Vilka problem finns i den svenska demokratin

I månad 1918 blev tagna detta första steget mot allmän samt lika rösträtt inom land, då ett extrainkallad riksdag fattade en principbeslut angående för att ett grundlagsreform skulle genomföras.

inom september 1921 hölls detta första riksdagsvalet efter reformen, för första gången kunde kvinnor utöva rösträtt samt artikel valbara mot riksdagen.

Ett bekymmer existerar för att demokratin förutsätter rätten för att uttrycka sina åsikter fritt, oavsett vilken åsikt detta rör sig om.

tillsammans med anledning från detta besitter man dem senaste åren uppmärksammat 100 år från demokrati inom Sverige.  

Men besitter oss nått ända fram, är kapabel oss fira?

– Nja, egentligen inte. 

Det säger Lena Berggren, docent inom bakgrund nära Umeå högskola såsom inom huvudsak forskar ifall antisemitism, fascism samt rasism.

Demokrati är enstaka naturlig beröringspunkt mot hennes specialistkunskap.

 

Men varför är kapabel oss ej fira 100 år från demokrati, vilket grundar denna sitt svar på?

Grundlagsreformen beneath första delen från 1900-talet uteslöt flera grupper inom samhället genom så kallade streck inom röstlängden.

Bland annat fanns detta fram mot 1922 krav angående för att män skulle äga gjort värnplikt för för att få rösta, man måste äga betalat kommunalskatt, fick ej sitta inom fängelse alternativt leva på bidrag.

Successivt äger fler samt fler streck plockats försvunnen, detta senaste år 1989, fram tills dess omyndigförklarades grupper från människor samt saknade rösträtt. 

– oss besitter två streck kvar, vilket oss möjligen ej reflekterar över. detta är ålder samt nationalitet. varenda demokratier äger dem strecken på en alternativt annat sätt, dock detta är ju kvar begränsningar, såsom oss tycker är okej inom ljus, på identisk sätt likt man inom slutet från 1800-talet tyckte för att detta fanns självklart för att kvinnor ej fanns kapabla för att ta politiskt ansvar alternativt för att fattiga outbildade män ej kunde få detta förtroendet, säger Lena Berggren. 

Demokrati kräver inkludering

Men vilket är demokrati egentligen?

detta är ej helt lätt för att ringa in.

IFFS vetenskapsman besitter länge jobbat tillsammans teoretisk samt tillämpbar tillväxt från några från demokratins klassiska avgränsnings­problem: Vilka bör ett fåtal artikel tillsammans med samt fatta vilka beslut?

oss är överens angående detta formella – rösträtten samt rätten för att artikel valbar. Mänskliga rättigheter, fri åsiktsbildning, tryck- samt yttrandefrihet samt likhet inför lagen är också tätt förknippat tillsammans med demokrati.

Men enstaka operativ demokrati kräver också inkludering, för att människor ges förutsättningar för att utöva sina politiska rättigheter. 

– Där finns detta ännu väldigt många kvar för att göra, säger Lena Berggren.

När oss ej äger förtroende lämnar oss ej heller över ansvar mot den politiska nivån samt statsmakten.

Även ifall opinionssiffrorna visar för att svenska medborgare äger en högt förtroende för staten samt offentliga institutioner inom enstaka internationell jämförelse så dalar detta svenska valdeltagandet något. 

– inom land äger oss ganska lång period sett ett tillväxt mot kraftigt ökande sociala klyftor samt detta påverkar hur människor förhåller sig mot världen, både bland dem fattiga samt dem rika.

detta skapar misstro samt när oss ej besitter förtroende lämnar oss ej heller över ansvar mot den politiska nivån samt statsmakten. 

Klyftor är en hot mot demokratin

De ökande klyftorna, både klassmässiga samt etnisk-kulturella, är därmed är en från flera hot mot demokratin, i enlighet med Lena Berggren.

en ökat stöd för nationalpopulistiska politiska idéer vilket förändrar demokratin inifrån dem politiska rummen är en annat. dock också för att etablerade politiker ej värnar demokratin tillräckligt. 

– vad oss saknat långt period inom landet, samt samtliga västländer, är ett ideologisk samtal kring vilket är detta för värld oss önskar äga, hur ser oss på detta goda samhället, vad behöver människan.

Regeringen tar en samlat grepp ifall pågående samt framtida insatser till för att slå vakt angående samt stärka demokratin: främja – fler bör existera delaktiga inom demokratin, förankra – fler bör förstå samt praktisera demokratin samt försvara – fler bör stå upp på grund av demokratin.

oss äger landat rätt många inom en kortsiktigt publikfrieri, detta är också en hot mot demokratin. detta urholkar detta här förtroendet.

Hur kunna jag likt individ producera förutsättningar för en demokratiskt samhälle?

– ni kunna agera demokrati. Försöka omsätta grundläggande värderingar inom ditt liv, engagera dig inom samhället samt utnyttja dina medborgerliga rättigheter, dock visa även respekt för andras rättigheter.

Försök titta även andra perspektiv än dina egna spontana samt titta mot för att ni äger förståelse, ej bara åsikter.

lägesbild från demokratin inom dag.

ifall ni känner för att ni börja tycka något, ta då reda på hur detta ligger mot. dock framför allt, använd din rösträtt, säger Lena Berggren.

Vi förmå få tag inom saker inom historien likt kunna existera vägledande för hur oss hanterar vår personlig samtid.

Vid Umeå högskola är demokrati ett sektion från undervisningen inom flera olika kurser samt schema.

en från syftena tillsammans med den nystartade kursen ”Historiska perspektiv på demokrati” på sofistikerad nivå är för att tillsammans med hjälp från tillbakablickar få ögonkontakt på utmaningar samt hot mot demokratin inom dag. 

– oss är kapabel lära oss från historien. oss är kapabel få tag inom saker inom historien vilket förmå artikel vägledande för hur oss hanterar vår personlig samtid, säger Lena Berggren. 

Demokratin förändras

För land må behärska uppmärksamma för att detta fanns 100 år sedan reformen angående allmän lika rösträtt drevs igenom.

dock detta är ej detsamma likt för att ett gång ta en beslut angående demokrati samt sedan behärska luta sig åter samt fira 100 år senare.  

– Demokrati är ej en tillstånd, detta är ett process.

Demokratins genombrott äger varit helt kritisk till vårt lands bakgrund, tillväxt samt välstånd.

detta är något oss gör all tiden samt liksom måste få förändras tillsammans historien. detta kunna ej titta likadant ut inom dygn vilket detta gjorde för 50 år sedan, säger Lena Berggren.