Postförsändelser från tyska militärer i luleå

et drar snålkallt ovan kajen.
Vinden susar genom väggspringorna mot dem jättelika magasinen nere nära kajen.

Här, inom Tyskmagasinen, lagrade tyskarna enorma mängder förnödenheter beneath andra världskriget.
samt då kriget plats ovan skickades 25 000 ryska krigsfångar tillbaka mot Stalins läger. Just härifrån.

Det existerar inget ni får studera ifall inom historieböckerna.

Karlsvik existerar ett fin ställe.

ifrån start fanns detta en pappersbruk härute inom byn några kilometer ovan vattnet ifrån Luleå.

Nu huserar Malmbanans vänner på denna plats samt dem stora samlingarna existerar en eldorado till samtliga järnvägsnostalgiker.

Nere nära kajen står magasinen. Tyskmagasinen. dem existerar stora såsom fotbollsplaner samt syns klart både ifrån centrala Luleå samt ifrån E4 åt andra hållet.

Det existerar inget ovanligt tillsammans gamla industribyggnader inom landet.

samtliga äger enstaka saga för att berätta.

Men angående magasinen inom Karlsvik äger detta varit märkvärdigt tyst.

Och man är kapabel förstå varför. inom landet tiger oss helst angående hur oss hjälpte tyskarna beneath dem krigsår då nazianstrukna svenskar kvar kunde hoppas samt tro vid enstaka tysk seger.

år då regeringen varken vågade alternativt kunde yttra nej mot tyskarna.
alternativt angående detta likt hände senare, då oss ej vågade yttra nej mot Stalin.
för att tyskarna skickade bota arméer vid svensk järnväg existerar känt.

Liksom för att oss skickade malm mot Tyskland både härifrån Luleå samt ifrån Narvik. Bara ifrån hamnen inom Luleå skeppades 24 miljoner ton prima järnmalm.

Men för att tyskarna ägde jättelika egna förråd inom Luleå?
ej en knyst.

Spritlager inne inom stan?
Nä, nä.

Egen sjukstuga inom Älvsbyn?
ej en ord?

Att SS-trupp vilket åkte båt upp mot Luleå lastades från denna plats inom Karlsvik?
Nix.

Att tyskarna ägde en ostlager Gammelstad nån mil försvunnen tillsammans med ställe till 200 ton?
Tror ej detta, va.

– detta hängde 6 000 skinkor samt djurkroppar uppe nära taket, säger berg Losenborg, 91.
– Förråden fanns proppfulla tillsammans förnödenheter vilket skulle skickas vidare mot Norge.

Det fanns område till 6 000 ton förnödenheter inom lagren.

Tyskspriten kom vid järnväg.

detta hände för att företagsamma järnvägare brukade krypa beneath vagnarna samt borra hål inom trägolven samt vidare in inom tunnorna.
Sen fick spriten rinna ner inom dem medhavda hinkarna.
då man fått nog sålunda tryckte sprittjuvarna upp en kvastskaft genom golvet samt proppade mot tunnan sålunda för att den ej skulle artikel alldeles tom då den rullades ut ifrån vagnen.

Sten Losenborg plats jägarsoldat nära norska gränsen beneath kriget samt skrev storsäljaren ”Jägarsoldat nära gränsen” likt handlar angående hans erfarenheter likt bland annat sabotör beneath kriget.

– Den äger sålt 8 000 ex, maximalt inom Norrbotten, säger hans förläggare Valdemar fingerprydnad vid Sivarts förlag.

Nu besitter berg Losenborg just kommit ut tillsammans boken ”Livsöden inom konflikt samt äventyr på baksidan Järnridån” var han berättar ifall vilket likt hände tillsammans dem ryska krigsfångar denne såg komma ovan gränsen mot landet efter krigsslutet.
Massor tillsammans ryska krigsfångar plågades samt svalt mot döds såsom slavarbetare runt ifall inom Norge.

Det plats inte någonsin meningen för att dem skulle överleva.

dem sågs likt ett förnybar tillgång eftersom detta läka tiden kom nya. Dödligheten plats förfärande.

från 100 000 fångar dog nära 40 000.

De likt överlevde skickades bostad mot Sovjet, dem allra flesta via Sverige.

Så transporterades krigsfångarna genom Sverige

Klicka vid dem röda prickarna till för att studera mer

Det finns inga spår efter deportationslägret.

– detta nedsänkt däruppe vid andra sidan spåret, säger berg Losenborg.

Jag går upp samt tittar.

självklart hittar jag ingenting efter därför flera år.

Jag ser ner mot magasinen – dem existerar sålunda enorma – samt försöker föreställa mig vilket liv samt rörelse detta måste äga varit då hamnjobbarna lastade inom samt ur samt järnvägsvagnarna rasslade fram samt igen tillsammans godsaker mot soldaterna inom Norge.

Och jag fattar ej varför oss ej fått lyssna en knyst angående detta inom skolan.

Och jag ser mig omkring inne inom skogen – liksom ej fanns då – samt försöker föreställa mig tälten.

samt förväntningarna samt förhoppningarna hos dem likt överlevt detta nazistiska barbariet inom Norge samt äntligen skulle erhålla komma bostad igen.

Men inom Sovjet plats detta ej direkt frihet vilket väntade.

Stalin likt gett sina soldater beställning för att kämpa intill döden, betraktade krigsfångarna såsom desertörer samt förrädare.
många sköts direkt då dem skeppats bostad.

alternativt sålunda fick dem förtvina inom Gulag.

Det gick ”bättre” till dem kvinnor samt dem ungar likt föddes inom dem tyska lägren.

– dock dem blev självklart satta beneath övervakning samt trakasserades, då dem kom bostad, säger filmaren Tamara Shusko, inom den rysk-svenska förening Sputnik inom Luleå.

Hon äger mött numeriskt värde kvinnor vilket föddes inom Norge samt Marfa Maksimovna såsom överlevde existensen liksom slavarbetare vid fiskerifabriken inom Bodø.

Marfa träffade enstaka rysk fånge, Arkadij, samt blev gravid.

dem skeppades bostad tillsammans.

dock då dem kom fram sålunda drogs Akadij åt sidan samt skickades mot arbetslägret Danilj Vostok. Marfa såg honom inte någonsin mer.

Slitet fortsatte hemma inom byn. Marfa lastade ved samt timmer. samt blev förstås kallad tyskhora.

Tamara Shusko träffade numeriskt värde kvinnor, Nadegda Lakutina samt Valentina Steptina likt föddes inom Bodø 1945 samt åkte bostad via kajen på denna plats nedanför.

De avslappnad bo tälten utan inkvarterades inom den gamla skolan en par hundra meter härifrån tillsammans tillsammans med kvinnorna.
eftersom dem plats födda inom utländsk fångenskap således blev dem självklart bemötta tillsammans med misstänksamhet beneath uppväxten.
– detta gick värre på grund av männen, säger Tamara Shusko.
detta existerar osäkert hur flera vilket skickades mot Gulag på grund av för att vandra under.
– Siffrorna varierar, säger Tamara Shusko.
– detta äger talats angående 60 andel, 30 andel samt för tillfället talar man ifall 13 procent.

Sten Losenborg existerar övertygad ifall för att dem flesta sköts vid direkten:
– Stalin plats lika tokig vilket Hitler. ifall ej värre.
Historien skrivs all tiden om.
Fast ett sektion från historien, vilket vilket såsom hände tillsammans med dem ryska krigsfångarna inom Karlsvik, Sundsvall samt Gävle talar man helst tyst angående.

alternativt ej alls.

Men nästa tid (2016 reds. anm.), den 9 femte månaden i året, kommer förhoppningsvis en minnesmärke för att placeras upp vid Karlsvik.

Då besitter detta bara tagit 70 kalenderår innan detta blev rumsrent för att påminna ifall utskeppningen denna plats nära kajen sommaren 1945.

Dela vid FacebookDela vid Twitter