bassheel.pages.dev









Hur såg europa ut under medeltiden

Högmedeltiden

Högmedeltiden kallas den maximalt expansiva delen från medeltiden liksom inom västra europa inföll cirka 1000–1300 samt inom  nordisk saga cirka 1200–1350,[1] vilket överlappar tillsammans Folkungatiden inom land (1250–1389). Högmedeltiden föregås från äldre medeltid, samt följs från senmedeltiden.

Högmedeltiden äger karakteriserats likt ett inom flera avseenden lyckad period till den framväxande europeiska civilisationen. inom start från 1000-talet gjordes flera uppfinningar samt förbättringar inom jordbruket; mer mark odlades upp, vilket ledde mot ett kraftfull befolkningstillväxt. Den kristna kyrkan reformerades samt stärkte sin position inom samhället samt inom relation mot världsliga furstar.

Påven hävdade sin ensamrätt för att utse präster samt biskopar, vilket ledde mot den därför kallade investiturstriden. inom slutet från 1090-talet organiserades dem inledande från dem flera korstågen inom avsikt för att erövra Jerusalem samt andra kristna städer inom bland annat Palestina, liksom nära den tiden kontrollerades från muslimska härskare.

Under 1100-talet anlades ett massiv mängd nya städer, den inledande större urbaniseringen inom Europa sedan antiken. dem fanns små inom jämförelse tillsammans med städer inom samtida civilisationer inom Asien, dock stadskartan inom Europa fick den struktur den skulle äga ända mot slutet från den tidigmoderna perioden.

Kristendomens, kyrklig samt klostrens roll inom medeltidens Europa.

detta uppfördes även enstaka massiv mängd nya katedraler, bland andra Notre-Dame inom Paris. inom mitten från 1100-talet kom den nya, enklare samt mer ljus gotiska stilen. dem inledande universiteten grundades samt nya tankeskolor, liksom skolastiken, växte fram inom ramen till kyrkoväsendet.

I svensk historieskrivning, var själva medeltiden ej anses börja förrän 1050, existerar högmedeltiden ett många mindre period liksom räknas ungefär ifrån 1250 mot 1350, efter äldre medeltid.

Handel

[redigera | redigera wikitext]

Hansan, likt fanns en struktur på grund av handelssamarbete mellan städer, grundades beneath 1200-talet samt Lübeck blev tillsammans med tiden den inflytelserik handelsstaden inom dess organisation. Flera andra städer inom norra delen från detta Heliga Romerska Riket blev även Hansastäder, däribland Amsterdam, Köln, Bremen, Hannover samt Berlin.

Hansastäder utanför imperiet fanns mot modell Brygge, Danzig samt Königsberg.

Under högmedeltiden reste köpmän nation samt rike på grund av för att sälja produkter såsom mot modell mejeriprodukt samt alkoholhaltig ifrån land i västeuropa, maltdryck samt krydda ifrån Tyskland alternativt pälsverk, timmer samt korn ifrån Norden.

Högmedeltiden kallas den maximalt expansiva delen från medeltiden likt inom västra europa inföll cirka 1000–1300 samt inom skandinavisk saga cirka 1200–1350, [1] vilket överlappar tillsammans med Folkungatiden inom landet (1250–1389).

Handelsmän likt tog landsvägen tillsammans hjälp från ridhäst samt vagn ägde detta många krångligare än vad dem ifall tog sig fram vid sjöss ägde. Landsvägarna fanns uppkörda samt dåliga, samt detta fanns rövare vilket gömde sig inom skogarna. dock samtidigt kunde detta artikel bekymmer tillsammans med för att åka båt även, man plats beroende från vädret.

Bara dem modigaste samt dem tillsammans med störst skepp vågade sig vid för att åka ovan Medelhavet alternativt Nordsjön, eftersom var hotade både oväder samt sjörövare. Några gånger per kalenderår samlades köpmän vid stora marknader på grund av för att köpa samt sälja produkter, särskilt berömd existerar marknaden likt fanns inom Champagne inom Frankrike.[2]

Den katolska kyrkan

[redigera | redigera wikitext]

Fler människor kom mot Europa samt fler samt fler blev kristna.

Sverige beneath medeltiden (1000–1523) inom svensk bakgrund börjar medeltiden omkring tid 1000 då kristendomen ägde blivit allt starkare inom landet.

inom Europa byggdes mängder från nya kyrkor. inom Norden byggdes flera träkyrkor, dock man upptäckte för att tillsammans klimatet inom Norden därför höll ej kyrkorna. därför man ersatte träkyrkorna tillsammans kyrkor liksom plats byggda från berg. varenda ärkebiskopsdöme samt stift fick enstaka massiv domkyrka såsom kallas katedral.

inom den katolska kyrkan finns detta olika värden från dem vilket bestämmer. Den såsom existerar högst upp existerar Gud. Efter Gud sålunda kommer påven, påven existerar kyrkan samlingspunkt, han bestämmer allt liksom människorna bör tro vid. Påven äger rådgivare, dessa kallas till kardinaler. Ärkebiskoparna existerar dem såsom styrde sitt ärkestift samt ovan biskoparna, samt dem styr sitt biskopsdöme.

längst bort ned vid värdet inom den katolska kyrkan existerar prästerna, munkarna samt nunnorna. Prästerna existerar biskoparnas medarbetare. Munkar samt nunnor lever inom religiös byggnad samt hjälper gamla, sjuka samt fattiga. eftersom både påven samt kungen ville äga makten blev detta enkel konflikter. Kungarna ville komma åt kyrklig auktoritet samt rikedomar.

detta blev flera konflikter mellan olika stift samt dessa höll vid beneath flera kalenderår. [3]

Klostret

[redigera | redigera wikitext]

Överallt inom Europa ligger detta religiös byggnad. Oftast ligger dessa inom skogar alternativt vid små småöar. Detta på grund av för att munkarna önskar be inom lugn samt ro.

religiös byggnad består från bland annat sovsal, matsal, bokhus, kyrka, sjukstuga, verkstad samt enstaka lärcentrum. Klostrets chef kallas abbot, samt honom måste varenda munkar lyda. då munkarna ej plats inom kyrkan arbetade dem, ifrån morgon mot natt, eftersom man såg sysselsättning såsom enstaka kristen plikt. dem flesta munkar plats duktiga inom för att studera samt notera latin.

dem munkar liksom fanns lärda satt oftast inom klostrets bokhylla. Munkarna sågs såsom medeltidens vetenskapsmän, dock inga idéer fick existera inom strid tillsammans med församlings lära.

Medeltiden började inom Europa då Romarriket föll samman samt kontinenten fick ett färsk struktur, kontrollerad från män, kungar samt kyrkan.

Nunnorna bodde inom egna religiös byggnad, deras chef kallas till abbedissa. Nunnor samt munkar får ej bo tillsammans, detta existerar förbjudet. [4]

Det stora jubileumsåret

[redigera | redigera wikitext]

Påven ville för att tid 1300 skulle bli en stort jubileumsår, på grund av för att visa upp den katolska församlings auktoritet samt myndighet.

människor ifrån kurera Europa reste mot staden Rom till för att hedra påven samt kyrkan. Rom existerar kristendomens nya huvudstad. Rom ägde blivit ett storstad tillsammans ovan 400 kyrkor.[5]

Korståg

[redigera | redigera wikitext]

Korståg kallas dem krigståg såsom kristna kungar, stormän samt riddare företog mot människor liksom uppfattades likt fiender mot den katolska kyrkan.

Korstågen skedde dels beneath högmedeltiden samt kom mot ur viljan för att befria Palestina ifrån turkiska erövrare. tro plats detta centrala motivet samt då turkarna ansågs såsom oheliga fanns korstågen även en sätt för att skydda geografiska regioner beneath kristet påverkan.

Det plats beneath senmedeltiden likt Europa liksom ett någorlunda enhetlig civilisation uppstod samt grunden på grund av flera moderna nationalstater vilket land i västeuropa, Spanien samt dem nordiska länderna lades.

en korståg sågs både vilket pilgrimsfärd samt vilket heligt konflikt beordrat från Gud via påven. Korstågen riktades främst mot östra medelhavsområdet samt syftade mot erövring från detta Heliga landet. Man beräknar ofta tillsammans med åtta liknande korståg dock även flera andra förekom. enstaka iakttagelse liksom existerar grundad vid korståghärarnas sammansättning existerar för att korstågen ifrån start fanns enstaka övervägande sydeuropeisk angelägenhet, tillsammans Medelhavet såsom centrum till konfrontationer inom detta gamla Romarrikets ram.

[6]

Orsaken mot detta inledande korståget plats seldjukernas expansion inom Mindre Asien samt detta ledde mot för att den bysantinske kejsaren Alexios inom Komnenos bad västra europa ifall hjälp.

inom november 1095 tilltalades dem kristna från påven Urban II för att befria Heliga landet ifrån muslimerna. Detta lyssnade dem vid samt detta plats då man började skicka iväg korståg österut. flera från dessa plats organiserade folkuppbåd, liksom inte någonsin nådde utanför Centraleuropa. Just detta korståg leddes från predikanten Peter Eremiten, dock detta då detta nådde Konstantinopel tog detta ej utdragen period innan dem krossades från seldjukerna 1096.[7] detta gick förbättrad till franska riddare beneath ledning från Gottfrid från Bouillon såsom intog Jerusalem 1099.

Vilka sätt använder staten idag på grund av för att driva in avgift samt hur gjorde kungamakten beneath medeltiden?

beneath dem nästa decennierna växte deras välde tills kurera kustlandet kontrollerades via städer samt nyanlagda borgar.

I område, liksom korsfararna benämnde Outremer, utvecklades egna korsfararriken: kungariket Jerusalem, grevskapen Edessa samt Tripoli samt även furstendömet Antiochia.[8] Dessa framgångar berodde mot viss sektion vid kraftfull övertygelse samt armé överlägsenhet, dels vid den stora politiska splittringen bland muslimerna.

Korstågen blev dock ingen succé utan muslimer samt andra människor kunde nära flera tillfällen återerövra dem berörda territorierna. enstaka sektion korståg blev mindre lyckosamma, vilket detta sista korståget liksom brukar anses existera detta liksom skedde inom slutet från 1200-talet, vilket resulterade inom en stort nederlag.

Konflikter mellan kristna samt muslimer äger dock fortsatt sedan dess inom dem landområden samt beneath senare sekel äger muslimer även drivits försvunnen ifrån dem nuvarande Europa.

Korstågsidén förblev länge levande, mestadels inom konflikt mot Osmanska riket. Den sista korstågsalliansen existerade 1684–1699. dem spanska samt portugisiska kolonisatörerna inom Amerika samt Asien använde även korstågens symbolik samt metoder inom sina anfall mot främmande människor.

Korstågen handlade ej bara konflikt samt erövringar inom religionens namn. Korstågen innebar även, till Europas sektion, en berikande handels- samt kulturbyte. Ökningen från handeln mellan länderna kring östra Medelhavet samt västra europa ledde mot en ekonomiskt uppsving inom stora delar från Europa. Området likt blev maximalt gynnat från detta fanns Norditalien såsom fungerade såsom utgångspunkt på grund av korsfarare, handelsmän samt pilgrimer liksom drog mot detta heliga landet.

beneath korstågen fick även européerna kunskap ifall gamla filosofiska verk ifrån antiken, österländsk litteratur, vetenskap samt teknik liksom sedan påverkade detta västerländska samhället. Även samtliga nya idéerna samt dem kulturella influenserna såsom kom mot Europa inom samband tillsammans korstågen blev grunden på grund av den senare storhetsmedeltiden renässansen.

Medeltida bostäder

[redigera | redigera wikitext]

Munkar samt nunnor bodde inom religiös byggnad, var dem kunde leva kristet samt be inom lugn samt ro. Kungarna bodde inom borgar på grund av för att skydda sig mot fiender. Även stormän bodde inom borgar. Kungarna ägde riddare liksom kunde skydda kungafamiljen samt stormännen.

Utanför borgarnas väggar nedsänkt byarna var bönderna bodde samt arbetade. dem flesta bönder arrenderade gård samt mark från stormän. Bönderna fanns tvungna för att erlägga betalning till den mark dem hyrde samt måste jobba kostnadsfri åt markägaren.


  • hur såg europa ut  beneath medeltiden

  • inom medeltidsstäderna fanns ofta enstaka mur runt staden till för att invånarna skulle behärska leva inom säkerhet. Stadens bostad fanns oftast byggda från berg alternativt virke. detta fanns smala grusiga vägar mellan husen.

    Runt all Europa växte detta beneath medeltiden fram städer, varav flera ägde stora katedraler samt universitet.

    Man hällde ut allt sopor vid gatorna vilket gjorde för att städerna plats ohygieniska.[9]

    Förändringar inom jordbruket

    [redigera | redigera wikitext]

    Före högmedeltiden odlade man ständigt sin resultat vid identisk gård kalenderår efter kalenderår. Detta ledde mot för att jorden blev utarmad samt gav sämre skördar. beneath högmedeltiden började man dela upp sin gård inom 2 alternativt 3 delar.

    Detta gjorde för att man kunde kultivera skörden vid enstaka blad från åkern en året, samt året efter odlade man vid den andra sidan. Detta ledde mot för att skördarna blev förbättrad samt större.[10]

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]

    Källor

    [redigera | redigera wikitext]

    Noter

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^Lars-Arne Norborg: inom Nationalencyklopedins nätupplaga.

      Läst 8 juli 2015.

    2. ^Nils Hartmann, Charlotte Clante, Världen blir större s. 46
    3. ^Nils Hartmann, Charlotte Clante- Världen blir större s.24
    4. ^Nils Hartmann, Charlotte Clante- Världen blir större s.26
    5. ^Nils Hartmann, Charlotte Clante- Världen blir större s.36
    6. ^Åke Holmberg-Vår världshistoria s.254
    7. ^Åke Holmberg-Vår världshistoria s.

      259

    8. ^Alf Henrikson, Björn Berg-Alla Tider s.1146
    9. ^Nils Hartmann, Charlotte Clante, Världen blir större s.28, 30, 38
    10. ^Hans Nyström, Lars Nyström, Örjan Nyström- Perspektiv vid historien s.68

    Webbkällor

    [redigera | redigera wikitext]

    Tryckta källor

    [redigera | redigera wikitext]

    • Alla Tider..

      1990 

    Externa länkar

    [redigera | redigera wikitext]