Varför dra upp gammalt som hänt

Historia bygger vid individuella tolkningar från detta förflutna. enstaka individ liksom skapar bakgrund måste utföra en urval bland tillgängliga källor samt besluta egen vilket liksom existerar viktigt för att återberätta.

I detta denna plats avsnittet förmå ni studera ifall historiska källor, källkritiska kriterier, historisk teknik, historiska epoker, begreppen kontinuitet, förändring, förklaring samt identitet.

oss bör även titta vid några olika historiesyner, dvs olika sätt för att titta vid historien.

Koppling mot kurs- samt ämnesplaner hittar ni längre ner inom texten.

Historiska källor

För enstaka forskare existerar källorna utgångspunkten samt grunden till historieskrivandet. tillsammans med hjälp från olika analysverktyg tolkas källmaterialet samt skrivs ifall mot detta oss inom vardagligt anförande kallar historia.

Det existerar skillnad vid historiska källor samt andra källor.

Källkritik används vanligen till för att granska ett källas sanningshalt samt dess tillförlitlighet. detta existerar viktigt då man bör att fatta beslut eller bestämma något ifall man kunna lita vid mot modell enstaka tidningsartikel. till enstaka forskare existerar detta däremot svårare. på grund av även detta liksom ej existerar sant alternativt tillförlitligt är kapabel faktiskt användas från enstaka forskare till för att tolka alternativt dra slutsatser angående historien.

detta gäller bara för att nyttja källan mot riktig frågeställning (som bör besvaras från historikern).

Historia existerar ej någon noggrant vetenskap. på grund av för att behärska tolka samt förstå saga utgår oss ifrån olika synsätt vid historien. Därtill används olika historieteoretiska verktyg då oss bör tolka samt förstå historiska källor.

Ett modell vid enstaka källa såsom kunna äga nedsänkt objektivitet existerar meddelande var ett individ ger enstaka subjektiv samt överdriven foto från ett incident alternativt från andra samtida personer.

dock till enstaka forskare liksom t.ex. önskar forska angående hur människor besitter tyckt samt berättat angående ett viss incident alternativt individ (som skildras inom brevet), existerar detta kvar enstaka utmärkt källa. detta likt existerar kritisk på grund av enstaka forskare existerar därför vilken fråga vilket ställs mot källan, dvs vilken frågeställning liksom historikern försöker besvara tillsammans med hjälp från sina källor.

Källkritiska kriterier

För för att behärska tolka källorna används enstaka rad olika kriterier.

Dessa används ej till för att för att att fatta beslut eller bestämma något angående källan existerar utmärkt alternativt dålig utan snarare på grund av för att känna till hur källorna förmå användas.

För för att att fatta beslut eller bestämma något detta behöver man inledningsvis känna till angående källan existerar enstaka kvarleva alternativt berättande källa.

• En kvarleva (en rest, lämning) existerar ett källa likt genom för att finnas mot berättar något.

  detta är kapabel mot modell artikel ett byggnad, en rapport alternativt en fotografi. en slags direkt bevis vid för att något hänt.
   

• En berättande källa existerar ett källa likt vid något sätt berättar ifall ett incident, oavsett angående detta existerar en meddelande, enstaka tidningsartikel alternativt en ett muntlig källa.

  dem berättande källorna förmå inom sin tur delas upp primära källor samt sekundära källor (primär = ursprunglig/först. sekundär = underordnad/andra hands). dem huvudsakliga källorna existerar ursprungliga samt kommer direkt ifrån någon liksom upplevt detta såsom skildras. detta kunna t.ex. existera en ögonvittne, enstaka dagbok alternativt liknande.

  Sekundära källor existerar överförda, dvs andrahandskällor liksom någon annans översikt från ett källa alternativt för att man sammanfogat flera olika primärkällor mot ett text.

Historikerns övning existerar för att ta reda vid vilket detta fanns vilket hände samt hur detta påverkade samtiden, dock även hur detta är kapabel äga påverkat nutiden.

Källorna existerar pusselbitar vilket används på grund av för att förklara detta. Ju längre tillbaka inom tiden, desto färre blir bitarna samt desto otydligare blir konturerna. på grund av tolkningen används ofta nästa källkritiska kriterier:

• Äkthetskriteriet. existerar källan äkta?
   
• Samtidskriteriet. Ju närmare enstaka källa befunnit sig enstaka incident inom period, desto mer pålitlig existerar den.

  Avstånd inom tidsperiod samt plats fullfölja källan mindre trygg. oss förlorar alternativt minns detta liksom passar oss samt minnet existerar enstaka sämre källa ju mer tidsperiod likt passerar.
   

• Tendenskriteriet. förmå den vilket skapat källan äga något för att vinna vid dess innehåll? Skulle den liksom skapat källan äga någon anledning för att stå på grund av osanningar alternativt överdrifter?
   
• Beroendekriteriet. äger källan tillkommit vid personlig grabb alternativt existerar den beroende från andra källor?

  kunna upphovsmannen påverkats från tidigare källor?
   

• Relevanskriteriet. existerar källan betydelsefull på grund av den fråga såsom ställs? Källan blir betydelsefull inledningsvis då den är kapabel besvara, alternativt avfärda, ett fråga.

Historiska begrepp

Ett annat verktyg liksom behövs på grund av för att behärska tolka samt förstå saga existerar dem olika term likt används från forskare.

Begreppen fungerar ungefär vid identisk sätt likt grammatiken utför inom tungomål. dem behövs på grund av för att tolka samt förstå historia.

I kursplanen nämns några term vilket ni behöver förstå:

Kontinuitet samt förändring: Begreppen kontinuitet samt förändring existerar numeriskt värde term likt hänger samman.

Kontinuitet står till detta vilket ej förändras alternativt såsom förändras många lite.

Man är kapabel yttra för att begreppet kontinuitet beskriver saker likt hänger ihop oavbrutet alternativt existerar snarlika ovan tid.

Begreppet förändring existerar dess motsats.

detta beskriver istället dem saker likt förändras ovan period. detta liksom blir speciell alternativt avslutas. detta existerar viktigt för att dessa numeriskt värde term ej nödvändigtvis säger för att något blivit bättre.

Förklaring: inom bakgrund används begreppet förklaring på grund av för att ange orsaker, skäl alternativt liknande mot ett incident.

på grund av för att ge enstaka förklaring är kapabel man alltså ej för att bara förklara alternativt återberätta vad vilket hänt, utan även varför, hur samt möjligen även - ifall detta efterfrågas - ange vilka följder (konsekvenser) händelsen fick på grund av samtiden samt den efterföljande historien.

Identitet: Begreppet identitet används till för att förklara samt förklara varenda dem saker såsom fullfölja för att oss upplever oss vid en visst sätt.

detta är kapabel handla ifall för att ett människa tillhörde enstaka etnisk team, könstillhörighet alternativt möjligen fanns enstaka sektion från enstaka folkgrupp alternativt liknande inom historisk period. detta handlar helt enkelt ifall hur människor inom historien uppfattat sig själva likt individer samt grupp.

Historiska epoker

Inom bakgrund använder man begreppet epok till för att dela in tiden inom mindre samt mer hanterbara perioder.

varenda historiska epoker existerar efterhandskonstruktioner samt bygger vid uppfattningen för att vissa händelser varit kritisk till hur historien tagit struktur.

mot modell brukar man yttra för att medeltiden inledes då den siste romerske kejsaren avsattes kalenderår 476 (men man brukar avrunda samt ange tid 500 såsom början till medeltiden eftersom detta existerar enklare för att hantera).

Eftersom varenda epoker existerar konstruerade från forskare finns detta olika uppfattningar ifall hur dessa bör delas in (periodiseras).

vad likt bör dela dem samt varför existerar ett ständigt pågående samtal bland historiker.

Europeisk epokindelning brukar ofta delas in inom förhistorisk period, forntid, antiken, medeltiden, tidigmodern period samt modern tid.

På SO-rummet används enstaka alternativ samt lite mer omfattande epokindelning på grund av för att enklare behärska illuminera epokernas historiska innehåll: förhistorisk tidsperiod, forntiden samt antiken, medeltiden, nya tiden, detta långa 1800-talet samt detta korta 1900-talet.

Historisk metod

Inom historisk undersökning finns ett rad olika metoder för att närma sig en källmaterial.

Tillsammans tillsammans med teori utgör dessa numeriskt värde delar grunden på grund av för att analysera saga vetenskapligt.

Man förmå dela in historisk teknik inom numeriskt värde olika huvudkategorier; kvantitativ samt kvalitativ metod:

• Den kvantitativa metoden fokuserar vid mängd.

  Ofta analyseras källmaterialet tillsammans med hjälp från statistik samt matematik. dem forskare liksom fokuserar vid strukturer snarare än aktörer brukar oftare nyttja sig från kvantitativa metoder. detta existerar mot modell ett teknik liksom skulle behärska användas till för att ta reda vid ekonomiska förhållanden till franska bönder år innan den franska revolutionen bröt ut.

  dock metoden existerar å andra sidan mindre användbar ifall man önskar känna till något ifall dem franska böndernas uppfattningar angående revolutionen likt sådan. på grund av den likt använder ett kvantitativ teknik blir ämne såsom kyrkoböcker, skattelängder, löneuppgifter, officiell befolkningsstatistik, enkäter alternativt liknande viktigt.
   

• I motsats fokuserar kvalitativa metoder vid för att producera fras inom detta lilla.

  Den likt önskar arbeta tillsammans med tolkningar från en mindre ämne vilket texter samt bilder använder lämpligen ett kvalitativ teknik. på grund av den liksom önskar undersöka varför något skedde blir detta inom större utsträckning enstaka nödvändig teknik. Intervjuer, närläsning från skrivelse, rapport alternativt föremål eller textstycken existerar modell vid ämne vilket förmå användas.

Det existerar viktigt för att anlända minnas för att detta ej finns någon motsättning mellan detta numeriskt värde metoderna.

Den vilket arbetar tillsammans ett kvantitativ modell måste nästan ständigt äga någon form eller gestalt från kvalitativa inslag inom sitt forskningsarbete samt detta identisk gäller till detta omvända. Vilken teknik vilket lämpar sig bäst hör ihop tillsammans med såväl teoretisk utgångspunkt likt vilket källmaterial man arbetar tillsammans samt vilken fråga likt bör besvaras.

Historiesyn

Avgörande till hur forskare förhåller sig mot källor samt term existerar historikerns historiesyn.

Denna existerar hårt kopplad mot hur historikern betraktar historien, vilket förmå artikel knutet mot vilken sorts forskare (vilken historisk skola) detta rör sig ifall, dock även angående annat såsom politik, historikerns uppfattningar angående identitet samt många annat.

Precis liksom allt annat liksom hanterar tolkningar från bakgrund, fokuserar forskare vid vad samt varför någonting hände.

Enkla förklaringar inom stil tillsammans för att Hitler startade andra världskriget brukar oftast avfärdas från forskare eftersom sådana enkla förklaringar ger oss en tillfredsställande svar.

De vanligaste tolkningarna från bakgrund förmå delas in inom fyra huvudgrupper: aktör/struktur samt materialism/idealism.

Aktör samt struktur

En från varenda dem saker vilket påverkar ett historikers tolkningar existerar hur dem uppfattar samt arbetar tillsammans aktör samt struktur inom bakgrund (aktör = agerande individ.

struktur = system/konstruktion/sammansättning). dem numeriskt värde begreppen existerar inom flera fall varandras motsatser. Ibland förmå dessa beskrivas såsom individ samt samhälle.

tillsammans detta menas för att historien är kapabel beskrivas likt för att den drivs vidare antingen från enskilda människors handlingar, alternativt likt ett påverkan från saker liksom sker vid samhällsnivå, var istället väldigt flera människor existerar inblandade. Aktörer kunna inom detta kontext beskrivas vilket enskilda personer tillsammans med stort påverkan vid historien medan strukturer är kapabel beskrivas liksom sociala, politiska samt ekonomiska struktur likt hänger samman.

Strukturer används ofta såsom enstaka bakomliggande förklaring mot enstaka historisk incident, medan aktörer är kapabel användas likt enstaka utlösande faktor.

Ett modell vid detta existerar inledande världskrigets eruption.

Gavrilo Princip avlossade skotten liksom dödade Franz Ferdinand samt Sophie von Chotek inom Sarajevo.

inom äldre historieskrivning angavs detta ofta såsom orsaken mot detta inledande världskriget. Moderna historieskrivning brukar istället fokusera vid orsaker såsom nationalism, imperialism samt militära spänningar mellan dem inblandade länderna. Dessa existerar modell vid strukturförklaringar mot krigets eruption medan skotten inom Sarajevo existerar modell vid enstaka aktörsförklaring.

Idealism samt materialism

Den idealistiska (idealism = tron vid idealet, elementär idéer) tolkningen från bakgrund tar sitt ursprung inom 1700- samt 1800-talets Tyskland var filosofer liksom Immanuel Kant samt Friedrich Hegel plats verksamma.

Hegel, liksom plats enstaka från den idealistiska historieskolans främsta tänkare, menade för att historiens drivkrafter gick för att återfinna inom mänsklighetens gemensamma förnuft, samt inom detta han kallade på grund av “världsanden”.

på grund av honom plats därför ej människors levnadsvillkor alternativt liknande saker vilket drev utvecklingen vidare. på grund av enstaka forskare innebär detta för att man ser idéer samt personligheter liksom historiens främsta drivkrafter.

Idealismens motsats existerar ett materialistisk ögonkontakt vid historien (materialism = detta enda viktiga existerar den materiella världen, idéer existerar bara enstaka reflektion från den materiella/verkliga världen).

inom denna utgår man ifrån för att ekonomiska alternativt sociala förhållanden existerar drivande inom historiens tillväxt. Denna ögonkontakt vid bakgrund härstammar ifrån Karl Marx samt Friedrich Engels samt kallas ibland även historiematerialism.

Deras idéer ifall historien grundade sig inom uppfattningen för att den historiska utvecklingen existerar enstaka följd från dem materiella villkor såsom oss människor lever.

Villkoren påverkar människan vilket inom sin tur agerar (på bas från dem samhällsvillkor denna påverkats av). Samhället formar människan. Detta medför för att mot modell en samhälles traditioner existerar enstaka vara från detta omgivande samhället.

En kritisk koncept hos Marx samt Engels fanns för att motsättningarna inom en samhälle fanns detta såsom drev historien vidare (den historiska drivkraften).

varenda samhälles specifika produktionsförhållanden skapar motsättningar mellan olika grupper samt detta existerar denna konflikt likt driver den historiska utvecklingen vidare. Marx samt Engels menade för att detta plats klasskamp samt kampen angående produktionsmedlen liksom drev vid den historiska utvecklingen. Produktionsförhållandena samt klasserna varierar mellan olika samhällen samt inom olika tider.

Marx använde mot modell formulering såsom slav samt slavägare alternativt person som arbetar samt kapitalist vilket modell vid grupper inom konflikt tillsammans med varandra.

Moderna historiematerialister använder därför gärna strukturförklaringar samt ser saker likt ekonomiska skillnader likt ett förutsättning på grund av för att olika grupper bör agera vid en alternativt annat sätt.

Exempel vid hur modellerna fungerar skulle behärska artikel orsaker mot den franska revolutionen.

enstaka materialistisk tolkning söker troligtvis enstaka förklaring inom dem ekonomiska samt sociala motsättningar liksom fanns inom detta franska samhället, missväxt, fattigdom samt orättvisa sociala förhållanden. Medan ett idealistisk tolkning möjligen skulle leta förklaringarna inom idéer ifrån upplysningen alternativt detta franska borgerskapet.

Andra tolkningsmodeller

Materialism-idealism samt aktör-struktur existerar långt ifrån dem enda förklaringarna vilket finns mot hur bakgrund utvecklas, alternativt likt ger svar vid hur bakgrund är kapabel tolkas.

Inom den moderna historieforskningen finns mängder från metoder samt perspektiv såsom används.

Ett vanligt sätt för att analysera saga existerar genom hermeneutisk teknik. Hermeneutik tar sin utgångspunkt inom textanalys samt lägger massiv vikt vid själva tolkningen från detta skrivna. detta gäller för att söka förstå varför personer agerat liksom dem gjort alternativt vilka stämningar vilket legat likt bas på grund av vissa historiska skeenden.

Inom hermeneutiken är kapabel meningen hos ett små sektion endast förstås ifall den sätts inom samband tillsammans med helheten.

Denna teoretiska utgångspunkt kallas ibland även på grund av kulturhistorisk därför för att den även kunna sägas innehålla tolkning från bilder, ljud samt liknande (allt möjligt såsom ger intryck vid oss människor samt såsom kunna påverka vårt agerande inom vissa situationer).

Inom hermeneutiken betraktar man ej historien såsom lagbunden, utan istället framhävas enskilda människors agerande, formulering samt liknande.

Historikern bör tolka genom för att försöka förstå sammanhanget vilket ett papper alternativt en skeende utspelar sig inom samt hur detta besitter påverkat dem enskildas agerande inom detta historiska förloppet.

Under 1960-talet fick socialhistoria enstaka kraftfull ställning. Den på denna plats typen från historieskrivning fokuserar vid sociala aspekter från historien.

Socialhistoria kallas ibland "historia underifrån" eftersom dess fokus existerar vid vanliga människors perspektiv. Socialhistorien försöker lyfta fram dem grupper vilket tidigare varit marginaliserade inom historieskrivningen alternativt stått utanför historien. modell vid liknande grupper existerar kvinnor, person som arbetar samt etniska minoriteter.

eftersom synen vid utsatta grupper förändrats, äger även socialhistorien förändrats vilket fört tillsammans med sig för att nya grupper besitter fått träda fram ur detta förflutnas dunkel.

En från dem grupper såsom vuxit fram såsom ett utlöpare ur socialhistorien existerar genushistoria. Denna skolbildning fokuserar vid studierna från kön liksom enstaka social konstruktion.

ett genushistoriker försöker alltså spåra hur olika formulering på grund av könstillhörighet äger formats genom historien, dock även hur detta äger format historien. mot modell vilket vilket ansetts liksom manligt respektive kvinnligt samt hur dessa företeelser besitter påverkat samhället (och vice versa).

Historiker liksom besitter genus likt utgångspunkt granskar även ytterligare historieskrivning då detta behövs då dem menar för att historieskrivningen ofta existerar blind till dessa perspektiv.

en modell existerar då den europeiska epokindelningen ifrågasattes från Joan Kelly-Gadols. denna utgick ifrån renässansen - enstaka period vilket bland annat framhäver individens ökade frihet inom samhället - samt visade för att kvinnor inom flera avseenden fick minskad frihet beneath perioden, mot skillnad ifrån män.

Olika perspektiv vid historia

Man är kapabel naturligtvis välja för att skildra saga utifrån enstaka rad olika perspektiv vid ett samt identisk gång.

Politisk, finansiell alternativt social bakgrund förmå även beskrivas tillsammans med hjälp från andra perspektiv såsom en kvinnoperspektiv, klassperspektiv alternativt t.ex.

ur en nationellt, europeiskt alternativt internationellt perspektiv.

LÄS MER: Historia(huvudtexten inom avsnittet Historia)

LÄS MER: Källkritisk metod

LÄS MER: Historiesyn

LÄS MER: Historiebruk

LÄS MER: Historiekultur samt historiemedvetande

LÄS MER:Tre sätt för att titta vid tid: angående jordens, människans samt civilisationernas historia

PODCAST:Historiesyn - olika perspektiv vid historia

PODCAST:Historiebruk

PODCAST:Historiska epoker samt den europeiska epokindelningen

PODCAST:Historisk källkritik

Det förflutna: Allt vilket besitter hänt genom tiderna fram mot nuet.

detta innefattar varenda människors liv samt leverne fram tills idag. Man kunna därför yttra för att detta förflutna täcker allt likt ägt boende, inklusive varenda människors intryck samt ögonkontakt vid sin omvärld.

Epok: Tidsålder, period

Hermeneutik handlar dels angående metoder till medvetande samt tolkning, dels ifall detaljer från själva förståelsen samt dess villkor.

inom grova drag kunna man yttra för att den hermeneutiska forskaren försöker svara vid frågan: "Vad existerar detta likt visar sig samt vad existerar innebörden inom det?". tillsammans med denna utgångspunkt försöker man inom hermeneutiken nyttja tolkningen vilket huvudsaklig forskningsmetod. ett förutsättning på grund av hermeneutisk undersökning existerar insamlandet från ämne.

till för att behärska dra slutsatser måste forskningen baseras vid stora underlag.

Historia existerar alltså ej identisk sak såsom detta förflutna (se ovan). Något förenklat förmå man istället yttra för att bakgrund bygger vid händelser inom förfluten period samt vid utforskningen från dessa händelser. Läs mer >

Historiekultur: Hur saga uppfattas vid ett kollektiv nivå.

Historiemedvetande: Hur bakgrund uppfattas vid ett individuell nivå.

Historiesyn: Olika sätt för att tolka historien.

Tolkningen bestäms från vilka "glasögon" såsom används inom den historiska analysen. detta handlar bl.a. ifall vilka drivkrafter man anser ligger på baksidan den historiska utvecklingen - historiens väg framåt.

Kvalitativ teknik (någots inre konsistens, karaktär, värde och/eller kvalitet): Kvalitativ undersökning söker genom vetenskapliga metoder (för data samt tolkning från löpande ord samt ytterligare icke-numerisk data) fånga ej bara människors handlingar utan även tolka dessa handlingars innebörder.

Kvantitativmetod (mätbar): Kvantitativ undersökning innebär för att man studera strukturerade uppgifter, detta önskar yttra uppgifter liksom förmå kvantifieras inom kategorier alternativt inom siffror.

Källkritik: teknik till för att undersöka källors karaktär samt innehåll inom avsikt för att fastställa deras användbarhet liksom underlag till studier alternativt forskning.
 

Uppgifter samt frågor

Frågor mot texten:

1. Vad existerar skillnaden mellan kvarlevor samt berättande källor inom historisk forskning?
    
2. Vilka existerar dem primära källkritiska kriterierna vilket används från historiker?
    
3. Hur definieras begreppen kontinuitet samt förändring inom historieanalys?
    
4. På vilka sätt skiljer sig kvantitativa samt kvalitativa metoder inom historisk forskning?
    
5. Hur påverkar historikers historiesyn deras tolkning från historiska händelser samt skeenden?
    
6. Ge modell vid hur olika historiska perspektiv, likt filosofi som betonar ideal samt materialism, kunna ge olika tolkningar från ett bestämd historisk händelse.
    
7. Reflektera ovan betydelsen från socialhistoria samt genushistoria på grund av vår medvetande från historien.

   Hur besitter dessa perspektiv bidragit mot för att bredda synen vid historiska skeenden samt grupper?
    

Litteratur samt referenser:
Anders Berge, Att begripa detta förflutna: förklaring, kategorisering samt kolligation inom historievetenskapen, Studentlitteratur, 1995
Louise Berglund & Agneta Ney, Historikerns hantverk: angående historieskrivning, teori samt metod, 1.

uppl., Studentlitteratur, 2015
Bjarne Larsson, Gabriela (red.), Forma historia: metodövningar, Studentlitteratur, 2002
Christina Carlsson Wetterberg & Anna Jansdotter (red.), Genushistoria: enstaka historiografisk exposé, Studentlitteratur, 2004
Joan Kelly-Gadol, Did women have a Renaissance?, 1977
https://winchester.rl.talis.com/items/EA94FC59-6505-793B-3C21-A89462B14E8A.html.

[Hämtad 2019-01-05]
Hegel, Oskar Mark. https://www.filosofer.se/hegel.html. [Hämtad 2019-01-12]
Ingvar Johansson & Sven-Eric Liedman, Positivism samt marxism, 4. uppl., Daidalos, 1993
Bo Petersson & Alexa Robertson (red.), Identitetsstudier inom praktiken, 1. uppl., Liber vetenskapen om resurserhandel och finans, 2003
Rolf Torstendahl & Thorsten Nybom, Historievetenskap likt teori, erfarenhet, ideologi, Författarförl., 1988
 

FÖRFATTARE

Text: Mikael Bruér, SO-lärare, universitetsadjunkt, författare samt föreläsare

Webbplats:gothiafortbildning.se
Boken SO-ämnena inom blickfånget från Mikael Bruér innehåller konkreta råd vid hur ni förmå förbättra din utbildning.

Tillsammans tillsammans lektionsförslag samt didaktiska reflektioner presenteras ett klar samt nytänkande modell på grund av användningen från Lgr 11 inom arbetet tillsammans med dem fyra SO-ämnena.. tillsammans utgångspunkt inom författarens eget förhållningssätt mot SO-ämnet behandlas historik, styrdokument samt bedömning.

SO-ämnena inom blickfånget existerar inom inledande grabb inriktad mot pedagog vid högstadiet, dock även pedagog vid mellanstadiet samt gymnasiet är kapabel äga nytta från boken.

Den besitter ett klar koppling mot skolans styrdokument samt existerar skriven på grund av för att passa varenda vilket jobbar tillsammans med SO.

Koppling mot skolans styrdokument

Innehållet existerar kopplat mot grundskolans läroplan till saga åk 7-9 samt mot gymnasiets ämnesplaner till bakgrund 1a1, saga 1a2, bakgrund 1b, bakgrund 2a, bakgrund 2b samt saga 3.

Genomgång (8:24 min) från SO-läraren Johan Vickberg (Blå ugglan) vilket på denna plats redogör varför oss besitter olika epoker inom historien samt hur man delar in historien inom olika epoker.

Sättet för att utföra detta vid kallas på grund av periodisering. detta vanligaste sättet oss tar sektion från epoker existerar den klassiska europeiska indelningen från historien. inom klippet nämns även Kinas sätt för att periodisera dess bakgrund samt varför oss införde epoken "vikingatid" inom Norden.