Hur gifter man sig i alperna

Alperna (Die Alpen, fransk artikel Alpes, Le Alpi)
Bergskedja
Jungfrau inom Berner Oberland inom Schweiz
Länder	Frankrike,Italien,Liechtenstein,Monaco,Schweiz,Slovenien,Tyskland,Österrike
Sjöar	Genèvesjön,Vierwaldstättersjön,Lago Maggiore,Gardasjön,Bledsjön
Floder	Rhen,Rhône,Po,Ticino,Inn,Sava,Adige,Drava
Högsta punkt	Mont Blanc (Italienska: Monte Bianco)
- höjdläge	4 810,45 m ö.h.[1]
- koordinater	45°50′01″N06°51′54″Ö / 45.83361°N 6.86500°Ö / 45.83361; 6.86500
Längd	1 200 km (V-Ö)[2]
Bredd	200 km (N-S)150–250[3]
Area	207 000 km²[4]
Geologi	granit,gnejs,ofioliter,kalksten,dolomit,olika skiffertyper bland andra glimmerskiffer samt bündnerskiffer,flysch,molass
Orogeni	Alpinsk orogenes
Period	Tertiär
Geonames	2661786
Wikimedia Commons: Alps

Alperna existerar enstaka fjäll tillsammans med större delen belägen inom Centraleuropa.

Den sträcker sig inom enstaka båge ifrån området kring Nice samt Genua nära Medelhavet, norrut mot Schweiz samt sedan österut mot Wien. Åtta länder besitter sektion från Alperna: land i västeuropa, Italien, Monaco, Schweiz, Liechtenstein, Tyskland, Österrike samt Slovenien. Alperna existerar 50–80 miljoner kalenderår gamla samt ingår inom detta större alpina bergskedjebältet, alternativt Alpiderna.

Geografi

[redigera | redigera wikitext]

Alperna täcker ett yta vid 207 000 kvadratkilometer.^[4] Bergens stupning existerar mot söder många brantare än mot norr. Den högsta zonen från Alperna, tillsammans med höjder vid ovan 4 000 meter, ligger inom västra delen. var finns även bergskedjans högsta höjdpunkt, Mont Blanc.

mot dess egenheter hör för att Alperna existerar ovanligt rikt vid dalar inom längd- samt tvärriktning. Därför lägger Alperna ej sådana hinder inom vägen på grund av trafiken vilket flera andra bergskedjor.

Alpernas högsta en stor naturlig upphöjning av jordens yta existerar Mont Blanc, tillsammans toppen 4 810,45 m ö.h.

Därefter kommer Monte Rosa (Dufourspitze 4 634 m ö.h.), Dom (4 545 m ö.h.), Weisshorn (4 505 m ö.h.) samt Matterhorn (4 478 m ö.h.).

Från Alperna rinner Europas största floder ner mot Medelhavet (Rhone, Po, Adige), Nordsjön (Rhen), samt Svarta havet, (Inn, Drava samt Sava) liksom mynnar ut inom (Donau).

Geografiska indelningar

[redigera | redigera wikitext]

Frånsett administrativa gränser, används en antal olika geografiska indelningar.

Två delar

[redigera | redigera wikitext]

En vanlig indelning från Alperna existerar enstaka inom viss mån geologiskt motiverad indelning inom numeriskt värde huvuddelar: Västalperna samt Östalperna.

Gränsen mellan dem dras inom regel genom Rhendalen samt dalen på grund av vattendrag Hinterrhein ovan Splügenpasset mot Comosjön.

Bland annat detta orografiskaSOIUSA-systemet använder denna tvådelning, var Västalperna inom sin tur existerar uppdelade inom 2 sektorer, ett sydlig samt ett nordlig, samt Östalperna äger 3 parallella sektorer, ett huvud omgiven från enstaka nordlig samt ett sydlig.^[5] Vidare definieras från SOIUSA totalt 36 sektioner inom dessa delar.

I Alpföreningsindelningen från Östalperna (AVE), görs istället ett indelning från Östalperna inom 4 delområden: Norra, Centrala, Södra samt Västra Östalperna, tillsammans totalt 75 bergsgrupper.^[6]

Tre delar

[redigera | redigera wikitext]

Det förekommer även för att Alperna delas in inom tre delar: Västalperna, Centralalperna samt Östalperna.^[4] enstaka sådan ifrån 1924 existerar särskilt vanlig inom Italien, liksom inom land i västeuropa samt delar från Schweiz, samt går beneath den italienska benämningen Partizione delle Alpi.^[7]

Fyra delar

[redigera | redigera wikitext]

En ytterligare indelning besitter fyra delar, Väst-, Central- Öst- samt Sydalperna, var gränsen mellan Central- samt Östalperna går längs den linje såsom inom tvådelningen ovan skiljer Väst- samt Östalperna, samt Sydalperna ligger söder angående både Östalperna samt största delen från Centralalperna.^[8]

Geologisk indelning

[redigera | redigera wikitext]

Geologiskt delas Alperna in inom fyra stora tektoniska enheter:^[8][9]

• Helvetikum existerar den tektoniskt djupaste från dessa enheter samt äger sitt ursprung inom den eurasiska plattanskontinentalsockel samt lite kontinental jordskorpa.

  detta existerar enstaka avdelning likt ej förflyttats således långt beneath Alpernas tillkomst. Helvetikum ses främst inom Västalperna, inom dess båges västra samt norra sektion. Namnet kommer från Helvetia, detta latinska namnet vid Schweiz. inom Östalperna ses endast enstaka smal sträng inom norr inom dess allra västligaste del.

• Penninikum består från tidigare havsrelaterad jordskorpa, ofiolit, blandat tillsammans mindre kontinentala fragment, vilket söderifrån äger skjutits upp ovan Helvetikum vilket enstaka skolla.

  Penninikum ses främst inom Västalperna, inom dess båges östra delar. inom nordväst finns dock vissa genom erosion isolerade delar omgivna från Helvetikum.

  Alperna existerar Europas största samt högsta bergskedja.

  inom Östalperna kommer delar från Penninikum inom dagen inom enstaka glasruta inom den annars överliggande östalpina enheten samt inom en smalt enhet längs Östalpernas nordliga kant.

• Östalpin existerar den översta tektoniska enheten inom Östalpernas centrala samt norra områden. detta existerar enstaka objekt vilket besitter förflyttats enstaka avsevärd sträcka.

  Nordliga delar från den adriatiska kontinentalplattan besitter på denna plats skjutits ovan nästan kurera Penninikum inom Östalperna dock förekommer ej inom Västalperna, vilket existerar huvudskälet mot den geografiska indelningen inom väst- samt östalper.

• Sydalpin avgränsas inom norr från den periadriatiska förkastningslinjen, den maximalt avgörande från förkastningslinjerna inom Alperna.

  Liksom den östalpina enheten, utgörs den sydalpina från överskjutande kontinental adriatisk jordskorpa, dock på denna plats uppvisar den ett sydlig rörelse gentemot underlaget.

Medan Penninikum, vilket sagt, huvudsakligen består från havsrelaterad jordskorpa blandat tillsammans med kontinentala fragment, består dem övriga tektoniska enheterna från kontinental jordskorpa delvis tillsammans med överlagring från sedimentära bergarter, varav flera tillkommit beneath mesozoikum då dessa enheter temporärt utgjorde havsbotten.^[8] Därav dem därför kallade Kalkalperna inom den norra östalpina samt den sydalpina enheten, liksom vissa delar inom land i västeuropa samt Schweiz, ibland kallade Franska kalkalperna.^[10]

Insjöar samt floder

[redigera | redigera wikitext]

Flera från Europas viktigaste floder rinner upp inom Alperna: Rhen, Rhône, Po samt flera bifloder mot Donau.^[2] Sankt Gotthard-massivet existerar en hydrografiskt centrum var både Ticino, Rhône, Reuss samt Rhen besitter sina källor.

Uppe inom skidsystemet äter ni dig proppmätt mellan åken vid Chiecco alternativt Rifugio Maison Vieille, numeriskt värde från Alpernas bästa bergsrestauranger.

Floderna skapar flera sjöar; inom den norra delen från Alperna ligger Genèvesjön samt Vierwaldstättersjön, inom söder Lago Maggiore, Comosjön samt Gardasjön.^[2] samt inom öster Bohinjsjön samt Bledsjön inom Juliska alperna.

Klimat

[redigera | redigera wikitext]

De västra samt södra delarna från Alperna existerar varmare än dem östra samt norra.

Dock finns inom allmänhet ett massiv klimatisk växling. vid detta bälte från 5 breddgrader, likt Alperna omfattar, finns klimatskiftningar ifrån detta varma tempererade mot detta kalla. Temperaturen blir lägre, ju högre upp man kommer, samt avtar inom medeltal tillsammans med 0,58 °C per 100 meters stigning. beneath vintern samlar sig den kalla, tunga luften nere inom dalarna, likt därför existerar kallare än dalens sidor.

detta förmå hända för att soliga terrasser alternativt höjder existerar varmare än dem något som ligger nära eller är i närheten dalarna. Alperna bildar en gränsområde mellan detta mellersta Europas kontinentala klimat, tillsammans förhärskande västanvindar samt nederbörd beneath varenda årstider, samt Sydeuropas varmare samt vänligare Medelhavsklimat tillsammans med företrädesvis regn under hösten.

BAD GASTEIN, ÖSTERRIKE.

Nederbörd

[redigera | redigera wikitext]

Nederbörden tilltar tillsammans med höjden samt existerar mindre inom dem östra än inom dem västra delarna. dem inre dalarna existerar däremot relativt torra. inom Schweiz existerar den årliga nederbörden inom föralperna samt alpkedjorna maximalt ungefär 2 000 mm, inom Valais dalar samt inom Engadin dock regionalt endast 600 mm.^[11]

Glaciärer

[redigera | redigera wikitext]

Snögränsen ligger vid mellan 2 500 samt 3 100 meter ovan havet,^[2] omkring 2 700 m ö.h.

vid norra sidan samt 3 000 m ö.h. vid södra sidan. Alperna äger cirka 1 000 glaciärer, likt täcker enstaka yta från 3 200 kvadratkilometer,^[2] dock dem existerar hotade från den globala uppvärmningen. dem största existerar Aletschgletscher inom Bernalperna samt Gornergletscher inom Penninska alperna, båda inom Schweiz.

Politisk uppdelning

[redigera | redigera wikitext]

Åtta stater besitter andel från Alperna. Den enda från dessa vilket tillsammans läka sin yta ligger inom Alperna existerar furstendömet Liechtenstein.

Alperna existerar enstaka fjäll tillsammans större delen belägen inom Centraleuropa.

Även furstendömet Monaco ligger helt inom den distrikt vilket vanligen räknas mot Alperna dock landet saknar nämnvärda bergstoppar vid sin yta. Efter dessa numeriskt värde furstendömen äger Österrike, Schweiz samt Slovenien mer än 40 % från sin yta inom bergsregionen. inom Österrike bor nästan hälften från landets invånare inom Alperna, inom Slovenien ett tredjedel samt inom Schweiz ett fjärdedel.

dem tyska regionerna inom Alperna existerar minimalt inom jämförelse tillsammans all landets yta. detta människor likt existerar maximalt representerat inom Alperna existerar italienare, tillsammans 4 100 000 invånare (30,1 %), bosatta längs bota södra delen från kedjan ifrån väst mot öst.

Sammanräknat finns ungefär 6 000 kommuner inom bergsregionen samt cirka 100 regioner såsom tillhör nivån NUTS 3.^[12]

Stat	Yta inom Alperna i km²	Yta från Alperna i %	Invånare i Alperna	Invånare av Alperna i %	Alpernas andel av staten: Yta	Alpernas andel av staten: Invånare	Rankning N/S	Rankning V/Ö
Tyskland	11 100	5,8 %	1 380 000	10,1 %	3 %	2 %	2	6
Frankrike	40 800	21 %	2 450 000	18,0 %	7 %	4 %	7	1
Italien	52 000	27 %	4 100 000	30,1 %	17 %	7 %	5	3
Liechtenstein	160	0,08 %	35 000	0,2 %	100 %	100 %	4	5
Monaco	2	0,001 %	17 000	0,1 %	100 %	100 %	8	2
Österrike	54 600	29 %	4 000 000	29,4 %	65 %	50 %	1	7
Schweiz	24 850	13 %	1 740 000	12,8 %	60 %	23 %	3	4
Slovenien	6 800	3,5 %	640 000	4,7 %	40 %	32 %	6	8
Tillsammans	190 312	100 %	13 600 000	100,0 %	/	/	/	/

Källa: AGRALP^[13], berggenuss.de^[14]; senaste räkning 10 april 2008

Språk

[redigera | redigera wikitext]

Flera tungomål talas inom Alperna.

Ofta följer ej språket dem nationella avgränsningar. vid bas från dem isolerade förhållandena inom alpdalarna äger även enstaka sektion ursprungliga tungomål kunnat bevaras.

Italienska Alperna

Italienska tillsammans sina lokala varianter talas överallt inom italienska Alperna. Lokalt förekommer andra tungomål liksom även existerar skyddade i enlighet med italienskt lag: ladinska inom Dolomiterna, friuliska inom område italiensk region, tyska inom Sydtyrolen samt schweizertyska hos walserfolket inom några byar inom Aostadalen, frankoprovensalska inom Aostadalen samt inom vissa dalar väster ifall Turin inom Piemonte.

enstaka variant från detta från slovenien språket talas inom italiensk region nära gränsen mot Slovenien samt Österrike.

Schweiziska Alperna

Tyska (varianten schweizertyska), franska samt italienska existerar officiella inom dem respektive kantonerna. inom Graubünden talas, förutom tyska samt italienska, även rätoromanska, en tungomål liksom härstammar ifrån latinet samt existerar besläktat tillsammans med ladinska samt friuliska inom Italien.

Walserfolket tillsammans sitt medeltidstyska förekommer inom isolerade samhällen inom flera kantoner. Även lombardiska talas inom Schweiz italienska kantoner, samt lombardiskan besitter enstaka starkare ställning var än inom Italien samt Lombardiet.

Franska Alperna

I dem franska Alperna existerar endast detta franska språket officiellt, dock enstaka sektion från befolkningen förmå kvar prata detta ursprungliga frankoprovensalska språket.

inom dalar norr ifall Nice talas ännu italienska från historiska skäl.

Österrikiska Alperna

Tyska tillsammans med sina varianter gäller inom kurera Österrike. inom Kärnten finns enstaka slovensktalande minoritet.

Slovenska Alperna

I från slovenien Alperna används detta från slovenien språket, dock ofta även italienska samt tyska.

Malmbrytning

[redigera | redigera wikitext]

I Alperna besitter detta brutits guld, koppar samt tenn.^[15] Östalperna existerar jämförelsevis rika vid koppar samt bergsalt. Steiermark lämnar utmärkt järn, Kärntenbly samt inom från slovenien Krain finns zink samt kvicksilver. Saltverk finns inom övre Österrike, Salzburg samt övre Bayern^[16].

inom Alperna finns även god byggnadssten, såsom granit, täta kalkstensarter, marmor samt skiffer. Bergskedjan existerar även rik vid mineralhaltiga källor.

Flora samt fauna

[redigera | redigera wikitext]

Fram mot 1 300–1 400 meter höjd finns odlade marker samt skogar tillsammans lövträd. Den nedre delen från fjällvegetationen består mot massiv sektion från bergtall, Pinus mugo samt björkal, Alnus viridis.

Högre upp finns enstaka region tillsammans med bland annat alprosor, Rhododendron, samt enstaka rosart, Rosa alpina, samt barrträd samt alpängar tillsammans med örter samt växttäcke. ett växt likt förknippas maximalt tillsammans med Alperna existerar alpväxt, liksom växer vid bergshyllor samt inom bergssprickor.^[2]

Trädgränsen ligger vid mellan 1 500 samt 2 200 meters höjd.

var ovanför ligger detta alpina området, vars flora ej såsom dem föregående täcker något stort sammanhängande enhet, utan enstaka platser.

Bästa skidorten till din älskad nybörjare.

Växterna existerar släkt tillsammans polartrakternas flora. Blommorna växer även långt ovan snögränsen, såsom modell finns cirka 50 blommande arter vid mellan 3 087 samt 3 185 meters höjd vid Vincentpyramiden inom Monte Rosa.^[2]

Faunan inom Alperna består dels från arter likt efter istiden existerar utdöda inom låglandet, samt dels från högnordiska arter såsom lever vid högt belägna platser, isolerade ifrån sina släktingar inom Nordeuropa.

mot dem varelse liksom karakteriseras från Alperna hör stengeten, stenbocken, murmeldjuret, skogsharen, alpkajan, alpkråkan samt fjällripan. från insektsarter existerar detta främst skalbaggar samt fjärilar likt besitter flera olika alpina arter. Flera insektsarter äger inga vingar, alternativt äger starkt reducerade vingar.

Ända mot 2 500 meters höjd finns öringar inom bergbäckarna.

Turism

[redigera | redigera wikitext]

Alperna existerar populära både vid sommaren samt vintern såsom en resmål till attraktioner samt på grund av sporter. Vintersporter, såsom utförsåkning samt längdskidåkning, förmå utövas inom dem flesta regionerna ifrån månad mot april.

vid sommaren existerar Alperna populära på grund av vandring, cykling, skärmflygning, klättring, medan flera alpsjöar lockar mot simning, segling samt surfning. dem lägre regionerna samt dem större städerna inom Alperna existerar väl sammanbundna tillsammans med motorvägar samt övriga stora vägar, medan högre passager samt små sidovägar förmå artikel förrädiska även vid sommaren vid bas från skador likt tillkommit beneath snösmältningen.

flera passager existerar stängda vid vintern. enstaka diversitet från flygplatser runt Alperna (och vissa i), såväl såsom höghastighetståg ifrån samtliga gränsande länder, ger en stort antal turister tillsammans enkel tillgänglighet ifrån utlandet. Alperna får mer än 100 miljoner turister varenda år.^{[källa behövs]}

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]