identisk stjärnbild. Konstruktivism handlar ifall kunskapandets tillväxt, dvs den dynamiska processen då våra strukturer utvecklas mot för att bli allt mer komplexa.

Ett annat begreppspar likt inom vuxenutvecklingsfältet används vid identisk sätt existerar horisontell kontra vertikal utveckling.

Piagets stadier ovan barnets kognitiva utveckling

Piaget ville alltså analysera hur barnets tänkande utvecklades samt gjorde detta genom för att ge dem olika bekymmer, tex fysiska liksom hur man balanserar enstaka gungbräda alternativt angående kvantiteten vätska ändras ifall man häller detta ifrån en kopp mot en annat tillsammans med ett ytterligare form eller gestalt.

Enligt Piaget konstruerar små människor enstaka serie mentala representationer från världen inom enlighet tillsammans sitt mognadsstadium.

Istället på grund av för att bara titta angående barnet klarade uppgiften riktigt alternativt ej därför ville denne känna till hur barnet resonerade, även ifall detta fanns felaktigt. Man förmå yttra för att denne fanns mer intresserad från tänkandets begränsningar än hur man tänker riktig. Piaget kom fram mot nästa stadier (finare indelning finns också) tillsammans med ungefärliga åldrar:

Sensomotorisk (0-2 år) Barnet kopplar ihop rörelser samt upplevelse på grund av för att förstå omvärlden.

Barnet äger ingen självuppfattning samt är kapabel ej differentiera sig egen ifrån omvärlden samt lever inom symbios tillsammans denna. beneath dem inledande numeriskt värde år lär sig barnet successiv för att objekt existerar oavsett angående man ser dem alternativt inte.

Pre-operationell (2-6 år) Barnet lever inom enstaka magisk samt egocenterad planet, vilket innebär för att detta ej är kapabel ta ett ytterligare människans perspektiv.

Föräldrarnas enda funktion existerar för att serva samt barnet besitter ingen vilket helst föreståelse på grund av för att föräldrarna äger egna liv samt egna behov. Enkla symboler samt mening är kapabel användas. ett begränsning hos detta pre-operationella barnet existerar för att barnet ej förmå skilja en objekts faktiska attribut, tex massa, antal, volym, ifrån hur detta uppfattas.

angående detta ser större ut därför existerar detta större.

Konkret-operationell (6-11 år) lätt logik samt term likt massa är kapabel användas.

Barnet förmå sortera saker inom ordning sålunda länge barnet besitter sakerna framför sig.

Study tools.

Mentala operationer förmå utföras vid konkreta domstol, därav namnet. mot skillnad ifrån nära föregående pre-operationella stadie är kapabel barnet på denna plats yttra för att glasen innehåller lika många vätska även ifall detta ser ut vilket dem existerar olika.

Formal-operationell (12- år) Ungdomen kunna tänka teoretisk samt utföra operationer vid abstrakta variabler genom för att koppla ihop dessa inom t ex naturlagar.

Empiriska såväl vilket analytiska bevis är kapabel användas.

Piagets genetiska epistemologi fick stort genomslag inom utbildningsväsendet samt inom barnprogrammen.

inom USA fanns flera från karaktärerna inom Sesame street illustrationer från Piagets stadier samt denna plats inom landet hittar man principerna illustreras inom Fem myror existerar fler än fyra elefanter (titeln existerar en utmärkt modell vid för att detta konkret-operationella barnet äger lärt sig skilja mellan större samt fler). denna plats existerar en från flera klassiska modell såsom illustrerar kunskapandets samt meningsskapandets natur då flera personer utgår ifrån identisk uppgifter dock ser olika mönster.

Kritik mot Piagets stadieteori

När man utgår ifrån stadieteorin därför tänkte man sig vanligtvis för att ett individ, alternativt en ungar, befinner sig vid en från stadierna, tex konkret-operationell alternativt formal-operationell.

Barn kunna utföra konkreta mentala operationer samt förstå konkreta term vilket menas tillsammans med termen "assimilation" i enlighet med Piagets teori?

Sedan ställde man personen inför en bekymmer, tex hur enstaka gungbräda balanseras. Sättet vid vilket personen hanterar problemet kommer för att yttra oss vilket stadie personen befinner sig vid. Den på denna plats synen vid stadie kallades tillsammans med Piagets mening structures d’ensemble, ungefär ”strukturen på grund av helheten”.

Några bekymmer uppenbarade sig dock efter hand:

• Personer presterade ibland vid olika nivåer på grund av olika data. Tex skulle man behärska anta för att ifall man fanns vid enstaka formaloperationell nivå då detta gäller kroppslig samt matematisk problemlösning därför borde man existera vid identisk nivå inom tex språklig tillväxt.

  sådana undantag kallade Piaget på grund av decalage.

• Vidare således gällde detta för att enstaka individ kunde variera även inom sitt eget tema beroende dagsform, dock vad viktigare fanns, beroende vid vilka instruktioner denne fick nära problemlösningen. Piagets grundinställning plats för att ge således lite hjälp såsom möjligt mot försökspersonerna.

  enstaka vanlig slutsats från detta blev för att detta fanns meningslöst samt mot samt tillsammans skadligt för att ge ungar information såsom fanns till svåra, dvs vid en stadie ovan detta dem befann sig på.

• Lev Vygotsky å andra sidan betonade den sociala samt kulturella aspekten från utvecklingen samt förordade för att man verkligen skulle utmana barnen/personerna tillsammans med svårare fakta samt ge hjälp mot dem för att åtgärda dessa.

  Vygotsky samt Piaget utmålades vilket kontrahenter, dock detta fanns snarare mer dem fanns överens angående.

  Piaget förnekade inte någonsin den sociala aspekten från utvecklingen dock fokuserade vid för att undersöka individerna.

• Ett annat bekymmer, angående man är kapabel kalla detta därför, plats för att tidsandan vid 60- samt 70-talet drog ifrån stadieteorier samt modeller vilket gjorde krav vid för att existera universella samt allmängiltiga på grund av varenda människor mot för att handla mer ifall skillnader mellan människor samt kulturer.

Det på denna plats fanns bekymmer dem efterkommande teorierna fick förhålla sig mot.

Den såsom betraktas likt den naturliga efterföljaren mot Piaget fanns Lawrence Kohlberg, även ifall dem inte någonsin möttes. Piaget ägde ett lätt teori till hur unge resonerade kring moraliska problem att diskutera samt inom vilken mån dem följde alternativt formulerade regler. detta plats ett tråd Kohlberg tog upp då han undersökte hur den denna plats typen från moraliska ställningstaganden utvecklades genom bota existensen.

således angående Piaget kunna ses vilket utvecklingspsykologins stora förgrundsfigur således förmå Kohlberg ses vilket enstaka motsvarighet inom vuxenutvecklingen.