Hur man gör harts gjutformar

Gjutning existerar ett tillverkningsmetod var en flytande ämne, ofta kallat smälta, fyller år ut enstaka formhålighet inom ett gjutform samt får stelna.

Allt detta påverkar både valet från formsättningsteknik samt hur man bör klä gjutformen.

detta ämne liksom tillsatts inom gjutformen blir vanligtvis hårt efter ett kemisk process (betong, gips, härdplast) alternativt beneath en förlopp var materialet svalnar samt återgår mot fast struktur ifrån för att äga varit uppvärmt mot smältpunkten.

Till gjuteritekniken räknas vanligen även gjutmetallers metallurgi samt metallografi liksom ugns- samt smältteknik, formmaterialkunskap, metoder på grund av formtillverkning, rensning från gjutgods samt gjuteriets mekanisering tillsammans med bland annat transporter.

Genom gjutning går detta för att tillverka antingen enstaka färdig detalj alternativt även en halvfabrikat vilket existerar en material på grund av vidare bearbetning genom svarvning, fräsning etcetera.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Gjuteriteknik existerar liksom fabriksmässig aktivitet ett från dem äldsta samt maximalt primär.

vilket hantverk daterar gjuteritekniken sitt ursprung mot 2 000 à 3 000 tid f Kr. en modernt gjuteri besitter många små likhet tillsammans med den ”filial från helvetet” vilket man förr gärna ville jämställa en stort gjuteri tillsammans.

Här visar oss hur ni förbereder inför gjutningen från enstaka färsk skiva, oavsett angående detta existerar mot en byggnad alternativt garage.

Metallgjutning

[redigera | redigera wikitext]

En gjutprocess består huvudsakligen från nästa sex steg.

1. Form- samt kärntillverkning
2. Smältning från material
3. Avgjutning
4. Stelning
5. Urslagning
6. Efterbehandling

Vid smältning från metallen bör smältans flytbarhet beaktas. Smältans värme anpassas på grund av för att optimera bota gjutförloppet.

Flytbarheten påverkas från smältans temperatur, viskositet samt flödeshastighet. då sedan smältan fyller år formen existerar detta viktigt för att läka formen fylls tillräckligt snabbt.

Gjutmetoder

[redigera | redigera wikitext]

Formar till gjutning delas in inom dem numeriskt värde huvudkategorierna engångsformar samt permanenta formar.

Engångsformar förbrukas nära gjutningen medan permanenta formar används flera gånger (kokillgjutning, pressgjutning).

Formmaterial
Engångsform	Gjutning inom sandform	Maskinformning	Mekaniserad flaskformning	Råsand
			Automatiserad flaskformning
			Bullautomatformning
			Slungformning	Råsand alternativt torrsand
		Skalformning		Hartsklädd småsten
		Handformning	Konventionell handformning	Råsand alternativt torrsand
			Formning tillsammans kontinuerlig blandare	Formmassa liksom härdas
			Vakuumformning	Ren småsten utan bindemedel
	Gjutning inom keramisk struktur	Vaxursmältningsmetoden, cire perdue		Keramiskt ämne
		Shaw- samt Unicastmetoderna
Material inom formverktyg
Permanent struktur	Kokillgjutning	Statisk kokillgjutning	Gjutjärn och/eller stål
		Lågtryckskokillgjutning
	Pressgjutning	Varmkammarmetoden	Stål
		Kallkammarmetoden
	Centrifugalgjutning		Gjutjärn, koppar alternativt stål
	Stränggjutning		Koppar, gjutjärn, stål, grafit, aluminium beroende vid gjutmetall

Övriga gjutmetoder

[redigera | redigera wikitext]

Form- samt kärnmaterial

[redigera | redigera wikitext]

Vid sandgjutning används flera olika typer från form- samt kärnmaterial samt mot formmaterialet passande bindemedel.

Bassanden utgörs oftast från kvartssand. Stålgjuterier använder vid bas från förhållandevis höga gjuttemperaturer inom viss utsträckning ett mer dyrbar olivinsand. då extra höga krav vid formhållfasthet gäller således används kromitsand.

Hur man fullfölja till för att gjuta grundsula.

då råsand, samt inom viss utsträckning även dem övriga formmaterialen, används således brukar sanden även återanvändas. Efter urslagningen leds formmaterialet mot ett sandberedning. var sker fragmentering från eventuella klumpar, skiktning samt inom fallen tillsammans med rå- samt torrsand tillskott från bland annat bindemedel.

Benämning	Bindemedel	Användningsområde	Anmärkning
Råsand	Lera, vanligen bentonit	Formar	Används helt otorkad alternativt yttorkad
Torrsand	Lera, vanligen bentonit	Formar, kärnor	Torkas inom matlagningsapparat
Cementsand	Cement
Furansand	Furan, fenol, urea alternativt blandning från dessa		Härdning tillsammans med fosforsyra alternativt sulfonsyra
Vattenglasbunden småsten	Vattenglas		Härdning tillsammans med CO2 alternativt estertillsats
Skalsand	Fenolharts		Kräver uppvärmda modeller samt kärnlådor
Vakuumformningsförfarande	Inget bindemedel används, sanden binds genom inpackning beneath vakuum inom plastfolie	Formar
Varmlådeförfarande	Furan- alternativt harts av fenol	Kärnor	Uppvärmd kärnlåda startar enstaka exotermisk härdningsreaktion
Cold box-förfarande	Fenolharts samt isocyanat		En katalysator inom dimform blåses genom kärnlådan samt startar härdningen
Oljesand	Torkande olja, sålunda kallad kärnolja		Torkning (bakning nära 200–300 °C)

Gjutgodsdefekter

[redigera | redigera wikitext]

Hundraprocentigt felfritt gjutgods existerar i enlighet med all kunskap oerhört svårt för att framställa.

Göra egna former samt gjutning.

nära gjuteridrift måste detta kalkyleras tillsammans ett viss andel gjutna specifikation behäftade tillsammans olika fel liksom fullfölja dem otjänliga till sin övning. Kassering beneath ett viss nivå existerar ofta tekniskt samt ekonomiskt ogenomförbart. detta finns vanligen ett finansiell kassationsgräns. plats gränsen går beror från enstaka mängd faktorer vilket typ från gjutmetall, godsets karaktär, seriestorlek samt därför vidare.

I den denna plats videon sålunda går jag igenom hur man skapar ett tvåpartsgjutform tillsammans lite råd samt trix hur man kunna ett fåtal förbättrad resultat.

Många begrepp till gjutgodsfel härstammar ifrån äldre tiders gjuterier samt förmå existera något missvisande. Exempelvis termen sandfall härleder ifrån för att småsten helt enkelt fallit ner inom formen. detta såsom syns vid gjutstycket existerar emellertid ej sandfallet utan ett därför kallad sandinneslutning. Termerna nedan existerar inriktade vid händelser likt ger synbara fel vid gjutstycket.

Gjutgodsdefekter är kapabel artikel antingen huvudsakliga alternativt sekundära allteftersom dem uppträder utan sällskap alternativt inom kombination tillsammans fler fel.

Att gjuta samt gipsa existerar hobbyn på grund av dig vilket älskar för att skapa samt producera tillsammans med händerna.

Exempel

[redigera | redigera wikitext]

Om smältan flyter till långsamt (exempelvis vid bas från temperatur, tryck alternativt formens dimensioner) därför inträffar kallflytning. Kallflytning innebär för att metallen stelnar innan formen fyllts vilket ofta inträffar nära krökar. nära stelningsförloppet kunna stelningskrympning samt svalningskrympning inträffa.

Den tidigare kunna orsaka krympporer alternativt sugningar medan den senare förmå orsaka spänningar samt sprickor. då detaljen stelnat samt den bör tas ur kokillen därför existerar detta viktigt för att detaljen samt kokillen utformats därför för att detaljen ej skadas från för att formen delas.

Dessutom bör rensning samt efterbehandling tas inom beaktande nära utformning från detaljen samt formen till för att minska detaljens utgift.

Allmänna dimensionsfel Måttfel För kraftig godstjocklek För klen godstjocklek Förskjutningsfel Partförskjutning Kärnhålsförskjutning Delförskjutning Fel inom gjutstyckets form Saknat alternativt defekt hål Saknad alternativt defekt del Intryckning Skevhet Gods saknas vid gjutstycket Ej fullgjutet Utrinning Kallflytning Avslagning samt spänningsbrott Slipnings- samt mejslingsfel Kapningsfel Utåtgående ytfel Grov yta Vidhäftad sand Inträngning Partgrad Sprickgrad Utbuktning Sandfallsrusa Skärningsrusa Inslagningsrusa Skorv

Inåtgående ytfel Råttsvans Skolla Sandsår Garskum Brännsår Partfåra Sugningar Sjunkning Öppen sugning Inre sugning Sugningsporer Mikrosugning Gasblåsor Ytblåsa alternativt utfylld ytblåsa Blank alternativt belagd blåsa Kapillärblåsor Småblåsor Inneslutningar Sandinneslutning Slagginneslutning Oxidinneslutning Saltinneslutning Blackinneslutning Kallpärla Vällningsfel Kallveck samt kallsöm Kärnrökssöm Invällningsfel Sprickor Varmspricka Sugningsspricka Kallspricka Slagspricka

Till övriga fel räknas bland annat metallfel likt främst omfattar analysfel samt felaktigt vald metallkvalitet.

en äldre formulering till för att åstadkomma defekt gjutgods existerar för att ”bomma” alternativt ”gjuta varg”.

Hjälpmedel

[redigera | redigera wikitext]

Idag används datorsimuleringar inom allt större utsträckning. Datorsimuleringar hjälper mot för att beräkna hur smältan fyller år formen samt hur smältan kommer stelna, den gjutna detaljens mekaniska attribut samt fara till defekter.

Genom för att man slipper testa sig fram kortas utvecklingstiden på grund av nya varor samtidigt såsom man kunna ta fram varor likt existerar enklare samt äger förbättrad mekaniska attribut.

Gjutbara material

[redigera | redigera wikitext]

Exempel vid ämne liksom kunna processen att hälla flytande material i en form existerar ferrometaller såsom järn, icke-ferrometaller likt mässing samt brons, gips, vax, stearin, plast, betong, aluminium, kopp, tenn samt lera.

Gjutning från järn.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]