Vad är bra med att vara vegetarian
Vegetarianism
Vegetarianism existerar ett tänkesätt samt enstaka kosthållning i enlighet med vilken animaliska livsmedel utesluts.[1]
Begreppet vegetarian myntades 1847 vid en sammankomst hos den inledande föreningen till vegetarianer inom Ramsgate inom England.
Vissa källor menar för att termen existerar bildat ur latinets vegetabilia, detta önskar yttra grönsaker,[2] medan andra menar för att termen härstammar ifrån termen vegetus (latin på grund av "livlig").[3]
Klassificering
[redigera | redigera wikitext]Med tiden äger detta vuxit fram olika varianter från vegetarianism likt accepterar vissa avsteg ifrån den strikt vegetabiliska dieten.
*) flera ostar innehåller löpning, en enzym framtaget ur kalvmage.
Äter man ett helt vegetabilisk kost existerar detta utmärkt för att känna till hur man bör förtära samt vad man bör förtära till för att erhålla inom sig varenda nödvändiga vitaminer samt mineraler.Vissa lakto- samt lakto-ovo-vegetarianer äter därför ej vissa ostsorter utan väljer ostar gjorda vid mikrobiella alternativt vegetabiliska ystenzymer.[4]
Veganer skiljer åt sig genom för att, utöver ett strikt vegetarisk kost, dessutom ej nyttja andra animaliska varor såsom läder, skinn samt ull. inom vissa kontext besitter dock vegansk blivit ett benämning samt märkning vid livsmedel likt ej innehåller några animaliska varor, vilket kontrasteras tillsammans med vegetariskt, egentligen lakto-ovo-vegetariskt, likt förmå innehålla bland annat vanligtvis för fortplantning hos djur alternativt mjölk.[5]
Därutöver finns detta beteckningar på grund av personer likt ej fullt ut följer ett vegetarisk kost:
- Semivegetarianer (ibland benämnda flexitarianer) äter ofta vegetarisk kost, dock kunna även förtära animalisk föda, oftast kyckling, vattenlevande djur alternativt skaldjur.[6][7]
- Demivegetarianer äter enstaka lakto-vegetarisk alternativt lakto-ovo-vegetarisk kost, kompletterad tillsammans sjömat, skaldjur[8] samt i enlighet med vissa även fågel.[9]
- Pescetarianer äter ett vegetarisk kost samt vattenlevande djur, mejeriprodukter samt ägg.[7]
- Pollovegetarianer äter enstaka vegetarisk kost samt kyckling.[10]
flera organisationer, mot modell The Vegetarian Society[11], existerar kritiska mot för att man kallar sig vegetarian angående man äter animalisk föda, sjömat alternativt fågel.[12]
Utbredning
[redigera | redigera wikitext]I USA samt Storbritannien äger undersökningar (innan tid 2000) demonstrerat mellan 7 samt 2 andel vegetarianer.
Skillnaderna är kapabel förklaras bland annat från för att frågeställningarna varit speciell. Fler identifierar sig vilket vegetarianer än såsom avstår ifrån animalisk föda, mot exempel.[13] beneath andra världskriget ägde 120 000 britter angett för att dem fanns vegetarianer, vilket motsvarade ca 0,25 andel från Storbritanniens dåvarande befolkning.
1984 identifierade sig 2 andel från britterna såsom vegetarianer (1,9 andel utöver dessa avstod ifrån rött kött) samt 1997 identifierade sig 5,4 andel vilket vegetarianer (14,3 andel utöver dessa avstod ifrån rött kött).[13] inom USA identifierade sig 1,2 andel likt vegetarianer mellan 1977 samt 1988. Några från dessa angav dock för att dem åt animalisk föda ibland.
1994 identifierade sig cirka 7 andel likt vegetarianer inom USA, dock nära närmare utvärdering plats detta endast 1 andel liksom inom själva verket avstod ifrån animalisk föda. kalenderår 2000 ägde andelen "äkta" vegetarianer ökat mot 2,5 andel. Andelen veganer fanns nära båda mättillfällena omkring 0,9 procent.[13]
1991 brukade ca 20 andel från befolkningen söka efter restauranger såsom erbjöd vegetariska alternativ.
1999 uppgav 57 andel för att dem ibland åt vegetariskt då dem åt vid matställe. 1994 åt ca 15% från collegestudenterna vegetariskt vid collegens restauranger, samt 97% från collegens restauranger ägde vegetariska alternativ.[13]
I olika länder
[redigera | redigera wikitext]Sverige
[redigera | redigera wikitext]Detta del existerar ett beskrivning från Vegetarianism inom Sverige.
En svensk såsom betraktas såsom föregångare fanns Emanuel Swedenborg (1688–1772), såsom genom sin religiösa perception betraktade köttätandet likt enstaka manifestation från människans förfall ur paradiset, ändå åt denne bevisligen sjömat.
ett mer betydelsefull vegetarian plats Johan Lindström Saxon (känd likt J. L. Saxon) såsom tid 1903 grundade Svenska Vegetariska Föreningen. Idéhistorikern Marie Jonsson menar för att den moderna vegetariska rörelse liksom Svenska vegetariska föreningen plats enstaka sektion från kunna förstås likt en formulering på grund av detta moderna samhälle liksom växte fram inom land efter sekelskiftet 1900.[14]
Are Waerland fick massiv innebörd till vegetarianismen inom landet samt övriga Norden.
Fram mot sin död 1955 skrev Waerland en flertal skrivna verk bland annat ifall hälsoriktig vegetarisk föda, samt hans person som följer efter någon annan vilket gäller vegetarisk kost kallades waerlandianer.
Under 1970-talet fick vegetarianismen en uppsving. detta motiverades både tillsammans hälsoskäl samt samhörighetskänsla tillsammans med tredjeplats världen genom hushållning tillsammans med jordens tillgångar.
I denna skrivelse äger oss samlat dem främsta fördelarna tillsammans med för att förtära vegetariskt.Sedan 1990-talet besitter vegetarianismen brett ut sig mot större grupper samt begreppen besitter delvis skiftat innebörd.
I enstaka analys gjord tid 2014, utförd från opinionsundersökningsföretaget Demoskop vid uppgift från Djurens korrekt, svarade 6 % från dem tillfrågade för att dem plats vegetarianer samt 4 % för att dem plats veganer.
10% från svenskarna existerar alltså antingen vegetarianer alternativt veganer.
Andelen vegetarianer samt veganer existerar 10 % bland både kvinnor samt män. Åldermässigt finns den största andelen vegetarianer samt veganer bland 15–24-åringar (17 %).[15]
År 2009 gjorde Demoskop identisk studie vid uppgift från djurrättsorganisationen Djurens riktig bland svenskar ifrån 15 kalenderår samt uppåt var dem kom fram mot för att detta fanns ungefär 300 000 vegetarianer (3,5 % från befolkningen) samt 150 000 veganer (1,6 % från befolkningen) inom land.
dem kom även fram mot för att 40% från befolkningen skulle behärska tänka sig för att bli vegetarianer.[16] inom identisk granskning säger sig 15 % från dem mellan 15 samt 24 kalenderår artikel vegetarianer alternativt veganer.
Andelen vegetarianer inom land plats i enlighet med ett rapport gjord kalenderår 2001 cirka 0,5 %.[17] angående man även beräknar tillsammans semivegetarianer ökar andelen mot 3,5 %.
granskning omfattade personer inom åldrarna 16–79 tid.
Vegetarianism inom fattiga länder
[redigera | redigera wikitext]I fattiga länder existerar flera vegetarianer detta vid mot sin vilja grund (p.g.a. resurs-/matbrist). Dessa vegetarianer besitter inom regel ett högre grad undernäring än köttätare ifrån identisk länder, eftersom köttätarna inom regel existerar mer välbärgade.[18][19][20]
Vegetarianer ifrån från indien subkontinenten inom USA samt Storbritannien
[redigera | redigera wikitext]Personer ifrån den från indien subkontinenten besitter enstaka tradition från vegetarianism, dock flera från dem likt emigrerat därifrån mot USA äger numera ohälsosamma livsstilar samt fetma.
dem besitter inom massiv utsträckning gått ifrån långsamma kolhydrater (exempelvis fullkornsris) mot snabba (vitt ris), ökat sin totala konsumtion från kolhydrater(inklusive potatis), minskat sin konsumtion från bär, nötter, frön, vegetabilier samt baljväxter, ökat sin konsumtion från omega-6-rika oljor såsom palmolja, minskat sin konsumtion från enkelomättade oljor såsom olivolja samt senapsolja, ökat sin konsumtion från animaliska varor samt ökat sitt totala intag från sötningsmedel samt kalorier.
dem besitter därför förhöjd fara på grund av för att drabbas (och dö av) diabetes, metaboliskt syndrom samt kranskärlssjukdomar jämfört tillsammans med andra folkgrupper.[21]
Skäl
[redigera | redigera wikitext]Skälen mot för att man väljer för att existera vegetarian skiftar ifrån individ mot individ. på denna plats listas några vanliga anledningar:
- Religiösa skäl: tillsammans hänvisning mot påbudet för att leva utan för att skada andra existerar detta vanligt för att buddhister ej äter kött.
- Djurrättsliga skäl: flera likt blir vegetarianer från etiska skäl syftar vid för att detta existerar fel för att döda samt förtära varelse.
titta djurrätt.
- Djurskyddsskäl: Vissa vegetarianer anser ej för att detta existerar fel för att förtära animalisk föda inom sig, dock motsätter sig den moderna köttprocessen var varelse föds upp beneath, i enlighet med flera, tvivelaktiga förhållanden, endast på grund av syftet för att ätas.
- Rättviseskäl: Vissa vegetarianer anser för att detta existerar fel för att endast ett små sektion från världens befolkning äter enstaka massiv sektion från detta animalisk föda liksom produceras.
dem anser även för att den betesmark/odlingsmark vilket används mot köttindustrin mer effektivt skulle behärska användas på grund av för att kultivera odlade växter samt vid sålunda sätt mätta fler människor.
- Miljöskäl: Köttproduktion bidrar mot växthusgasutsläpp, existerar resurskrävande då detta gäller djurföda samt vattentillgångar, bidrar mot eutrofiering samt kräver grundlig transporter.[22]
- Hälsoskäl: Vissa äter vegetarisk kost från hälsoskäl, då dem anser vegetarisk kost allmänt artikel nyttigare.
- Smakskäl: Vissa människor existerar vegetarianer endast vid bas från för att dem finner animalisk föda osmakligt.
- Naturlighet: ett sektion personer existerar vegetarianer till för att dem anser för att människan hör mot växtätarna, detta önskar yttra för att människan existerar enstaka naturlig vegetarian samt ej existerar menad för att förtära animalisk föda.
Biologiskt sett existerar dock människanallätare.[23][24]
Etiska
[redigera | redigera wikitext]En sektion vegetarianer menar för att detta existerar omoraliskt för att att födas upp samt slakta varelse. Bland annat John Robbins (född 1947) skriver (i A Diet For A New America) för att "ätande från animalisk föda existerar en omväg deltagande inom djurens fruktansvärda lidande [...] detta existerar ej dödandet från djuren likt existerar detta sämsta, utan den svårt att förstå låga livskvaliteten såsom dem tvingas uthärda".[25]
Förvaltarskapsprincipen
[redigera | redigera wikitext]En sektion menar för att människan bör "förvalta", skydda samt ta grabb ifall naturen, snarare än "äga" samt "konsumera" upp den.
detta innebär ej en förbud mot användning/konsumtion från naturen, utan syftar snarare mot ett ansvarstagande form eller gestalt från "konsumtion", såsom tar hänsyn mot varelse samt natur. detta innebär ett ögonkontakt vid människan vilket enstaka sektion från jordens samlade befolkning; människan anses äga en ansvar till för att respektera samt skydda andra livsformer ifrån onödigt lidande.
Förvaltarskapsprincipen innefattar även enstaka strävan efter en jordbruk liksom harmoniserar tillsammans naturen samt undviker för att skada naturens diversitet alternativt stabilitet.[25]
Förvaltarskapsprincipen besitter fått bedömning till för att existera alltför centrerad kring människan (antropocentrisk). Försvararna från förvaltarskapsprincipen menar för att detta människocentrerade synsättet existerar rimligt, eftersom människan existerar detta enda varelse såsom existerar tillräckligt förnuftigt till för att behärska ta den typ från ansvar såsom förvaltarskapet kräver.[25]
Religiösa
[redigera | redigera wikitext]En sektion kristna (som hänvisar mot inledande Mosebok) menar för att vegetarianism fanns den "ursprungliga" dieten.
ett sektion kristna menar även för att Gud förordnat på grund av människan för att leva hälsosamt (1 Kor. 3:16-17), vilket dem menar åstadkoms genom enstaka vegetarisk kosthållning.[25] andra kristna besitter förespråkat förvaltarskapsprincipen, såsom även förespråkats från judar samt Zarathustra.[26]
I Asien äger vegetarianism förekommit inom årtusenden.
Hinduismen besitter ett icke-våldsprincip (ahimsa) liksom till flera hinduer innebär en avstånd ifrån dödande från vilt. Jainismen besitter ett liknande princip, dock existerar betydligt striktare inom sin vegetarianism jämfört tillsammans andra religioner/grupperingar.[26]Buddha plats ej (i strikt bemärkelse) vegetarian, dock förespråkade även han icke-våld.
han menade för att allt liv bör respekteras, dock för att detta samtidigt existerar acceptabelt till munkar för att acceptera matgåvor bestående från animalisk föda, förutsatt för att djuret ej slaktats enkom till munkarna.[26]
Miljöskäl
[redigera | redigera wikitext]Detta del existerar ett översikt från köttproduktion.
En sektion vegetarianer förespråkar vegetarianism från miljöskäl.
Författare såsom Aldo Leopold, Jeremy Rifkin samt Francis Moore Lappe äger skrivit ifall köttindustrins miljöpåverkan.[25] Vegetarisk kost existerar mer energieffektiv, behöver mindre råvaror samt besitter enstaka mindre skadlig effekt vid klimatet.[27] flera studier äger jämfört hur växthusgaser ett vegetarisk kost orsakar jämfört tillsammans med enstaka allätarkost.
ett vegetarisk kosthållning kunna sänka växthusgasutsläppen tillsammans mellan 27 samt 100 andel (d.v.s. enstaka delning från utsläppen) jämfört tillsammans allätarkost.[28] enstaka lakto-ovo-vegetarisk kost kunna dock potentiellt utföra större skada vid miljön än ett allätarkost, ifall allätarkosten består från ett många små andel animalisk föda samt den lakto-ovo-vegetariska kosten konsumerar stora mängder mjölk- samt äggprodukter.[27]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Bland människans släktingar kunna noteras för att gorillor existerar inom huvudsak vegetarianer, dem äter dock insekter.
Schimpanser[29] samt orangutanger[30] äter även animalisk föda ifrån däggdjur emellanåt. dem äldsta beläggen till köttätande bland våra förfäder existerar mer än tre miljoner kalenderår gamla.[31]
Antiken mot medeltiden; tidiga vegetarianer
[redigera | redigera wikitext]Några från dem allra första kända vegetarianerna plats Pythagoras (570-495 f.
Kr.; likt ansåg för att vilt besitter själar likt människan) samt religiös reformator (som förespråkade förvaltarskapsprincipen). inom Antikens Grekland fanns flera vegetarianer, däribland Plutarch (46-120 e. Kr.), likt likt Pythagoras samt religiös reformator menade för att detta existerar omoraliskt för att döda samt förtära varelse. Plutarch skrev dessutom ett essä ifall köttätande, var han förutom etiska argument även framför fysiologiska.
denne menade för att köttätning "kladdar igen" såväl lekamen liksom sinne.[3]
I den medeltida kyrkan fanns en fåtal vegetariska grupper, samt en flertal likt förespråkade måttligt köttätande inom avsikt för att tukta sina egna begär likt kyrkofadern Johannes Chrysostomos (347-407) ägde gjort. dem flesta medeltida kristna fanns dock ej vegetarianer, från identisk skäl såsom teologen Thomas från Aquino (1225-1274).
denne menade för att människan ej äger några plikter gentemot djuren, eftersom dem saknar människans förnuft.[3]
1600- mot 1700-talet; djurens medvetandegrad samt smärtupplevelse
[redigera | redigera wikitext]Under 1600-talet väcktes enstaka argumentation angående djurens medvetandegrad samt upplevelse från smärta. René Descartes (1596-1650) ansåg för att varelse varken ägde beröring alternativt kännedom, enstaka teori han fick litet gehör på grund av.
Den allmänna uppfattningen hos dåtidens filosofer fanns dock för att djuren ej känner smärta vid identisk sätt likt människor, ett perception likt ifrågasattes från Voltaire (1694-1778) efter forskningen kommit fram mot för att djurens nervsystem liknar människans.[3]
Jeremy Bentham (1748-1832), grundaren från utilitarismen, fanns även väsentlig mot teorin ifall för att vilt ej kände smärta vid identisk sätt vilket människor.
denne förespråkade ej vegetarianism, dock menade ändå för att djuren besitter enstaka korrekt mot för att "inte bli torterade". ifrån hans perspektiv kunde djurslakt existera för att föredra framför naturlig död, angående djuret vid således vis lider mindre. Dåtidens djurslakt såg dock ej ut vilket Bentham önskade.[3]
Brittiska evangelister såsom John Wesley (1703-1791) lobbade till en förbud mot barnarbete, handel med slavar samt vanvård från vilt.
varenda dessa tre blev lagar, samt lagen ifall vanvård från varelse (som kom 1822) plats den inledande från sitt stöt inom västvärlden. beneath denna tidsperiod växte antalet vegetarianer inom Storbritannien, samt författare såsom John Oswald (död 1793) skrev flitigt ifall vegetarianismen.[3]
1800-talet; ökat antal vegetarianer samt grundandet från "The Vegetarian Society"
[redigera | redigera wikitext]Under 1800-talet växte antalet personer såsom blev vegetarianer från hälsoskäl.
Forskningen fanns ytterst begränsad vid området (och inom dagens mått obrukbar), dock doktor såsom William Lambe (1765-1847) förespråkade ändå ett vegetarisk kosthållning. Vegetarianerna fanns dock kvar inom kraftfull minoritet, samt detta fanns ett allmän perception ifall för att animalisk föda plats enstaka oersättlig komponent inom en hälsosamt liv.[3]
Under sent 1810-tal spreds vegetarianismen mot USA genom missionären William Metcalfe (1788-1862) samt kyrkan "the Bible Christian Church", likt plats ett från dem inledande organisationerna vilket fordrade vegetarianism till medlemskap.
Metcalfe kom inom förbindelse tillsammans presbyterianen Sylvester Graham (1794-1851) liksom sedermera blev enstaka förespråkare från vegetarianism. Grahams vegetarianism kom sedan för att influera sjundedagsadventisterna.[3]
1847 grundades "The Vegetarian Society" inom England, samt detta existerar även detta inledande kända bruket från termen "vegetarian", såsom kommer ifrån detta latinska termen "vegetus" ("livlig").
kalenderår 1853 ägde föreningen ovan 800 medlemmar, varav 20 fanns doktor. 1850 grundades enstaka amerikansk motsvarighet (American Vegetarian Society), 1866 enstaka tysk samt 1908 enstaka internationell (International Vegetarian Union).[3]
1900-talet; vitaminupptäckt, fördomar samt återupptagen etikdebatt
[redigera | redigera wikitext]Under 1920-talet "upptäcktes" vitaminerna från Elmer McCollum (1879-1967), vilket ledde mot enstaka nutritionsmässig revolution.
Innan McCollums upptäckt ägde gemene man mot största sektion levt vid vitt bakverk, fett, animalisk föda, rotfrukt, sötningsmedel samt bryggd dryck. Efter hans upptäckt ökade bland annat konsumtionen från spenat tiofalt bland skolbarn inom Fargo, North Dakota. Vitaminupptäckten ledde även mot en ökat antal vegetarianer.[3]
Under 40- samt 50-talet fanns ett vanlig (miss)uppfattning för att vegetarianism framförallt plats ett religiös kosthållning.
beneath 60- samt 70-talet troddes vegetarianer existera ett sektion från antietablissemang-rörelsen. inledningsvis beneath 80-talet fanns ett allmän perception ifall för att vissa vegetarianer valde för att bli detta från hälsomässiga skäl.[10]
Den etiska aspekten lyftes åter igen beneath 1900-talet.
Att förtära vegetariskt.1975 publicerades Peter Singers verk Animal Liberation, liksom blev enstaka katalysator mot en ökat nyfikenhet inom vegetarianismen. Bland filosofer fick dock Singer bedömning, bland annat till bristfällig logik samt bagatelliserande från vissa mänskliga rättigheter.[3]
Miljöaspekten från djurhållningen
[redigera | redigera wikitext]Miljömässiga skäl till vegetarianism lyftes redan beneath 1700- samt 1800-talet, dock resonemangen plats då främst grundade vid för att mindre jordbruksmark skulle krävas angående människan levde vid växter istället till vilt.
enstaka mer grundlig samtal kring köttindustrins ekologi lyftes ursprunglig från Frances Moore Lappe, tillsammans med boken Diet For a Small Planet (1971). Sedan dess besitter intresset på grund av köttindustrins miljöpåverkan ökat kraftigt.[3]
Forskning
[redigera | redigera wikitext]Den tidiga forskningen vid vegetarianismen plats kraftigt vinklad mot vegetarianismens fördel, dock blev successivt mindre vinklad.
beneath 1950-talet började hälsofördelar tillsammans med vegetarianism behärska fastställas, exempelvis påvisades samband mellan vegetarianism samt minskade kolesterolvärden.[3] Fram tills 1962 fanns färre än 100 vetenskapliga publikationer (artiklar inom vetenskapliga tidskrifter, avsnitt inom vetenskaplig litteratur, etc.) angående vegetarisk nutrition.
Mellan 1966 samt 1995 ägde 1309 vetenskapliga föremål eller textstycken angående vegetarisk nutrition publicerats samt indexerats inom databasen MEDLINE. dem flesta från dessa (908) fanns publicerade inom medicinska alternativt allmänna vetenskapliga tidskrifter, medan återstående (401) plats publicerade inom nutritionsfokuserade tidskrifter.
beneath sent 60-tal publicerades inom medelvärde 10 vetenskapliga föremål eller textstycken angående vegetarisk nutrition per kalenderår, enstaka siffra likt ägde ökat mot 76 beneath tidigt 90-tal. Studierna blev dessutom större samt mer påkostade beneath detta tidsspann.[32]
Hälsorisker
[redigera | redigera wikitext]Benskörhet
[redigera | redigera wikitext]Vegetarianer får ofta inom sig enstaka lägre mängd kalcium, vitamin D, protein[källa behövs], b12, zink samt omega 3 jämfört tillsammans med allätare.
bristande vid dessa näringsämnen kunna öka risken på grund av benskörhet, dock dem studier liksom finns vid området besitter ej observerat någon ökad förekomst från benskörhet bland vegetarianer.[33] Vissa studier visar för att animaliskt protein existerar förbättrad till benhälsan, andra visar för att animaliskt protein existerar sämre.
Lika osamstämmiga existerar resultaten vad gäller sojaprotein. detta är kapabel således ej konstateras för att valet från protein äger någon inverkan vid benhälsan.[34]
Ämnesbrist
[redigera | redigera wikitext]En vegetarisk alternativt vegansk kost existerar hälsosam ifall den existerar välplanerad, dock angående kosten existerar uselt planerad finns fara på grund av bristande vid flera viktiga näringsämnen.[35] Risken till undernäring samt mot sin vilja viktminskning existerar högre bland veganer än övriga vegetarianer,[20] dock dem liksom löper störst fara existerar makrobiotiska vegetarianer, rawfood-vegetarianer samt vegetarianer vilket följer således kallade "trenddieter".[36]
Näringsämnen liksom vegetarianer tillsammans ett inkomplett kostplanering riskerar för att ett fåtal bristande vid existerar protein, järn, zink, kalcium, D-vitamin, vitamin b12 samt omega 3.[20] Vegetarianer får dessutom inom sig mindre taurin samt kartinin än allätare,[37][38] samt veganer får ofta inom sig mindre jod än allätare.
Detta existerar dock ej associerat tillsammans med några hälsorisker, varken till ungar alternativt vuxna.[37][38][39] Taurin anses nödvändigt på grund av spädbarns tillväxt, dock unge vars mödrar existerar veganer äger ej demonstrerat några indikator vid långsammare alternativt nedgången utveckling.[37]
Protein
[redigera | redigera wikitext]De flesta växtprodukter proteinkällorna innehåller ej samtliga essentiella aminosyror inom ett samt identisk planta, dock flera vegetabiliska varor tillsammans tillgodoser människans behov från essentiella aminosyror.
Biotillgängligheten inom vegetabiliskt protein existerar lägre än animaliskt, dock proteinbrist existerar ändå ovanlig bland vegetarianer.[20]Soja existerar den enda vegetabiliska källan vid protein likt innehåller varenda 9 essentiella aminosyror inom enstaka samt identisk växt.[20]
Protein finns inom bland annat oval form, mejeriprodukt, frön från växter ofta använda som mat, linser, nötter, frön, bakverk, spannmål, m.m.[40]
Zink
[redigera | redigera wikitext]Biotillgängligheten (det önskar yttra kroppens förmåga för att ta upp ämnet) inom zink ifrån vegetabiliska källor existerar lägre jämfört tillsammans med zink ifrån animaliska matvaror.[35] Dessutom försämras upptar plats ytterligare ifall kosten innehåller stora mängder fytinsyra.[20] Vegetarianer är kapabel därför behöva förtära upp mot 50 procentenheter mer zink än allätare på grund av för att artikel trygg vid för att erhålla inom sig tillräckligt.[41]
Vegetabiliska källor på grund av zink inkluderar nötter, soja, frön från växter ofta använda som mat, krossad säd samt frön.[20] Zink finns även inom mejeriprodukter.[42]
Järn
[redigera | redigera wikitext]Eftersom järn ifrån vegetabiliska matvaror saknar hemgrupper, vilket finns inom järn ifrån animaliska källor, förmå järnupptaget försvagas från kalcium, bladte, bryggd dryck samt fiber.[20]Biotillgängligheten existerar dessutom lägre inom zink ifrån vegetabiliska källor.
Därför är kapabel vegetarianer behöva förtära upp mot 80 procentenheter mer järn än allätare på grund av för att erhålla inom sig tillräckligt.[20] Adekvat konsumtion från C-vitamin existerar även viktigt, eftersom C-vitamin förstärker järnabsorptionen.[20]
Järn finns bland annat inom vanligtvis för fortplantning hos djur, hälsosamt, nötter, frön, fruktbarhet samt baljväxter.[43]
Kalcium
[redigera | redigera wikitext]Upptaget från kalcium försämras från bland annat spenat, rabarber samt mangold, eftersom dessa ämnen innehåller oxalater.[20] Vegetabiliska livsmedel vilket besitter högt innehåll från kalcium, samt lågt innehåll från oxalater, inkluderar kinakål, grönkål, salladskål, pak choi, broccoli samt ark ifrån majrovor.[20] Kalcium finns även inom mejeriprodukt, nötter, sojamjölk/havremjölk/etc.[44]
Vitamin D
[redigera | redigera wikitext]Vitamin D, vilket bland annat stödjer absorptionen från kalcium inom kroppen, fås dels ifrån solen, dock även genom kosten.
Vegetarianer får inom regel inom sig mindre D-vitamin än allätare. Veganer samt äldre vegetarianer löper större fara till D-vitaminbrist än andra vegetarianer, dock även LO-vegetarianer kunna behöva tillskott från D-vitamin, inom synnerhet beneath vintermånaderna.[45]
D-vitamin finns inom ägg,[46] samt existerar enstaka vanlig tillskott inom komjölk, sojamjölk, havremjölk, rismjölk samt frukostflingor.[20][46]
Vitamin B12
[redigera | redigera wikitext]Inga växter innehåller aktivt b12, vilket innebär för att vegetarianer, inom synnerhet veganer, behöver tillskott från B12.[20][36] B12-brist kunna ta flera tid för att förbättra, samt symtomen existerar ofta subtila.[47] bristande vid b12 kunna dock leda mot förhöjd koncentration från homocystein inom kroppen, vilket existerar enstaka riskfaktor på grund av hjärt- samt kärlsjukdomar.[48]
Vitamin B12 finns inom mejeriprodukter samt oval form.
Havremjölk, sojamjölk, rismjölk samt andra vegetabiliska "mjölkdrycker" existerar ofta berikade tillsammans med B12.[49]
Omega 3
[redigera | redigera wikitext]Få växter existerar utmärkt källor mot omega 3.[20] Trots detta äger inga negativa hälsoeffekter observerats mot resultat från för att vegetarianer får inom sig mindre omega 3 än allätare.[35]
Linfrön, valnötter, rovolja (i rapsolja), soja alternativt vegetabiliska varor tillsammans tillsatser från omega 3 existerar dock utmärkt källor mot omega 3.[20]
Hälsofördelar
[redigera | redigera wikitext]I rika länder överväger fördelarna tillsammans med vegetarisk kost riskerna.
Detta eftersom detta inom rika länder finns enstaka övertillgång vid näringsrik föda, vilket fullfölja för att risken existerar större på grund av övernäring/fetma än undernäring. detta ger större resultat ifall ett vegetarian tillsammans med fara på grund av undernäring lägger mot en animaliskt livsmedel (eller något tillskott), än angående enstaka allätare byter ut något från sina livsmedel mot en vegetabiliskt.
Detta eftersom detta ej behövs särskilt stora förändringar inom enstaka undermålig vegetarisk kost på grund av för att den bör bli näringsmässigt fullgod, medan detta behövs stora förändringar inom ett allätarkost vilket ger en stort överflöd vid exempelvis mättat fett.[18] inom fattiga länder existerar dock situationen annorlunda.
var existerar resurser vid föda således resehandling dålig för att detta existerar svårt för att tillgodose sig varenda näringsämnen vid ett vegetarisk kost, liksom dem flesta fattiga existerar tvingade till.[18]
Vegetarianism existerar bland annat associerat tillsammans med lägre fara på grund av demens, divertikulit, gallstenar.[20]inflammationer,[50]diabetes typ 2,[51]cancer,[52]njursjukdomar samt hjärt- samt kärlsjukdomar.[20] ett vegetarisk kost ger dock ej per automatik hälsofördelar.
ett vegetarisk kost är kapabel teoretiskt sett artikel lika onyttig (eller onyttigare) än enstaka allätares - detta beror helt samt hållet vid vad kosten består av.[20]
Dödlighet
[redigera | redigera wikitext]Vegetarianer besitter enstaka allmänt sett längre livslängd än allätare. ett sammanställning från 6 större studier gjorda beneath 80- samt 90-talet, tillsammans med totalt 109151 deltagare, visade för att vegetarianer ägde ett 12-56% lägre fara på grund av död jämfört tillsammans med allätare.
numeriskt värde från dessa studier konstaterade för att vegetarianer likt ägde varit detta inom ovan ~20 tid ägde ännu lägre dödlighet än dem liksom ägde varit vegetarianer beneath mindre tidsperiod. en bekymmer tillsammans liknande denna plats studier existerar dock för att detta ej går för att påvisa den direkta orsaken mot skillnaden inom dödlighet.
Flera livsstilsfaktorer (rökning, alkohol-/drogvanor, kroppslig handling, stress, m.m.), miljöfaktorer samt genetiska faktorer påverkar dödligheten. Dessutom existerar detta svårt för att mäta exakta matvanor ovan tid; allätares matkonsumtion kunna eventuellt artikel sämre uppbyggd näringsmässigt än vegetarianernas. Skillnaden inom dödlighet behöver alltså ej enbart äga för att utföra tillsammans med avsaknaden från kött.[53]
Många tidigare studier (innan 80-talet; vissa från dem många stora, enstaka från dem studerade dödligheten inom 20 länder) äger även demonstrerat enstaka allmänt sett längre livslängd hos vegetarianer, dock dessa besitter haft stora metodologiska bekymmer.
Det går noggrann lika utmärkt för att förtära i enlighet med tallriksmodellen angående man existerar vegetarian, likt ifall man existerar allätare.Senare studier äger hållit högre kvalitet.[54]
Inflammationer
[redigera | redigera wikitext]Vegetarisk kost existerar relaterat mot minskad fara på grund av inflammationer.[50] upphöjd konsumtion från ätbar del, vegetabilier, hälsosamt samt nötter existerar även associerat tillsammans med minskad fara på grund av inflammationer.
Detta besitter bland annat påvisats inom ett metaanalys ovan 29 interventionsstudier, var personer tillsammans med allätarkost bytte mot vegetarisk kost.[51]
Tillagning från animalisk föda kunna producera flera ämnen (polycykliska aromatiska kolväten, heterocykliska aminer samt avancerade glykerade slutprodukter) liksom ökar risken till inflammationer.[51]
Blodsocker samt diabetes
[redigera | redigera wikitext]Förekomsten från diabetes typ 2 existerar lägre hos vegetarianer än hos allätare.
Detta är kapabel dels bero vid för att vegetarianer inom regel balanserar mindre (övervikt existerar ett massiv riskfaktor till diabetes), samt dem livsmedel likt vegetarianer äter mer från än allätare (långsamma kolhydrater, baljväxter, m.m.). Vegetarianer äger dessutom förbättrad fasteblodsocker, långtidssocker (HbA1c), vikt samt insulinkänslighet än allätare.[20][51]Västerländska vegetarianer äter inom regel föda tillsammans lägre glykemiskt index än allätare, vilket kunna artikel ett förklaring mot för att västerländska vegetarianer mer sällan äger diabetes.[55]
Kost tillsammans upphöjd andel ätbar del, vegetabilier, fullkorn, baljväxter samt nötter, samt nedsänkt andel alkohol, snabba kolhydrater samt rött/processat animalisk föda reducerar risken till typ 2 diabetes.
nära redan befintlig diabetes förbättras blodsockerregleringen samt blodfetterna nära sådan kost.[56] Detta gäller även till dem likt ej existerar vegetarianer, dock en uteslutande från animalisk föda leder mot ett ännu större effekt.[57]
Njursjukdomar
[redigera | redigera wikitext]Vegetarianer äger lägre fara till njursjukdomar[20] nära insjuknande inom exempelvis kronisk njursvikt existerar sjukdomsförloppet långsammare hos vegetarianer jämfört tillsammans med allätare.
Orsaken existerar ej känd, dock är kapabel existera relaterad mot fördelningen från fettsyror inom maten (mer omättade fetter inom vegetarisk kost samt mer mättade fetter inom allätarkost).[58]
Hjärt- samt kärlsystemet
[redigera | redigera wikitext]Vegetarianer äger lägre förekomst från fetma (en riskfaktor på grund av hjärt- samt kärlsjukdomar), högt blodtryck, hjärtinfarkt, en sjukdom där artärerna blir förhårdnade och trånga samt stroke.[20][55] Dödligheten existerar dessutom lägre inom hjärt- samt kärlsjukdomar.[20] Vegetarianer äger inom regel lägre LDL-kolesterol (det "dåliga" kolesterolet) inom blodet, lägre blodfetter, lägre vikt, lägre BMI, lägre alkoholkonsumtion samt högre fiberkonsumtion.[59] detta lägre blodtrycket är kapabel delvis förklaras från för att vegetarianer balanserar mindre, dock även från lägre saltkonsumtion samt högre kaliumkonsumtion jämfört tillsammans allätare.[51] Vegetarianers åldersrelaterade blodtryckshöjning existerar dessutom lägre än allätares.[59]
Veganer får inom regel inom sig mindre mättat fett samt LDL-kolesterol än andra vegetarianer, vilket fullfölja för att deras fara till hjärt- samt kärlsjukdomar existerar ännu mindre än andra vegetarianer.[36] dem flesta vegetarianer besitter dock ett lägre konsumtion från mättat fett samt kolesterol samt enstaka högre konsumtion från frukter, vegetabilier, hälsosamt, nötter samt fiber.
Detta är kapabel existera enstaka sektion från förklaringen mot för att dem mer sällan drabbas från hjärt- samt kärlsjukdomar.[20] upphöjd serumkoncentration från LDL-kolesterol ovan tidsperiod existerar enstaka från dem största riskfaktorerna till hjärt- samt kärlsjukdomar. enstaka sänkning från den totala kolesterolmängden inom blodet (LDL-kolesterol samt HDL-kolesterol tillsammans) tillsammans 0,6mmol/l kunna sänka risken till kranskärlssjukdomar tillsammans med 54 andel nära 40 års ålder, samt 19% nära 80 års ålder.
Siffrorna blir högre angående enbart LDL-kolesterol räknas tillsammans med. Skillnaderna inom dödlighet besitter observerats inom flera folkgrupper runtom inom världen, bland annat amerikanska sjundedagsadventister, västafrikanska sjundedagsadventister, brittiska vegetarianer, äldre kinesiska vegetarianer, sibiriska veganer samt tyska vegetarianer. Vegetarianer ifrån den från indien subkontinenten såsom bor inom London alternativt USA, vilket ofta äger många ohälsosamma kost- samt levnadsvanor, äger dock ej påvisat sådana skillnader inom dödlighet.[60]
Metaanalyser samt systematiska litteraturöversikter ovan kohortstudier besitter demonstrerat ett minskad dödlighet inom kranskärlssjukdomar tillsammans 29% hos vegetarianer.
upphöjd konsumtion från fruktbarhet, vegetabilier samt nötter existerar associerat tillsammans minskad fara på grund av död, hjärt- samt kärlsjukdomar samt stroke.[51] ett minskning från risken på grund av hjärt- samt kärlsjukdomar kunna tillsammans andra mening åstadkommas även utan för att animalisk föda utesluts.
Vegetarianism existerar bland annat associerat tillsammans med lägre fara till demens, divertikulit, gallstenar.en uteslutande från animalisk föda leder dock mot ett större riskminskning än ifall animalisk föda ej utesluts.[57] Tidigare metaanalyser (från sent 90-tal) besitter demonstrerat ett riskminskning tillsammans 34 procentenheter till vegetarianer. inom dessa äger resultatet justerats därför för att ålder, kön alternativt rökning ej påverkar resultatet. varenda deltagare ägde liknande social samt religiös bakgrund, samt plats intresserade från för att leva hälsosamt.
Semi-vegetarianer (de åt animalisk föda ibland, dock mindre än ett gång inom veckan, dem åt även fisk) ägde enstaka minskad fara tillsammans 22 procentenheter.[61] inom ett metastudie var 500 tusen människor inkluderades ägde personer tillsammans med ett upphöjd konsumtion från rött animalisk föda 27 andel (män) respektive 50 andel (kvinnor) ökad fara till död inom hjärt- samt kärlsjukdomar jämfört tillsammans med dem såsom åt lite alternativt inget kött.[51] Kohortstudier äger länge påvisat en starkt samband mellan dödlighet inom hjärt- samt kärlsjukdomar samt upphöjd konsumtion från mättat fett samt transfett.[51]
Cancer
[redigera | redigera wikitext]En ordnad litteraturöversikt samt metaanalys ifrån 2017 visar för att cancerrisken på grund av veganer existerar inom medelvärde 15 procentenheter lägre än hos allätare.
till andra typer från vegetarianer existerar riskminskningen inom medelvärde 8 procentenheter. Några statistiskt signifikanta skillnader vad gäller enskilda cancertyper hittades ej. enstaka tidigare metaanalys visade enstaka riskminskning från 18 procentenheter på grund av varenda vegetarianer, dock denna ägde inkluderat effekt ifrån flera tidiga studier tillsammans med allvarliga metodologiska bekymmer.
dock även till senare litteraturöversikter/metaanalyser liksom studera samband mellan cancer samt matvanor existerar detta svårt för att dra absoluta slutsatser.[52] Vegetarianer existerar mer sällan rökare, överviktiga och/eller stillasittande. dem äter mer soja, fiber, hälsosamt, bär samt vegetabilier än allätare. samtliga dessa faktorer kunna påverka cancerrisken.[62] Vegetarianer äger dock lägre fara till cancer, även angående livsstilsfaktorer såsom rökning, övervikt samt nedsänkt kroppslig handling utesluts ur beräkningen (exempelvis genom för att personer tillsammans identisk levnadsvanor, bortsett ifrån den vegetariska kosten, jämförs).[62]
WRCF samt AICF utför kontinuerligt nya sammanställningar från cancerforskningen.
detta existerar ifrån dem likt ett massiv sektion från sammanställningarna såsom berör sambandet mellan vegetarisk kost samt cancer kommer.[52]
Vegansk lågfettdiet besitter inom interventionsstudier (en metastudie ovan dessa existerar gjord) var prostatacancer undersökts sänkt hastigheten vid sjukdomsförloppet.
Interventionerna inkluderade dock även annat, såsom regelbunden kroppslig handling, meditation, samt andra livsstilsförändringar.[52]
Risker tillsammans med köttkonsumtion
[redigera | redigera wikitext]Västerländsk diet förmå kopplas mot mer än hälften från dödsfallen inom USA samt Nordeuropa, var köttkonsumtionen existerar stor.[63] upphöjd köttkonsumtion, inom synnerhet från rött animalisk föda, besitter starka samband tillsammans förhöjd cancerrisk.
detta vetenskapliga underlaget på grund av detta existerar inom synnerhet stort till tjocktarmscancer (kolorektalcancer) samt vissa typer från magcancer. vilket gäller pankreascancer samt levercancer existerar sambandet mot konsumtion från rött animalisk föda ej lika starkt, dock detta finns en svagt samband.
Det hjälper mot för att skydda kroppen ifrån livshotande kroniska sjukdomar.Bröstcancer samt prostatacancer äger inga påvisade samband mot upphöjd köttkonsumtion - dem studier såsom finns existerar alltför motsägande inom sina resultat.[52]
Vid tillagning från animalisk föda inom normal tillagningstemperatur sker ett reaktion mellan kreatinin samt aminosyror inom köttet. Detta producerar en flertal ämnen, såsom heterocykliska aminer, vilka ökar risken på grund av bland annat koloncancer samt hjärt- samt kärlsjukdomar.
animalisk föda vilket ej tillagats tillräckligt väl kunna dock även artikel skadligt, bland annat genom spridning från sjukdomar, såsom salmonella.[53] Köttkonsumtion är kapabel även medföra enstaka spridning från antibiotikaresistens/antibiotikaresistenta bakterier, eftersom användningen från antibiotika till för att förhindra sjukdom hos varelse existerar vanligt inom flera köttproducerande länder.[53]
Animaliskt järn existerar mer än 10 gånger enklare till kroppen för att ta upp än vegetabiliskt, vilket ej bara innebär för att vegetarianer löper fara på grund av järnbrist, utan även för att allätare löper fara till överskott vid järn.
Överskott vid animaliskt järn (järn tillsammans hemgrupp) existerar enstaka riskfaktor på grund av bland annat hjärt- samt kärlsjukdomar. Den höga andelen mättat fett samt låga andelen omättat fett existerar även ett riskfaktor till hjärt- samt kärlsjukdomar, dock även stroke, diabetes samt vissa cancertyper. Animaliska varor är kapabel innehålla nästan dubbelt således många kalorier vilket vegetabiliska (per gram), vilket inom västvärlden (där resurser vid föda existerar riklig) är kapabel existera en skäl mot den höga förekomsten från fetma, såsom inom sig existerar ett riskfaktor till flera sjukdomar, inom västvärlden.[53]
Risker samt fördelar tillsammans vanligtvis för fortplantning hos djur samt mjölkkonsumtion
[redigera | redigera wikitext]Det finns viss sannolikhet för att mejeriprodukter skyddar mot tjocktarmscancer (metastudier besitter demonstrerat ett genomsnittlig riskminskning tillsammans 17 respektive 7 procent) dock ger sannolikt enstaka förhöjd fara till prostatacancer (genomsnittlig riskökning inom metastudier vid 7 respektive 43 procentenheter)[52] Regelbunden äggkonsumtion ökar även risken till prostatacancer.
Äggkonsumtion förmå även förvärra progressionen från redan befintlig prostatacancer; enstaka metastudie visade enstaka genomsnittlig riskökning vid 102 procentenheter, tillsammans med en referensintervall vid 10 procentenheter samt 272 procentenheter. andra metastudier besitter demonstrerat svagare samband mellan oval form samt prostatacancer, samt ett metastudie besitter såg inget samband alls.
Äggkonsumtion kunna även öka risken till bröstcancer (enligt 2 metastudier; mellan 4 samt 9 procentenheter) samt mag- samt tarmcancer (15 procentenheter), inom synnerhet tjocktarmscancer (29 procentenheter).[52]
Vanliga vegetabiliska födoämnen samt deras hälsorisker/hälsofördelar
[redigera | redigera wikitext]Frukt
[redigera | redigera wikitext]Hög fruktkonsumtion existerar associerat tillsammans med minskad fara till cancer inom munhåla, svalg, struphuvud samt lungor.[52]
Grönsaker
[redigera | redigera wikitext]Hög konsumtion från vegetabilier tillsammans med lågt stärkelseinnehåll existerar associerat tillsammans med minskad fara till cancer inom munhåla, svalg samt struphuvud[52]
Baljväxter
[redigera | redigera wikitext]Baljväxter existerar ett källa mot B6-vitamin, järn, kalium, protein samt fiber.
dem existerar låga inom fettinnehåll samt sänker kolesterol samt blodsocker.
Regelbunden konsumtion är kapabel minska risken på grund av metaboliskt syndrom, hjärt- samt kärlsjukdomar, höga blodfetter, fetma, diabetes, inflammationer samt vissa cancertyper.[64]
Soja
[redigera | redigera wikitext]Metaanalyser från interventionsstudier såsom gjorts vid soja besitter demonstrerat för att ett upphöjd sojakonsumtion är kapabel minska omfattningen från värmevallningar till kvinnor inom klimakteriet.[65] vad gäller sojans påverkan vid bentäthet,[34][65]bröstcancer samt tyroideahälsa existerar dock forskningen till osäker till för att några slutsatser bör behärska dras.[65]
Metaanalyser från tidigare studier visar ett minskad fara till prostatacancer nära riklig sojakonsumtion.
vilket gäller mannens reproduktionsförmåga samt testosteronnivåer besitter sojan ingen negativ resultat. Djurstudier ifrån 40- samt 60-talet väckte bekymmer till för att sojan skulle behärska äga negativ effekt vid mannen, dock senare undersökning äger ej hittat några samband mellan sänkta testosteronnivåer alternativt nedgången reproduktionsförmåga.
Trots detta besitter felaktiga legender florerat inom media beneath 2000-talet angående sojans påverkan vid män.[65]
Nötter
[redigera | redigera wikitext]En konsumtion från nötter likt överstiger 28 gram angående dagen sänkte inom medelvärde risken till cancer (generellt) tillsammans med 15 procentenheter, inom enstaka ordnad litteraturöversikt samt metaanalys ifrån 2016.
andra systematiska litteraturöversikter äger demonstrerat minskad fara på grund av tjocktarmscancer, endometriecancer, pankreascancer samt cancerrelaterad dödlighet nära upphöjd konsumtion från nötter.[52]
Nötter reducerar LDL-kolesterol (det "dåliga" kolesterolet) samt ökar HDL-kolesterol (det "bra" kolesterolet).[51]
Fiber samt fullkorn
[redigera | redigera wikitext]Vegetarianer får ofta inom sig enstaka större mängd fiber samt hälsosamt än allätare.
detta finns starkt forskningsstöd på grund av för att upphöjd fiber- samt fullkornskonsumtion reducerar risken till tjocktarmscancer.[52]