Hur skilja på råg och korn

Sädesslag^[1] alternativt (strå)säd kallas dem gräsväxter vars frön används såsom föda. Ofta används de fyra sädesslagen vilket en vanligt förekommande samlingsbegrepp på grund av dem viktigaste förekommande sädesslagen inom Nordeuropa.

Dessa existerar vete, havre, korn samt råg. ifrån järnåldern samt fram mot 1900-talet fanns detta inom princip bara dessa fyra sädesslag liksom haft någon innebörd på grund av nordeuropeiskt jordbruk. Numera växer rågvete vilket en femte sädesslag, inom land vid 3% från spannmålsarealen. internationellt existerar även ris, majs, spannmål samt durra viktiga sädesslag.

Stråsäd existerar en från spannmålsslagen, var dem övriga existerar trindsäd (ärter, frön från växter ofta använda som mat, vicker, linser, lupiner m.fl.), samt pseudosädesslagenbovete samt quinoa.

Många tycker för att detta är kapabel artikel svårt för att titta skillnad vid råg samt korn.

tillsammans med spannmål menas alltså den sektion likt skördas, detta önskar yttra själva fröet.^[3]

Användning

[redigera | redigera wikitext]

Fröna (som är kapabel kallas säd,^[4]sädeskorn, cerealier alternativt spannmål) tas angående grabb på grund av för att mot modell malas mot mjöl, valsas samt skäras mot krossad säd alternativt ångprepareras samt valsas ut mot flingor.

Resten från växten blir mot halm. på grund av för att utveckla hållbarheten torkas spannmålen vanligen inom ett spannmålstork.

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Förhistorisk tid

[redigera | redigera wikitext]

Olika slags spannmål började planteras till mer än 10 000 kalenderår sedan samt förändrade människans livsbetingelser inom grunden.

Våra fyra sädesslag.

I nuvarande land existerar dem äldsta spannmålsfynden nakenkorn inom Skåne ifrån cirka 4 000 f.Kr. Något yngre existerar fynd från skalvete (enkornsvete samt emmervete) samt speltvete. Korn (nakenkorn samt skalkorn) samt vete förekommer inom varierande grad fram mot förromersk järnålder, cirka 500 f.Kr. Då försvinner nakenkorn samt istället blir skalkorn detta vanligaste sädesslaget fram mot förmodern tid.

Förmodern tid

[redigera | redigera wikitext]

I landet fick jordbruksdrängarna ca 70 % från sitt kaloriintag ifrån spannmål, beneath 1600- samt 1700-talet närmre 80–90 %.

Modern tid

[redigera | redigera wikitext]

Odling från spannmål sker inom all världen samt existerar enstaka snabbt något som ökar i storlek eller antal industri.

Sedan 1960-talet äger spannmålsproduktionen ökat tillsammans med cirka 30 andel varenda årtionde.

Odlingen från spannmålsprodukter existerar främst ämnad till kommersiellt bruk, eftersom självförsörjning ej gynnar familjen mer än vad den utför till exporten från varan.

Etymologi

[redigera | redigera wikitext]

• Spannmål existerar en gammalt mening, såsom är kapabel härledas ifrån fornsvenskaspannamal, samt fanns enstaka sorts avgift, vilket utgick inom struktur från ett viss mängd säd plus ett bit material från viss storlek.
  Annika Ilmoni samt Maria Skagerlind trasslade in sig rejält (bildligt talat) inom dem fyra svenska sädesslagen havre, råg, korn samt vete inom onsdagens morgonprogram.

  Ytterst betyder spannamal mätning inom spannar. kvantiteten från en spannamal plats 2 spann samt 3 mal. ^[7]

• Cerealier härleds ifrån latin cerealis = "som hör mot säden", egentligen sädesgudinnan Ceres, ^[7] vars insignier existerar enstaka skära samt enstaka vetekärve.

Urval från sädesslag

[redigera | redigera wikitext]

Vetesläktet

• Vete innehåller gluten samt är kapabel malas mot mjöl alternativt valsas mot flingor samt används inom kakor, bullar samt matbröd.

  Grahamsmjöl existerar fullkornsmjöl från vete, samt både grahamsmjöl/-gryn samt mannagryn används mot gröt. Vetemjöl förmå användas mot "finare" gröt (vit mjölgröt^[8] alternativt silkesgröt,^[9][10] kokad vid mjölk). Veteöl existerar ej sålunda vanligt inom land, dock däremot inom Tyskland.

• Durumvete innehåller även gluten samt används ofta mot pasta.

  detta kultiveras bland annat runt Medelhavet, från vilket ställe huvudmängden från den europeiska pastan kommer.

• Dinkel existerar en gammalt sädesslag, likt ånyo börjat nyttjas på grund av bakning.
  Råg, en vanligt sädesslag.

  inom likhet tillsammans med andra vetesorter innehåller detta gluten. inom landet planteras detta inom större utsträckning vid Gotland.

Kornsläktet

Råg

• Råg förmå malas mot mjöl alternativt valsas mot flingor samt bakas mot bakverk, mot modell knäckebröd. Även råg innehåller gluten.

Havre

• Havre innehåller ett variant från gluten (som från ett sektion anses mindre skadlig) samt sägs ^{[källa behövs]} motarbeta blodfetter.

  enstaka vegetabilisk mejeriprodukt, havremjölk, tillverkas från havre.

  Spannmålen hör mot våra vanligaste samt viktigaste ingredienser till livsmedel samt djurfoder.

  Hästar utfodras ofta tillsammans med havre, liksom existerar energirikt samt utför dem pigga.

Majssläktet

Rissläktet

• Ris äts ofta kokt alternativt ångkokt samt existerar enstaka basföda inom flera länder, bland annat inom dem asiatiska. Risvin, sake, tillverkas från ris samt håller ungefär 20 andel alkohol.

  Ris besitter vid senare period ^{[källa behövs]} uppmärksammats vid bas från sin utmärkande förmåga för att ta upp tungmetaller vilket arsenik ur jorden.

Hirs, likt odlades redan beneath förhistorisk tidsperiod, existerar enstaka från världens äldsta kulturväxter. Omkring kalenderår 2700 f.Kr.

Svenska sädesslag!

plats hirsen en från dem viktigaste sädesslagen inom Kina.

Rågvete används maximalt mot djurfoder.

Durrasläktet

Fonio

Teff existerar en afrikanskt sädesslag. detta traditionell etiopiska samt eritreanska brödet injera bakas från teff.

Spannmål existerar namnet vid sädesslagens bär alternativt kärna.

Sjukdomar

[redigera | redigera wikitext]

De olika sädesslagen är kapabel drabbas från sjukdomar samt parasiter. Några från dem existerar mjöldagg, svartrost, giftig svamp samt axfusarios.

Pseudosädesslag

[redigera | redigera wikitext]

Pseudosädesslag kallas dem icke-gräsväxter vilket används vid identisk sätt likt sädesslag (riktiga sädesslag existerar gräsväxter).

numeriskt värde modell existerar bovete samt quinoa/mjölmålla, likt ej existerar sädesslag utan örter från andra växtfamiljer. Bovete existerar släkt tillsammans rabarber, dock dess frön används såsom vete. Dock innehåller bovete ej gluten. Bovete existerar huvudingrediens inom blinier (ryska plättar). Mjölmålla existerar enstaka målla, detta önskar yttra den tillhör identisk släkte liksom mot modell svinmålla.

Även rävsvans samt blodamarant såsom tillhör amarantsläktet förmå räknas mot pseudosädesslagen.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Allmänna källor

[redigera | redigera wikitext]

• Wiking Leino, Matti (2017). Spannmål. Svenska lantsorter.

  Stockholm. Läst 22 november 2017