Vad är produktion reproduktion och kreativa processen
Kreativitet
Kreativitet existerar ett teknik till problemlösning, liksom, i enlighet med Teresa Amabile inom Creativity in Context, bygger vid nya samt passande responser vid ett heuristisk arbetsuppgift.
Kreativitet existerar ett teknik på grund av problemlösning, vilket, i enlighet med Teresa Amabile inom Creativity in Context, bygger vid nya samt passande responser vid enstaka heuristisk uppgift.Dessa responser förmå existera allt ifrån enstaka tanke mot enstaka vara från konstnärlig, politisk, akademisk alternativt ingenjörsmässig art, alternativt lyssna mot affärslivet. Kreativitet existerar en konsekvens från tre funktioner inom samverkan. detta handlar till detta inledande angående kunskaper inom en enhet. på grund av detta andra handlar detta angående kunskaper angående kreativa processer, alltså olika metoder på grund av nytänkande.
till detta tredjeplats handlar detta ifall inre motivation.
Den kreativa processen samt hur man når dit äger beskrivits vid flera sätt.då dessa tre samverkar existerar möjligheterna till enstaka kreativ respons liksom störst. inom kreativitet ingår för att frambringa nya idéer, artikel originell, genomföra idéerna samt för att bearbeta dem. Kreativitet liksom fenomen samt egenskap studeras inom skilda fält, tillsammans med olika utgångspunkter. Fantasi existerar mot skillnad ifrån kreativitet uteslutande enstaka kognitiv process; kreativiteten leder mot en konsekvens alternativt ett vara.
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]Ordet kreativitet existerar belagt inom svenska språket ifrån 1959[1]. detta existerar härlett ifrån latinets creō, 'att skapa'.
Teorier angående kreativitet
[redigera | redigera wikitext]Under antiken samt vidare betraktades kreativitet vilket ett gudomlig ingivelse, dock konstverk ansågs existera framsprungen ur enstaka mimetisk strävan hos konstnärerna; kultur betraktades liksom imitationer från verkligheten. inom Platons verk gestaltas kreativiteten tillsammans med muserna.
Inspiration existerar en term liksom härrör ifrån denna idétradition; detta kommer ifrån latin, in spirare, vilket ordagrant betyder 'i anden', dock fick tidigt innebörden 'andetag', 'inandning'. Inspiration samt kreativitet hänger nära samman; kreativiteten förutsätter inspiration, för att befinna sig inom korrekt mentalt tillåtelse alternativt för att ett fåtal enstaka ingivelse.
Ytterligare enstaka förutsättning till kreativiteten existerar ett lekfull samt frigjord förmåga för att avbryta mot en invant sätt för att titta världen alternativt en bekymmer, ofta genom för att nyttja analoga synsätt[särskiljning behövs]. inom den senare bemärkelsen existerar konventioner, stress samt inskränkningar hämmande till kreativiteten.
Daly m.fl (2016) visar för att förståelse ifall den kreativa processen hjälper studenter för att själva genomföra kreativa processer inom sina ämnen.Sigmund Freud definierade kreativiteten likt ett process likt löser dem inre spänningar likt kommer från konflikter mellan detta medvetna samt detta omedvetna, samt för att produkten existerar en sätt för att ge detta omedvetna en socialt accepterat formulering. andra psykoanalytiska förhållningssätt existerar för att titta detta liksom enstaka försvarsmekanism (regression).
Mer pragmatiskt inställda vetenskapsman besitter mot detta framhållit kreativiteten likt en kognitivt status var mentala blockeringar hävts, samt försökt hitta metoder till för att åtgärda sådana blockeringar, mot modell brainstorming. i enlighet med Jonah Lehrer äger dock brainstorming inom en antal vetenskapliga studier visats ej fungera, samt han refererar mot undersökning gjord från Charlan Nemeth.
Skapande aktivitet existerar enstaka process vilket främjar barns tillväxt likt individer samt deras tillväxt från kognitiva förmågor, tänkande, logik, förmåga för att åtgärda bekymmer, tänka, dra slutsatser, kreativa förmåga, fantasi, minne samt uppmärksamhet.en från momenten inom brainstorming, existerar för att man ej får bedöma, detta besitter demonstrerat sig utföra för att förslagen blir färre, samt från många sämre standard. inom dem möten var man tillåts bedöma lämnas dubbelt därför flera förslag, samt dagen efter således äger gruppen 7 gånger således flera förslag. mot modell sålunda existerar konstruktiv bedömning, syftet tillsammans animeringsstudion Pixars dagliga således kallade "shredding" möten.
Mihaly Csikszentmihalyi äger redogjort till en annat betraktelsesätt vid kreativitet. Kreativiteten innehåller 1. enstaka domän tillsammans med symboliska regler, 2. individer likt bevakar access mot domänen, samt 3.
Reproduktion, produktion samt enstaka sur groda Vygotskij (1995) beskriver inom Fantasi samt kreativitet inom barndomen för att fantasi existerar ett förutsättning till hur oss skapar nya möjligheter mot förändringar.enstaka individ liksom kommer tillsammans enstaka färsk emblem alternativt tankemönster liksom därefter domänen införlivar, varigenom domänen besitter blivit ett färsk domän. Kreativa människor, menar denne existerar orädda, fokuserade samt målmedvetna tillsammans sina idéer, samt beneath processen upplever dem enstaka depersonalisation samt dissociation.[2]
Den kreativa processen
[redigera | redigera wikitext]Under sent 1800-tal började vetenskapsman känna igen olika stadier inom den kreativa processen.[3]Hermann von Helmholtz, ett tysk naturforskare, delade in kreativitet inom tre stadier.
Dessa fanns mättnad, ruvande samt uppenbarelse. Senare kom den amerikanske psykologen Jacob Getzels tillsammans med enstaka modell tillsammans fem olika stadier, dessa var: inledande insikten, mättnad, ruvande, aha-upplevelsen samt verifikation.[4] Efter detta besitter detta kommit ännu mer undersökning samt studier såsom drar olika slutsatser, bland annat “Geneplore” modellen samt divergent tänkande.
Ruvning
[redigera | redigera wikitext]Ruvning innebär en temporärt avbrott ifrån den kreativa processen vilket är kapabel leda mot uppenbarelse.[5] Anledningen mot detta existerar för att man genom en avbrott kunna glömma vilseledande specifikation samt vid sålunda sätt får en klarare perspektiv vid processen.[6]
Kreativitet samt galenskap
[redigera | redigera wikitext]Det besitter sedan antiken varit vanligt för att knyta kreativiteten mot galenskap, samt äger ibland uttryckts såsom 'det galna geniet' alternativt 'den galna vetenskapsmannen'.
vetenskapsman nära Semmelweis högskola inom Budapest äger hittat enstaka gen liksom både förmå yttra sig inom psykisk sjukdom (i synnerhet psykos) samt inom kreativitet.
Stadiet innan produktion då idéer utvecklas mot idé existerar ett kreativ process likt existerar viktig till för att behärska stärka alternativt utöka detta budskap en företag önskar förmedla.Hos dessa uppträder kreativiteten bland genbärare vilket även existerar lärda samt besitter upphöjd utbildning.[7]
Kreativitet samt intelligens
[redigera | redigera wikitext]Kreativitet äger troligen inget direkt samband tillsammans med logisk-matematisk intelligens.[8] andra personlighetsdrag vilket ofta finns hos kreativa människor existerar riskbenägenhet, en estetiskt sinne, självförtroende, samt enstaka förkärlek på grund av komplexitet.
Viljan mot självförverkligande fungerar ofta motivatoriskt på grund av kreativiteten.
Kreativitet samt lärande
[redigera | redigera wikitext]Kreativiteten existerar även nödvändig till vår personliga tillväxt, för att behärska lära sig något nytt. inom universitetsvärlden besitter krafter börjat för att förstå sig vid detta samt studera ämnet närmare.
Bland annat görs detta inom Södertörns akademi inom Huddinge var man anser för att kreativitet "är ett massiv samt betydande del" samt för att detta viktiga tillsammans den kreativa processen existerar för att "man förändras samt förändrar".[9]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^Sven-Eric Liedman, inom skuggan från framtiden, 1997.
Stockholm: Bonnier.
- ^Mihaly Csikszentmihalyi, CREATIVITY Flow and the psychology of upptäckt and invention, Harper Perennial 1997
- ^Forskning.se, "Hur skapas kreativa idéer?"Arkiverad 29 femte månaden i året 2014 hämtat ifrån the Wayback Machine., 2014-05-26
- ^Edelholm, Nirbheeti, Svensson, Malin, "en analys från den Kreativa Processen", 2005, s.5-7
- ^Smith, Steven M, "Incubation", 2011
- ^Smith, Steven M, "Fixation, Incubation, and Insight in Memory and Creative Thinking", 1995
- ^Szabolcs Kéri, Genes for Psychosis and Creativity, Psychological Science 2009 Volume 20 Number 9
- ^Adrian Furnham, Personality and intelligence as predictors of creativity, Personality and Individual Differences Volume 45, Issue 7, November 2008, Pages 613-617
- ^Astrid Johansson, Man måste verkligen vilja ta in något nytt, DN,2011-12-05
- Amabile, Teresa, Creativity in Context, 1996.
- Robert J.
Sternberg, Handbook of creativity, 1999
- Henry Egidius, Psykologilexikon
- Astrid Johansson, Man måste verkligen vilja ta in något nytt, DN,2011-12-05