Hur många olika datorer finns det
Dator
En dator (tidigare datamaskin alternativt matematikmaskin) existerar enstaka maskin såsom kunna bearbeta information samt utföra beräkningar automatiskt, effektivare än vad likt förmå göras manuellt. Datorn kunna bestå från mekaniska, elektroniska, optiska alternativt andra komponenter samt styrs tillsammans hjälp från instruktioner (datorprogram) likt lagras inom dess primärminne.
ifrån start fanns datorn huvudsakligen en redskap för hjälp på grund av för att utföra aritmetiska samt andra matematiska beräkningar, dock den besitter senare blivit en viktigt redskap nära bland annat automatisering från administrativa rutiner, överföring, informationslagring samt styrning från allehanda fabriksrelaterade samt andra slags processer.
I samt tillsammans elektronikens miniatyrisering äger dem primär datorkomponenterna (styrenhet, räkneenhet samt minne tillsammans tillsammans med kretsar till överföring tillsammans omvärlden) kunnat läggas vid allt färre kiselplattor. inom sin extrema struktur kunna enstaka datamaskin (låt artikel tillsammans viss begränsad kapacitet) rymmas vid ett enda kiselplatta, samt kallas då enchipsdator.
För gemene man syftar termen datamaskin oftast vid enstaka dator, dock detta finns flera andra typer från datorer.
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]Dator existerar mot formen nomen agentis alternativt ”agentform” från detta latinska termen dare såsom betyder ”giva”.[källa behövs] termen existerar ett svensk nybildning såsom ej förekommer inom grannspråken alternativt inom latinet, samt detta skulle alltså betyda ”givare” ifall detta funnits inom latinet.
vid latin finns dock detta motsvarande donator, skapat efter sidoformen dono[1] såsom inom sin tur äger donum (’gåva’) likt ursprung.[2]
År 1948, strax efter andra världskriget, inrättades Matematikmaskinnämnden till för att koordinera svensk undersökning inom området. nära den tiden kallades datorer till matematikmaskiner inom facktext samt elektronhjärnor[3] inom populärpress.
beneath 1950-talet användes även beteckningen siffermaskin.[4] kommitté sökte ett mer hanterlig begrepp än dessa. vid förslag 1969 från Börje Langefors,[4] liksom grundade avdelningen på grund av ADB nära Stockholms högskola, rekommenderade kommitté termen dator liksom enstaka nybildning likt mot formen efterliknar mening likt traktor samt läkare.
Länge kallades datorn även till datamaskin, alternativt vardagligt detta mindre samt förvirrande flertydiga data (lanserat inom start från 1960-talet[4]). vid 1970-talet ersattes dock denna benämning från termen datamaskin samt slog ifrån 1980-talet igenom. Benämningen ”data” finner man inom reklam på grund av datorspel, datorer samt komponenter mot sådana, samt även inom pressen.
Den svenska branschorganisationen till producenter samt distributörer från dator- samt TV-spel äger valt för att kalla sig på grund av Dataspelsbranschen.
Svenskans grannspråk äger olika mening på grund av begreppet. vid bokmål samt nynorska heter detta datamaskin, medan danskan samt tyskan valt engelskans computer. Isländskanstölva samt färöiskansteldur/telda existerar egenskapade mening baserade vid mening på grund av räkna.
vid tyska används motsvarande mening Rechner tidigare till stordatorer. inom svenskan kom liknande mening för att användas på grund av rena räknemaskiner, vilket inom miniräknare.
Datorsektionen redogör vilka komponenter datorn består från samt hur dem samverkar tillsammans med varandra.Polskanskomputer samt litauiskanskompjūteris existerar numeriskt värde andra lån ifrån engelskan. inom lettiskan konkurrerade dators (efter svenskans datamaskin, föreslaget 1972 från den inom skogsdunge verksamme Lettlandsfödde språkvetaren Kārlis Draviņš, 1901–91[5]) tillsammans med detta engelska lånet kompjūters samt detta tidigare utbredda ESM (Elektroniska skaitļojamā mašīna, elektronisk räknemaskin); beneath 2000-talet besitter detta förstnämnda blivit standardbenämning.
Estniskansarvuti existerar en nyord baserat vid arvama (’tänka’; d.v.s. ’tankemaskin’[a]). Finskanstietokone existerar skapat från orden på grund av ’kunskap’ samt ’maskin’.[7]
Historik
[redigera | redigera wikitext]Räknemaskiner äger funnits inom flera hundra tid, dock detta plats ursprunglig vid 1900-talet såsom dem blev elektriska.
Föregångare samt stickspår
[redigera | redigera wikitext]Blaise Pascal uppfann 1642 den inledande mekaniska maskin för räkning, vilken kunde addera samt subtrahera samt förmå ses såsom ett föregångare mot datorn. Tre decennier senare konstruerade Gottfried Wilhelm von Leibniz ett maskin liksom dessutom klarade multiplikation samt division.
Därefter stagnerade utvecklingen fram mot 1820-talet, då Charles Babbage presenterade ritningarna mot differensmaskinen, inom princip ett mekanisk datamaskin vars schema plats förutbestämt från själva utformningen. Babbage uppfann därefter den analytiska maskinen 1834, enstaka fullt programmerbar mekanisk datamaskin tillsammans med arbetsminne, processor, hålkortsläsare på grund av inmatning samt utdataenheter till text samt stansning från hålkort.
Ada Lovelace skrev dem inledande datorprogrammen till den analytiska maskinen. Dock led konstruktionen från mekaniska bekymmer samt färdigställdes inte någonsin.
År 1936 konstruerade den tyske ingenjörsstudenten Konrad Zuse den inledande elektromekaniska datorn, Z1, samt enstaka rad andra datorer baserade vid elektromagnetiska reläer. Apparaterna förstördes 1944, då dem allierade bombade Berlin samt hans verk påverkade därför ej utformningen från senare datorer nämnvärt.
Den inledande elektroniska datorn, ABC-computer ifrån 1941, utvecklades från John Vincent Atanasoff.
Den brittiska regeringen lät beneath massiv sekretess bygga Colossus till för att avkoda Tysklandsenigmakrypterade aviseringar, en jobb såsom Alan datorteknologi deltog inom. Maskinen plats inom bruk 1943, dock påverkade ej heller den övriga utvecklingen, eftersom den plats sekretessbelagd inom tre decennier.
År 1944 konstruerade Howard Aiken nära Harvarduniversitet inom USA den decimala datorn Harvard Mark inom, inspirerad från Babbages verk.
Eniac
[redigera | redigera wikitext]Detta segment existerar ett beskrivning från Eniac.
John Mauchly, enstaka fysikprofessor nära University of Pennsylvania konstruerade tillsammans tillsammans doktoranden Presper Eckert den decimala datorn Eniac vid uppgift från den amerikanska armén till kalkyl från projektilbanor.
Eniac, likt börjat byggas 1943, stod färdig inledningsvis 1946, då kriget liksom den fanns byggd till plats ovan. Datorn, likt fanns baserad vid tusentals elektronrör samt reläer, skapade dock stort nyfikenhet inom forskarvärlden samt utgjorde start vid enstaka explosionsartad tillväxt. Eniac bestod från cirka 18 000 elektronrör samt vägde ungefär 27 ton.
BARK samt BESK
[redigera | redigera wikitext]Detta del existerar enstaka beskrivning från BARK.
Detta segment existerar ett beskrivning från BESK.
Sverige nedsänkt långt framme beneath datorns tidiga tillväxt.
tid 1950 fanns datorn BARK, byggd tillsammans telefonreläer, färdig. Efterföljaren BESK, byggd tillsammans med elektronrör, blev tagna inom bruk 1953 samt beneath några veckor plats BESK världens snabbaste datamaskin. BARK samt BESK konstruerades från Matematikmaskinnämnden.
von Neumann-arkitekturen
[redigera | redigera wikitext]Detta segment existerar enstaka översikt från von Neumann-arkitekturen.
John von Neumann, likt varit inblandad inom eniacprojektet, insåg för att inom stället på grund av för att programmeras genom inställningar från reläer samt kabeldragningar skulle datorprogram behärska lagras inom datorns minne tillsammans tillsammans med uppgifter.
Baserat vid detta skapade han designen till IAS-maskinen, vilket byggdes 1952, samt principen användes även inom Maurice Wilkes datamaskin Edsac 1949. Sedan dess äger von Neumann-arkitekturen varit den rådande principen på grund av utformning från datorer.
Transistorbaserade datorer
[redigera | redigera wikitext]Den inledande generationens datorer plats baserade vid elektronrör.
då John Bardeen, Walter Brattain samt William chockvåg nära Bell Labs uppfann transistorn 1948, utgjorde detta grunden till den andra generationens datorer.
Den inledande transistorbaserade datorn plats TX-0, likt utvecklades nära ovanligt ord Lincolnlaboratorium tillsammans med inspiration ifrån detta tidigare MIT-projektet Whirlwind inom ifrån 1952. enstaka från ingenjörerna nära laboratoriet, Kenneth Olsen, grundade DEC likt 1961 började sälja PDP-1, ett kommersiell minidator liksom liknade TX-0.
PDP-1 konkurrerade främst tillsammans med IBM 7090, ett transistorbaserad datamaskin ifrån företaget IBM, likt börjat intressera sig på grund av datorer allt mer efter för att tidigare äga finansierat Aikens Mark inom. PDP-1 ägde visserligen bara hälften från prestandan jämfört tillsammans med IBM 7090, dock den kostade även mindre än enstaka tiondel sålunda många.
Den blev ett massiv succé samt såldes inom 50 exemplar. Efterföljaren PDP-8 blev än mer lyckad samt såldes inom 50 000 exemplar.
Integrerade kretsar
[redigera | redigera wikitext]Detta del existerar ett beskrivning från Integrerad krets.
Nästa stora framsteg kom 1958, då Robert Noyce uppfann den integrerade kretsen, vilken medförde ännu effektivare miniatyrisering.
Denna era, vilket pågick fram mot 1980-talets start dominerades från IBM struktur 360, den inledande standardiserade datorserien tillsammans med maskiner inom olika prestandaklasser. Även DEC:s konkurrerande serie PDP-11 ägde stora framgångar, återigen genom för att flera gånger existera något mindre mäktig samt betydligt mer prisvärd än motsvarande IBM-modell.
VLSI, IBM PC samt hemdatorerna
[redigera | redigera wikitext]Integreringstrenden fortsatte samt nära 1980-talets start ägde man nått vilket likt brukar kallas VLSI (Very Large Scale Integration, "mycket storskalig integrering") tillsammans med miljontals transistorer vid en integrerat kretskort.
Detta gjorde för att datorerna började bli tillräckligt små på grund av för att användas privat samt detta gav upphov mot hemdatortrenden. kalenderår 1977 släppte Commodore enstaka 8-bitars datamaskin (PET) samt ungefär samtidigt släppte Apple sin Apple II. 1981 släppte IBM persondatorn IBM PC tillsammans med ett öppen standard på grund av instickskort samt andra komponenter.
Några veckor innan släpptes dock ett ytterligare PC nära namn Sirius inom samt såsom plats skapad från Chuck Peddle.
IBM PC existerar dock den datamaskin likt blev känd samt inom betalkort växte detta fram enstaka industri till tillverkning från vad man kallade IBM PC-kompatibla persondatorer. kalenderår 1984 fick denna enstaka konkurrent ifrån Apple (Macintosh 128k) liksom ägde en på grund av den tiden väldigt lättanvänt grafiskt interface såsom ännu äger flera likheter tillsammans moderna operativsystem.
PC
[redigera | redigera wikitext]Uttrycket PC kommer ifrån engelskans personal computer, "persondator". Uttrycket äger använts inom oförkortad struktur sedan 1960-talet, dock förkortningen blev känd då IBM registrerade samt marknadsförde varumärket IBM PC. Specifikationen på grund av denna tidiga hemdator publicerades öppet, samt IBM pc-kompatibla datorer blev vanliga.
Dessa kom ofta för att kallas på grund av enbart PC, således för att begreppet idag ofta syftar vid enstaka sorts datamaskin vars delar existerar förenliga tillsammans med andra persondatorer. enstaka konkurrerande lag existerar den sålunda kallade Mac-familjen, såsom marknadsförs från företaget Apple. Samtidigt besitter den mer generella betydelsen persondator bibehållits sidled.
Datorns uppbyggnad
[redigera | redigera wikitext]Även ifall tekniken inom datorerna besitter förändrats dramatiskt sedan dem inledande vid 1940-talet, sålunda används inom dem allra flesta fall kvar den primär struktur likt inledningsvis föreslogs från John von Neumann vid 1940-talet.
von Neumann-arkitekturen delar in datorn inom fyra huvuddelar: den aritmetiska enheten, styrenheten, minnet samt diverse in- samt utenheter (I/O-enheter). Aritmetikenheten samt styrenheten existerar numera oftast integrerad inom en chip samt kallas processor såsom förkortas CPU efter engelska Central Processing Unit.
Typer från datorer
[redigera | redigera wikitext]Det finns flera typer från utformning från persondatorer, mot modell tower, skrivbordsdator, bärbar dator samt handdator.
Tower-modellen existerar uppbyggd till för att datorn bör stå upprätt. Den gammal skrivbordsdatorn existerar oftast något mindre inom storlek samt avsedd för att ligga ner ner tillsammans med bildskärmen placerad ovanpå. Laptop-modellen, den bärbara datorn, existerar uppbyggd från ett skiva tillsammans bland annat processorn, hårddisken, arbetsminnet samt tangentbord samt ett ytterligare skiva tillsammans med enstaka skärm – dessa plattor viks ihop mot varann nära försändelse.
Den existerar avsedd för att behärska behållas inom knät då man sitter ner. Palmtop fanns enstaka form eller gestalt från handdator – ofta integrerad inom enstaka mobiltelefon.
Stordatorer finns inom flera utformningar, ifrån dem enskilda datorerna likt är kapabel likna en litet halvhöjds matförvaring mot dem riktigt stora likt förmå beläggning en alternativt flera plats.
ett server kunna sägas existera en mellanting mellan ett stordator samt ett dator utan skärm, mus samt tangentbord. Ofta kommer ett dator inom en standardformat vilket tillåter för att flera tillsammans monteras inom en stativ (ibland inrymt inom en skåp).
Inbäddade datorer
[redigera | redigera wikitext]Inbäddade datorer existerar datorer liksom existerar inbyggda inom varor samt används till för att styra funktioner inom produkterna.
Produkterna kunna existera små hushållsmaskiner, radio- samt TV-apparater, telefoner, fordon, järnvägsfordon, skogsmaskiner, luftfarkost, medicinska instrument mm. mot skillnad mot vanliga datorer därför använder dem inbäddade oftast sensorer (mäter fysikaliska variabler) likt in-organ samt aktuerare (åstadkommer rörelser mm) vilket ut-organ samt arbetar inom rätt realtid tillsammans med ”Real Time Operating Systems”.
dem levereras ofta tillsammans inbrända schema såsom ej är kapabel rättas inom efterhand samt används ibland inom livskritiska applikationer t.ex. roderhantering inom flyg. Mindre inbäddade struktur förmå bygga vid 8-bitars processorer medan större kunna artikel kraftfullare än persondatorer. Antalet inbäddade datorer övertiger antalet från varenda andra datorer tillsammans.
dem kallas ofta styrenheter alternativt databoxar. Artikeln Styrenhet (fordon) ger ett foto från hur inbäddade datorer förmå användas.
Minnet
[redigera | redigera wikitext]Detta segment existerar ett beskrivning från Datorminne.
Minnet består från enstaka sekvens från celler likt plats samt enstaka rymmer ett små bit data.
Informationen kunna antingen existera dem information likt datorn bearbetar alternativt instruktioner, delar från programmet, liksom talar angående vad datorn skall utföra. Denna suddiga gräns mellan information samt schema existerar enstaka betydelsefull sektion inom von Neuman-arkitekturen.
Storleken vid varenda minnescell samt antalet liknande celler varierar självklart ifrån datamaskin mot datamaskin.
Minnets storlek mäts vanligtvis inom enheten byte. Storleken från minne inom enstaka dator mäts inom ljus inom hur många arbetsminne den innehåller. tid 2006 existerar enstaka normal mängd minne mellan 256 samt 4096 megabyte (MB). kalenderår 2013 existerar ett normal mängd minne mellan 4096 samt 16384 megabyte (MB).
Det existerar viktigt för att skilja vid arbetsminne samt lagringsminne.
Arbetsminnet existerar snabbast, dock töms ifall strömmen stängs från. Lagringsminnet existerar detta minne var schema samt information långtidslagras. Nuförtiden existerar hårddiskar, flashminnen samt cd-rom/dvd-skivor dem vanligaste lagringsminnena.
Aritmetikenheten
[redigera | redigera wikitext]Denna sektion från datorn utför aritmetiska samt logiska operationer.
liksom för att addera numeriskt värde anförande, alternativt vända en anförande.
Vilken datamaskin passar mig?Styrenheten
[redigera | redigera wikitext]Styrenhet existerar inom datorsammanhang enstaka styrande enhet; särskilt angående den sektion från en datorsystem liksom styr tolkning från instruktioner samt transaktion från uppgifter ifrån primärminne mot olika enheter samt tvärtom. detta finns styrenhet till bland annat USB, hårddisk, diskettstation samt grafik.
I/O-enheterna
[redigera | redigera wikitext]I/O står till engelska Input/Output. Inenheter möjliggör för att information hämtas ifrån omvärlden, samt utenheter fullfölja för att resultaten presenteras vid lämpligt sätt.
En datamaskin (tidigare datamaskin alternativt matematikmaskin) existerar ett maskin liksom är kapabel bearbeta uppgifter samt utföra beräkningar automatiskt, effektivare än vad såsom kunna göras manuellt.detta finns enstaka massiv mängd olika typer från I/O-enheter, allt ifrån tangentbord, skärmar, skrivare samt disketter mot webbkameror.
Kylning
[redigera | redigera wikitext]Kylning från stordatorer
[redigera | redigera wikitext]Servrar samt stordatorer besitter utöver personlig kylning ibland även kylning inom rummet var dem finns placerade.
Kylning från persondatorer
[redigera | redigera wikitext]De allra inledande persondatorerna saknade fläkt alternativt ägde detta endast inom nätaggregaten. då processorkraften ökade således ökade även temperaturen, vilket gjorde för att nödvändigheten från kylflänsar samt senare även fläktar vid processorerna ökade.
Detta skedde ungefär samtidigt såsom dem inledande uppgraderingskitten (OverDrive) kom mot Intel 386 samt 486 inom start från 1990-talet. Senare beneath 1990-talet blev även grafikkorten samt chassin inom behov från ytterligare kylning samt idag äger dem flesta nya (stationära) datorer minimalt fyra fläktar, enstaka inom nätaggregatet, enstaka vid processorn, ett vid grafikkortet samt ett inom chassit liksom vanligtvis existerar monterad bak alternativt vid sidan samt leder varm atmosfär ur datorn, alternativt framtill samt suger då in atmosfär inom chassit.
detta finns även datorer tillsammans både insugs- samt utsugsfläktar inom varsin ände från chassit; detta existerar vanligt vid högpresterande speldatorer vilket behöver extra kylning. Moderna bärbara datorer äger oftast bara enstaka fläkt såsom tillsammans med hjälp från kopparrör kyler flera delar samtidigt.
För för att utföra värmeöverföringen mellan processorn samt kylflänsen således produktiv vilket möjligt behövs inom regel kylpasta, detta gäller inom synnerhet bärbara datorer var detta finns ett vätska inne inom kopparrören liksom värms upp från processorn.
ifall kylpastan blir äldre alternativt existerar felaktigt applicerad utför den något som har blivit sämre eller försämrats värmeöverföringen oftast för att vätskan ej förmå värmas upp vid riktig sätt tillsammans avsevärt nedgången kylning vilket resultat.
Idag samt sedan flera kalenderår tillbaka finns datorer nästan överallt.Detta kunna leda till inom mot modell plötsliga avstängningar alternativt permanenta skador vid hårdvaran.
Vissa kraftfulla spel- alternativt proffsdatorer kunna även äga vätskekylning, detta besitter även förekommit experiment tillsammans oljekylning.
Det förekommer även kylning mot chipset, hårddiskar, nätverkskort, ljudkort samt RAM-minne.
Fläkttyper
[redigera | redigera wikitext]Fläktarna inom nätaggregaten samt inom chassin existerar stora samt går tillsammans en ganska lågt varvtal runt 1000–1500 rpm medan fläktarna vid grafikkorten samt processorerna oftast existerar mindre samt roterar snabbare tillsammans 1500–2000 rpm alternativt mer, dessa slits även ner betydligt snabbare än dem övriga fläktarna samt är kapabel behöva bytas tillsammans jämna mellanrum.
Vissa datorer besitter enstaka sammansatt chassi- samt processorfläkt vanligtvis tillsammans med enstaka kåpa ifrån chassifläkten mot processorns kylfläns, dessa håller längre dock kyler ej lika utmärkt. Damm existerar ett vanlig orsak mot överhettning, nära långvarig användning lagras detta damm beneath fläktarna nära processorerna samt grafikkorten såsom oftast blåser neråt vid kylflänsen vilket tillsammans tiden fylls samt sätts igen.
Hur flera samt vilka typer från knappar samt portar likt finns är kapabel variera beroende vid datorns typ, utformning samt avsedda användning.detta existerar då god för att rengöra dessa delar tillsammans jämna mellanrum på grund av för att förlänga datorns livslängd. Modernare datorer kunna även äga dammfilter utanpå chassit såsom förmå rengöras utan för att datorn behöver öppnas. Chassifläkten existerar vanligen från typen utblåsningsfläkt, vilket avlägsnar den varma luften ifrån chassit, alternativt mer sällan samt vanligtvis hos äldre datorer, från typen insugsfläkt, vilket drar in kall atmosfär ifrån utsidan samt riktar den mot dem varmare komponenterna.
Fördelen tillsammans med utblåsningsfläktar existerar för att dem ej drar in lika många damm inom chassit samt fördelen tillsammans med insugsfläktar existerar för att dem kyler effektivare. Genom för att sammanföra dessa fläkttyper förmå man producera ett jämn samt produktiv cirkulation från luftgenomströmning inom chassit, vilket är kapabel existera enstaka fördel hos speldatorer alternativt andra kraftfulla datorer, den största nackdelen tillsammans denna konfiguration existerar för att den drar mer ström ifrån datorn samt bidrar mot mer buller.
Utblåsningsfläktar existerar vanligen placerade bak- samt upptill inom chassit samt insugsfläktarna vanligen fram- samt nertill.
I bärbara datorer existerar detta oftast ett små fläkt tillsammans reglerbart varvtal.
Det finns inom medelvärde 2,5 persondatorer inom varenda hem.Till bärbara datorer förekommer även externa kylplattor likt en komplement mot datorns egna interna kylsystem. Dessa placeras beneath datorn samt skapar var en kylande luftflöde tillsammans med hjälp från enstaka alternativt flera fläktar.
Datorprogram
[redigera | redigera wikitext]Datorns schema existerar ett utdragen inventering tillsammans instruktioner vilket datorn utför inom tur samt ordning.
Vissa instruktioner, således kallade programhopp, beordrar datorn för att gå vidare processen tillsammans med ett ytterligare instruktion än den omedelbart efterföljande. Dessa är kapabel existera villkorliga därför för att programhopp bara förekommer angående en visst villkor existerar uppfyllt. Detta fullfölja detta möjligt till datorn för att ta beslut samt för att utföra olika åtgärder beroende vid resultatet från ett kalkyl alternativt beroende vid något annat villkor.
flera schema innehåller miljontals instruktioner samt vanligtvis utförs instruktionerna upprepade gånger.
Idag finns detta fler datorer än människor inom Sverige.ett typisk modern PC (år 2003) är kapabel utföra mellan numeriskt värde samt tre miljarder sådana instruktioner per kort tid. schema kunna artikel skrivna inom olika sålunda kallade programspråk, mot modell C++, Java samt Pascal. på grund av för att datorn bör förstå instruktionerna översätts programmet vanligtvis mot således kallad maskinkod tillsammans enstaka program som översätter kod.
En datamaskin är kapabel tyckas köra flera schema samtidigt. Detta brukar tillsammans en engelskt mening kallas multitasking. inom själva verket hoppar kontrollenheten tillsammans med korta tidsintervaller mellan schema inom olika delar från minnet vid en sådant sätt för att detta ger intrycket från för att detta sker samtidigt. detta finns en undantag mot den regeln samt detta existerar då datamaskin äger flera Processorkärnor.
varenda processorkärna förmå utföra enstaka övning inom taget. Vilket innebär för att angående ni besitter 4 kärnor är kapabel processorn utföra 4 saker samtidigt. Datorns operativsystem existerar detta schema såsom ser mot för att allt detta sker vilket detta existerar avsett. inom operativsystemet ingår även många programkod likt utnyttjas från dem vanliga programmen, mot modell drivrutiner såsom hjälper mot tillsammans med detaljerna till hur man styr samt kommunicerar tillsammans med varenda I/O-enheter.
en annat modell vid inbyggda hjälpprogram existerar den matematikprocessor, såsom existerar specialkonstruerad på grund av för att snabbt utföra matematiska beräkningar, mot modell trigonometriska funktioner, logaritmer samt därför vidare.
När man köper enstaka datamaskin följer detta även oftast tillsammans enstaka rad nyttoprogram tillsammans tillsammans operativsystemet.
Exempelvis existerar detta webbläsare, ordbehandlare, miniräknare samt många annat. Även underhållningsprogram såsom exempelvis film- samt musikspelare alternativt datorspel förmå följa tillsammans.
Speciella typer från datorer
[redigera | redigera wikitext]Ordet datamaskin syftar inom dagligt anförande vid dator, dock detta finns flera andra typer från datorer såsom används inom vardagslivet.
Allt fler hushållsapparater innehåller någon struktur från processor samt oss förmå titta ett trend för att avgränsningar mellan olika apparater suddas ut. Idag existerar den trenden klar främst vad gäller mobiltelefoner.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Kommentarer
[redigera | redigera wikitext]Källhänvisningar
[redigera | redigera wikitext]- Wahlgren, Bengt; Ollfors Anders (1976) (på latin). Latinskt morfemlexikon: tillsammans information angående dem internationella ordens ursprung samt uppbyggnad (1.
uppl.). Stockholm: Almqvist & Wiksell. ISBN 91-21-02746-3