Vad är grejen med den franska revolutionen

Nationalgardet inom Paris vid väg mot fronten 1792. Den franska flaggan (Trikoloren) började användas beneath revolutionen. Flaggans tre färgfält symboliserar frihet, likhet samt brödraskap. konstverk från Léon Cogniet (1794-1880).

Orsakerna mot den franska revolutionen existerar flera.

denna plats följer enstaka lätt sammanställning ovan några från dem omständigheter vilket nedsänkt på baksidan den omvälvande händelsen.

Den franska staten behövde pengar

I slutet från 1700-talet plats land i västeuropa Europas starkaste stat samt folkrikaste nation tillsammans ca 25 miljoner invånare. dock krigen, främst sjuårskriget samt detta amerikanska frihetskriget, vilket land i västeuropa ägde deltagit inom beneath andra halvan från 1700-talet ägde kostat staten enorma summor valuta.

på grund av för att behärska innehåll dem tomma skattkistorna lät den franske kungen Ludvig XVI öka skatterna på grund av detta tredjeplats ståndet liksom bestod från bönder samt borgare vilka tillsammans utgjorde 98 andel från landets befolkning. dem numeriskt värde andra stånden, adeln samt prästerskapet, fanns helt befriade ifrån för att erlägga skatt. Eftersom merparten från landets tillgångar ägdes från dem numeriskt värde inledande stånden, framförallt från adeln, fanns kungen tvungen för att hitta andra sätt än beskattning liksom kunde ge valuta mot staten.

Kungen ger adeln mer makt

Den gamla feodaladeln hade enstaka gång inom tiden varit enstaka kraftfull maktfaktor inom riket.

dock gruppen ägde sedan länge försvagats militärt, ekonomiskt samt politiskt. eftersom statskassan plats inom akut behov från påfyllning, gavs adeln chans för att återfå många från den auktoritet dem tappat bort eller missat. Kungamakten lät därför adeln köpa ämbeten, privilegier samt mark på grund av för att behärska utföra avbetalningar vid Frankrikes stora statsskuld.

Försäljningen från statlig egendom samt maktbefogenheter mot aristokratin medförde för att kungens maktställning undergrävdes samt försvagades gentemot adels- samt prästeståndet.

Ludvig XVI fanns dock ej därför intresserad från för att härska.

inom den efterkommande historieskrivningen äger han ofta framställts vilket enstaka svag samt lite töntig monark likt hellre ägnade sig åt lyxigt hovliv samt jaktverksamhet än åt för att styra sitt rike.

Det folkliga missnöjet breder ut sig

Genom dem nyköpta ämbetena fick adeln större effekt ovan byråkratin samt landets domstolar vilket resulterade inom för att adeln kunde begränsa den starka kungamakten samt förhindra nya reformer vilket kunde skada deras egna intressen.

dem nya maktpositionerna gav dessutom adeln chans för att återinföra gamla feodala rättigheter, såsom tull samt äganderätt från kvarnar samt vinpressar samt jakt- samt fiskerättigheter.

Bild: SO-rummet.se

I land i västeuropa liksom vid flera andra ställen inom Europa beneath 1700-talet levde kungahuset samt stora delar från adeln inom en överflöd från lyx.

människor, d.v.s. dem återstående 98 procenten från Frankrikes befolkning, ägde vilket sin samhällsplikt för att försörja kungahuset, aristokratin samt prästerna. sålunda ägde detta varit inom ovan tusen år...

Stora delar från den franska bondebefolkningen fanns arrendebönder samt ägde därmed ansvar mot adeln. inom takt tillsammans med för att kungamakten sålde ut mark mot adeln, ökade även antalet bönder likt blev skattepliktiga gentemot adeln.

flera från bönderna drabbades därför hårt från adelns ökade skattetryck vilket fick likt resultat för att "tredje ståndet" snart uppfattade den försvagade kungamakten vilket allierad tillsammans med adels- samt prästeståndet. Folkets missnöje växte sig därmed allt starkare.

Fattigdom samt misär

Som ett resultat från den minskade köpkraften bland befolkningen drabbades den franska industrin från stora nedläggningar.

Industrin skadades även från för att den brittiska industrin fanns mer produktiv samt sålde sina produkter mer prisvärd (den fabriksrelaterade revolutionen ägde kommit igång inom Storbritannien).

Detta förvärrade den ekonomiska situationen ytterligare eftersom flera från arbetarna inom städerna samt vid landet blev arbetslösa samt hamnade inom fattigdom.

Under slutet från 1780-talet drabbades land i västeuropa från missväxt beneath flera kalenderår vilket ledde mot prisstegringar, svält samt minskade inkomster på grund av bönderna.

Missnöjet bland befolkningen blev för tillfället allt mer märkbar vilket bland annat tog sig formulering inom ett öppen folklig avsky mot samhällets orättvisor vilket manifesterades inom adelns pråliga livsstil samt detta kungliga hovet inom Versailles med all sin prakt, lyx samt politiska makt.

Paris ägde blivit ett krutdurk samt land i västeuropa stod nära slutet från 1780-talet vid randen mot enstaka revolution.

Folket utför revolution

Franska revolutionen inleddes inom juni 1789 tillsammans med för att detta tredjeplats ståndets medlemmar lämnade den tillkallade riksdagen såsom förövrigt dominerades från dem numeriskt värde inledande stånden, samt istället utropade sig mot landets nationalförsamling.

Nationalförsamlingen avskaffade samtliga adelns privilegier samt tillkännagav istället dem mänskliga rättigheterna: frihet, likhet samt broderskap.

Den 14 juli stormade parisarna detta gamla fängelse Bastiljen såsom en led inom sitt visade missnöje mot den styrande makten.

Bild: Bibliothèque nationale dem France

Stormning från fängelsefästningen Bastiljen den 14 juli 1789 äger ofta fått symbolisera inledningen vid den franska revolutionen.

sektion ifrån enstaka konstverk gjord från Jean-Pierre Houël (1735-1813).

Kungen, Ludvig XVI, höll mot enstaka start god min, dock började sedan konspirera tillsammans med kontrarevolutionärer (kontra = mot) både inom samt utom landet.

Skräckväldet - revolutionen går ovan styr

När konflikt bröt ut 1792 mellan land i västeuropa samt grannländerna hårdnade det politiska klimatet.

Kungafamiljen fängslades samt mängder från kungatrogna dödades. beneath revolutionsledarna Danton, Robespierre samt Marat radikaliserades revolutionen ytterligare. Den på denna plats gången avrättades kungen, liksom senare även drottningen, Marie Antoinette. Tiotusentals verkliga samt inbillade revolutionsmotståndare blev från tillsammans sina huvuden inom giljotinen.

Detta skräckvälde bröts genom ett statskupp 1794, såsom förde in revolutionen inom enstaka lugnare period.

tillsammans med Napoleon Bonapartes maktövertagande 1799 plats den franska revolutionen definitivt slut.

Upplysningens idéer gav revolutionen dess mentalitet

Ur en idéhistoriskt perspektiv måste detta även tilläggas för att den mentalitet såsom fanns inbakad inom den franska revolutionen mot massiv sektion fanns inspirerad från upplysningens politiska idéer.

Framförallt idén angående naturrätten – för att makten bör utgå ifrån folket; samt idén ifall dem mänskliga rättigheterna – för att ingen människa existerar mer värd än någon annan.

Franska revolutionens politiska följder

Revolutionen inom land i västeuropa 1789 plats ett incident tillsammans omedelbara politiska följder. detta kungliga enväldet samt detta aristokratiska ståndssamhället avskaffades samt ersattes från en nytt samhällssystem vilket istället byggde vid upplysningens idéer angående folkstyre samt likvärdighet inför lagen.

Dessutom slopades adelns privilegier vilket innebar för att samhällets karriärvägar för tillfället nedsänkt öppna till varenda - meriter blev hädanefter viktigare än börd.

inom samband tillsammans Napoleonkrigen inom start från 1800-talet spreds den franska revolutionens idéer ovan Europa. detta dröjde därefter ej länge förrän detta gamla europeiska ståndssamhället började knaka inom fogarna samt ändras efter dem nya idéerna. Mot den bakgrunden kunna den franska revolutionen ses såsom ett dem maximalt viktiga händelserna inom vår världshistoria.
 

Aristokrati: Det översta samt mäktigaste sociala samhällsskiktet (överklass/adel).

Läs mer >

Arrendera: Ett arrende existerar då t.ex. ett godsägare tillåter någon för att nyttja mark mot kompensation inom struktur från penningar, natura alternativt dagsverke.

Bastiljen: En fästning ifrån medeltiden liksom vid 1700-talet plats fängelse. Bastiljen plats illa omtyckt samt stod beneath revolutionen liksom ett emblem till detta gamla förhatliga feodala samhället.

Byråkrati: En struktur samt uppsättning regler såsom skapats på grund av för att styra enstaka större organisation.

Envälde: Ett statsskick var den offentliga makten utövas från ett envåldshärskare tillsammans helt (fullständig) inflytande, t.ex.

ett diktatur.

Feodal: Struktur inom en samhälle tillsammans utpräglad över- samt underordning.

Kapital: Tillgångar inom form eller gestalt från t.ex. valuta, egendomar samt skepp.

Konstitution: inom konstitutionen, alternativt författningen (landets grundlagar), fastställs dem elementär principerna på grund av hur landet bör styras.

inom Sveriges nuvarande konstitution bestäms t.ex. för att landet bör existera enstaka demokrati.

Kontrarevolutionär: Person vilket arbetade mot revolutionen (kontra = mot).

Ludvig XVI (1754-1793): Frankrikes kung

Marie Antoinette (1755-1793): Frankrikes drottning

Napoleon Bonaparte: Fransk (från Korsika) officer liksom snabbt klättrade inom graderna samt senare lät kröna sig mot fransk kejsare.

Nation: Ett kollektiv från människor likt förenas från gemensamma faktorer såsom tungomål, tro, etnicitet, härstamning, saga, tradition, traditioner, gemensam styrelseform samt sociala normer.

ett stat uppbyggd runt samt förknippad tillsammans ett nation existerar en nationalstat.

Nationalism: En världsåskådning liksom tar sin utgångspunkt inom gemenskapen inom nationernas gränser. Nationalismen hyllar nationen, kulturen, historien samt träffar vakt ifall nationalstaten samt dess intressen.

Den likt bekänner sig mot nationalismen benämns nationalist. Nationalismen uppkom inom Europa beneath 1700-talet samt ledde beneath 1800-talet mot skapandet från nationalstaterna, liksom oss känner dem idag.

Nationalförsamlingen: Det franska parlamentets andra kammare. Dess viktigaste övning beneath revolutionen plats för att avskaffa ståndsprivilegier, adelstitlar, förstatliga kyrkan samt omgestalta den kungliga armén, samt för att anta 1791 års konstitution.

detta plats detta tredjeplats ståndet såsom förklarade sig existera nationalförsamlingen. dem ägde målet för att utföra land i västeuropa mot en jämställt samhälle. Den politiska höger–vänster-skalan härstammar ifrån den inledande nationalförsamlingen (1789–1791) då dem revolutionära satt mot vänster angående talmannens matbord samt dem konservativa mot motsats till vänster ifall detsamma.

Privilegier: Företrädesrätt, särskilda förmåner, fördelar

Revolution: En snabb alternativt intensiv förändring, enstaka fullständig omformning från en lands politiska, ekonomiska och/eller sociala system.

Reform: Att omforma, omgestalta, utveckla.

enstaka förändring mot en nytt samt förbättrad tillåtelse inom samhället.

Radikal: Någon vilket eftersträvar grundlig förändringar.

Skatt/beskattning: En obligatorisk betalning likt företag samt personer betalar mot staten/myndigheter.

Statskassa: Statens resurs vid pengar.

Statsskuld: Pengar vilket staten existerar ansvarig andra länder alternativt enskilda organisationer/aktörer.

Stånd: Samhällsgrupp, socialt skikt, samhällsklass

Versailles: Slottet var kungafamiljen samt hovet bodde.

Ämbete: Högre service, befattning, arbete tillsammans maktbefogenheter inom staten.
 

Intressanta uppgifter ifall franska revolutionen

Visste ni att:

• År 1789, då den franska revolutionen inleddes, plats Ludvig XVI monark inom land i västeuropa.

  Ludvig fanns enstaka små, myopisk samt fumlig man. Hans främsta intressen plats föda samt jaktverksamhet. Innan denne jagad kunde denne mot morgonmål förtära fyra kotletter, enstaka kyckling, ett skiva tillsammans skinka samt sex oval form inom sås. Dessutom drack han ett samt enstaka halv glas champagne. Ludvigs myopi gjorde detta svårt till honom för att titta bytet, dock bönderna fick inom uppgift för att driva fram djuren framför den sittmöbel vilket kungen satt vid ute inom skogen.
   

• Frankrikes drottning, Marie-Antoinette, fanns främst intresserad från textilier, prydnader, fester samt kortspel.

  denna kom ifrån Österrike samt gifte sig nära 16 års ålder tillsammans med Ludvig, såsom då fanns 19 år.
   

• Det fanns populärt tillsammans stora invecklade peruker beneath den franske kungen Ludvig XVI:s tidsperiod. ett sektion frisyrer fanns ovan enstaka halv meter höga samt pyntade tillsammans med fågelbon alternativt fartygsmodeller. Vissa från drottning Marie-Antoinettes peruker fanns därför höga för att denna tvingades ta från sig peruken då denna färdades inom enstaka vagn tillsammans tak.
   
• Den 14 juli 1789 stormade befolkningen inom Paris den medeltida fästningen Bastiljen.

  Stormningen från Bastiljen kom för att bli enstaka emblem på grund av folkets seger ovan förtryckarna. Därför äger den 14 juli blivit Frankrikes nationaldag.
   

• Det gick flera rykten samt skräckhistorier ifall Bastiljen samt dess fruktansvärda fängelsehålor, dock då fästningen stormades fann man bara sju välnärda fångar samt ingen från dem plats inspärrad på grund av politiska förbrytelse.

  Fyra från fångarna fanns falskmyntare. numeriskt värde fanns sinnessjuka, varav den ene trodde för att han fanns Julius Caesar.
   

• Läkaren namn Guillotin föreslog 1789 för att man skulle införa en avrättningsinstrument liksom fanns mer mänsklig till både den dödsdömde samt bödeln. Tidigare avrättades dödsdömda tillsammans med enstaka vykort yxa, vilket innebar för att bödeln tvingades för att hugga en flertal gånger innan huvudet skiljdes ifrån kroppen.

  idag ville Guillotin för att huvudet skulle kapas från snabbt samt smärtfritt samt redskapet kom för att kallas giljotin.
   

• Giljotinen användes till för att avrätta dödsdömda beneath år 1792–1981 inom land i västeuropa. beneath den franska revolutionen giljotinerades 17 000 personer offentligt.
   

Uppgifter samt frågor

Frågor mot texten:

1. Orsakerna mot den franska revolutionen existerar flera.

   Vilka orsaker nämns inom texten?
    

2. Vilken tycker ni existerar den viktigaste orsaken mot franska revolutionen? Motivera ditt svar.
    
3. Hur startade revolutionen? vid vilka sätt gjorde människor revolution?
    
4. Varför tror ni för att ett period beneath revolutionen ibland kallas till "skräckväldet"?
    
5. Varför plats upplysningens idéer viktiga till den franska revolutionen?
    
6. Nämn några följder från den franska revolutionen.

Ta reda på:

1. Välj ut fem viktiga händelser beneath revolutionen samt ordna dem inom tidsföljd.
    
2. Varför ville Frankrikes grannländer gärna erhålla stopp vid revolutionen?
    
3. Varför existerar den 14 juli Frankrikes nationaldag?
    
4. Berätta kortfattat ifall kungafamiljens flyktförsök ifrån Paris.
    
5. Tänkaren Montesquieu ansåg för att kungen ej isolerad skulle besluta inom en nation.

   Makten skulle istället delas mellan olika institutioner. Vilka fanns dessa tre institutioner?

Diskutera:

1. Vilken tycker ni existerar den viktigaste orsaken mot den franska revolutionen? Motivera samt jämför tillsammans dina kompisar.
    
2. Lyckades revolutionärerna producera en rättvist samhälle?
    
3. Vad plats detta bästa tillsammans med revolutionen samt vilket fanns detta sämsta?
    
4. Genom den franska revolutionen blev den tidigare undersåten istället medborgare inom land i västeuropa.

   vad existerar skillnaden mellan för att existera undersåte samt medborgare? Skriv ner din definition. Ta därefter ställning mot angående ni anser för att ni existerar undersåte alternativt medborgare inom Sverige.
    

5. Jämför den franska revolutionen tillsammans med någon ytterligare revolution, t.ex. beneath 1900-talet, samt försök hitta likheter.
    

Obs! inom avsnittet angående Napoleontiden hittar ni information samt problem att diskutera ifall händelserna strax efter franska revolutionen då Napoleons arméer spred revolutionens idéer ovan Europa.
 

Litteratur:
E.J.

Hobsbawm, Revolutionernas tidsålder, Tidens Förlag, 1997
Bengt Ankarloo, Franska revolutionen, Studentlitteratur, 1992
Carl-Göran Ekerwald, Frihet, lika rättigheter, broderskap - en försök för att förstå franska revolutionen, Rabén & Sjögren, 1988
Kåre Tønnesson, Bra Böckers världshistoria, sektion 10 – numeriskt värde revolutioner, Bokförlaget god skrivna verk, 1986
 

FÖRFATTARE

Text: Robert dem Vries (red.)
Intressanta fakta existerar skrivet från Carsten Ryytty, historielärare samt författare, känd på grund av för att utföra saga roligt.

Fler spännande historiska detaljer hittar ni inom hans läsning Historiens underbara värld.

 

SE FILMEN: 1. Kvinnorna samt konsten beneath franska revolutionen: Elisabeth Vigée Le Brun, drottningens hovmålare

SE FILMEN: 2.

Kvinnorna samt konsten beneath franska revolutionen: Adelaide Labille Guiard samt kvinnors frihet

SE FILMEN: 3. Kvinnorna samt konsten beneath franska revolutionen: Olympe dem Gouges samt kvinnors rättigheter

SE FILMEN: 4. Kvinnorna samt konsten beneath franska revolutionen: Marie Guillemine Benoist samt Parissalongen

SE FILMEN: 5.

Kvinnorna samt konsten beneath franska revolutionen: Constance Mayer - ett vision ifall lycka

SE FILMEN: 6. Kvinnorna samt konsten beneath franska revolutionen: Marie-Denise Villers samt enstaka senare konstskandal

Läs mer om

Kartor

Avsnitt (21:56 min) ifrån UR:s programserie Historia fördjupat var ni kunna lära dig mer ifall den franska revolutionen.

numeriskt värde experter fördjupar sig inom den franska revolutionen. oss samtalar om hur Marie Antoinette smutskastades genom tavlor samt karikatyrer. Hur revolutioner existerar inom behov från ett gemensam fiende. samt vad oss kunna lära oss från den sålunda kallade revolutionskalendern.

Om saga fördjupat: Fördjupande schema angående dem händelser samt skeenden såsom tas upp inom följd saga förklarad.

Tillsammans tillsammans ett programledare samtalar några från Sveriges främsta experter inom respektive enhet angående historiebruk, källor samt hur historiska händelser påverkar oss även idag.

Kort skrivelse samt boktips vid Historiska Medias webbplats var ni är kapabel studera ifall giljotinen samt enstaka sektion legender likt uppkommit kring den.

detta finns flera legender tillsammans anknytning mot den avrättningsmaskin liksom kallas giljotin. Bland annat förknippar oss den direkt tillsammans med franska revolutionen. flera tror sig känna till för att den uppfanns från läkaren namn Ignace Guillotin, samt enstaka sektion hävdar för att denne egen blev avrättad inom sin personlig maskin beneath revolutionen.

dock inget från detta stämmer...

Kort produkt samt boktips vid Historiska Medias webbplats var ni är kapabel studera ifall stormningen från Bastiljen, liksom kostade 98 anfallares samt ett försvarares liv. Händelsen brukar räknas likt den egentliga startpunkten till franska revolutionen samt existerar än idag ett emblem till detta moderna Frankrikes barnafödande.

detta existerar ingen slump för att den 14 juli existerar landets nationaldag.

Avsnitt (19:39 min) ifrån UR:s programserie Historia förklarad var ni förmå lära dig mer angående den franska revolutionen. beneath den franska revolutionen inom slutet från 1700-talet utför människor uppror mot överheten.

vid vykort period avskaffas kungamakten samt mänskliga rättigheter införs. dock detta likt börjar likt ett fredlig förändring förändras snabbt inom en massaker. Varför hände detta på denna plats just inom Frankrike?

samt hur gick revolutionen till? oss redogör vilket liksom hände före, beneath samt efter den franska revolutionen.

Om bakgrund förklarad: inom kärnfulla del redogör Sveriges främsta experter historiska händelser samt skeenden. Inget schema existerar längre än 20 minuter, samt samtliga avslutas tillsammans enstaka överskådlig sammanfattning.