Har fidel castro varit i sverige
Fidel Castro
Fidel Alejandro Castro Ruz(audio), född 13 augusti1926 inom Birán inom Holguín vid Kuba, död 25 november2016[1] inom Havanna,[2] fanns enstaka kubanskadvokat, revolutionär, politiker samt armé. denne styrde Kuba ursprunglig vilket premiärminister 1959–1976 samt därefter likt president ifrån 1976 mot 2008.
beneath hans ledning blev Kuba ett socialistisk republik.[3]
Castro tog makten 1959 efter en inbördeskrig mot den dåvarande diktatornFulgencio Batista[4] samt etablerade enstaka vänsternationalistisk regim tillsammans med marxistiska drag liksom överlevde Grisbuktsinvasionen, Kubakrisen samt Östblockets sammanbrott.
Kubas tidigare diktator Fidel Castro fyller år 90 tid idag.Den radikala kursriktningen ledde mot USA:s totala blockad mot landet vilket fortgått samt utvecklats trots bedömning ifrån FN likt varenda tid sedan 1992 inom generalförsamling krävt för att den avslutas (där USA samt Israel existerar utan sällskap ifall för att välja mot)[5]. Blockaden ledde mot isolering ifrån stora delar från världen samt utöver enorma ekonomiska förluster gav den efter kalla krigets slut upphov mot ett finansiell nedstämdhet, såsom delvis hävts vid senare tid.
Efter för att Fidel insjuknat 2006, 79 tid äldre, övertog hans broder Raúl Castro den inflytelserik rollen på grund av landets politik. nära kommunistpartietskongress inom april 2011 lämnade Castro slutligen posten likt partiordförande.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Tidigt liv mot den 26 juli 1953
[redigera | redigera wikitext]Castro föddes den 13 augusti 1926 inom ett förmögen släkt tillsammans med spanskt påbrå.
han ägde numeriskt värde bröder, Ramón samt Raúl, samt fyra systrar, Angelita, Juanita (1933-2023), Enma, samt Agustina. Syskonskarans föräldrar plats Angel Ruiz y Argiz samt Lina Ruz Gonzalez. Fadern ägde blivit förmögen genom sockerrörsodling. denne identifierade sig egen såsom jude-spanjor.[6][7][8] Castro inledde sitt politiska engagemang beneath universitetstiden, var denne tog juridikexamen vid numeriskt värde kalenderår liksom privatist, efter för att inledningsvis intresserat sig mer på grund av sport.[9] Castro engagerade sig inom nationalistiska samt vänsterliberala Kubas folkparti samt kandiderade 1952, efter partiordföranden Eduardo Chibas självmord (vid vilket Castro närvarade) mot delegathuset, Kubas underhus.
Fidel Alejandro Castro Ruz, född 13 augusti 1926 inom Birán inom Holguín vid Kuba, död 25 november 2016 [1] inom Havanna, [2] fanns ett kubansk advokat, revolutionär, politiker samt militär.Efter Fulgencio Batistas statskupp inom mars, likt avblåste valen, ansåg han för att enstaka väpnad kamp till regimskifte samt demokrati plats nödvändig.[9] Den 26 juli 1953 angrep han samt en hundratal kamrater militärkasernen Moncada inom Santiago dem Cuba. Upproret krossades samt många från upprorsmännen avrättas, dock ej Castro alternativt hans broder samt senare person som följer efter någon i en position eller roll Raúl.
Gerillakriget 1956–1959
[redigera | redigera wikitext]Under rättegången, inom vilken denne dömdes mot 15 års fängelse höll Castro en fyra timmar långt anförande avslutat tillsammans med frasen La saga me absolvera ("Historien kommer för att frikänna mig"). Efter numeriskt värde kalenderår inom fängelse vid Isla dem Pinos (senare omdöpt från honom egen mot Isla dem la Juventud, "Ungdomens ö") släpptes denne tillsammans tillsammans brodern samt gick inom exil inom Mexiko.[9] ett styrka vid sammanlagt 81 man, inklusive bröderna själva samt Ernesto 'Che' Guevara, färdades tillsammans med båt inom månad 1956 ifrån en utbildningsläger inom Mexiko mot Kuba vid fartyget Granma.
Då dem anlände väntade polisen vid dem, samt bara tolv man lyckades levande undkomma mot Sierra Maestra till för att var forma kärnan inom ett gerillarörelse.[10]
I ett samtal tillsammans med The New York Times beneath sin tidsperiod likt gerillaledare bedyrade Castro för att hans syfte ej fanns för att egen gripa makten utan endast för att återupprätta den demokratiska grundlag såsom införts 1940 (ironiskt nog liksom höjdpunkten vid den då folkvalde Batistas politiska karriär).
Efter för att regeringen Batista fallit 1 januari 1959 samt dem inledande revolutionärerna tågat in inom Havanna påstod Castro för att denne fanns emot klasskampen samt diktatur, samt skulle utföra sig från tillsammans med samtliga kommunister.[11] Hans ledstjärna plats José Martí samt ej Marx, Engels alternativt Lenin, samt ursprunglig inom månad antog han formellt rollen såsom premiärminister.[12] Castro kom vid kollisionskurs tillsammans USA:s president Eisenhower då han talade angående Kubas revolution såsom den inledande inom "vårt Amerika" samt utmanade USA:s dominans inom området.
Fidel Castro besitter blivit 90.14 juni genomfördes en inledande försök för att sprida revolutionen genom enstaka invasion från Dominikanska Republiken, vilken misslyckades. Stöd ifrån utlandet på grund av kontrarevolutionära uppror spädde vid schismen samt Castro intog ett mer antiamerikansk ståndpunkt. Den amerikanska Eisenhoweradministrationens blev mer negativ efter för att den nya ledningen förstatligat amerikanska egendomar värda ett miljard US-dollar, samt då kompensation erbjöds mot dem forna ägarna avvisades detta från enstaka helt majoritet.
[13] såsom politisk bas mot regimen bildade Castro ORI 1961, inom vilket hans ursprungliga område Kubas folkparti samt detta gamla kommunistpartiet (då PSP) inlemmades, samt byggde upp ett sovjetinspirerad samt produktiv kontrollapparat tillsammans med "revolutionära försvarskommittéer" samt sig egen vilket Máximo Líder ("Högste ledare").
ett sovjetdelegation anlände 1960 mot Havanna samt detta sovjetiska inflytandet började utföra sig klart. detta CIA-organiserade samt från president John F. Kennedy godkända invasionsförsöket nära Grisbukten via Nicaragua 1961 misslyckades kapitalt samt öppnade på grund av Kuba såsom ett socialistisk stat tillsammans grupp mot Sovjetunionen.[14][15]
Redan före invasionsförsöket meddelade amerikanska bolag för att dem kände sig hotade samt antydde för att Castro bröt mot internationell team då denne ville genomföra förstatligandet från privatägda egendomar.
Utrikesdepartementet inom USA visade även dem sitt missnöje dock förstatligandet genomfördes ändå. ett solens tid före invasionen, den 16 april 1961, utfördes bombflygningar mot flygplatser inom Kuba. Castro angrep USA genom för att hävda för att dem tillät samt uppmuntrade dessa bombflygningar.[16]
1961 införde Castros regim enstaka socialistisk stat grundad vid planekonomi, förstatligade kurs samt medicinsk hjälp samt införde en kommunistiskt enpartivälde (först 1965 fick ORI detta formella namnet PCC, Kubas kommunistiska parti).[17]
Kalla kriget
[redigera | redigera wikitext]Från för att ifrån start äga varit svagt positiv mot Castro övergick inställningen inom USA ursprunglig mot enstaka period från likgiltighet ovan vad liksom hände vid Kuba.
Senare började USA vidta åtgärder likt skulle hindra utvecklingen från den nya ideologiskt avvikande staten. USA inledde sin embargopolitik samt försökte fångstredskap Kuba genom ekonomiska sanktioner.
Politiken gick ut vid för att all export mot Kuba skulle stoppas, samt numeriskt värde kalenderår senare, 1962, även all import ifrån Kuba. Blockaden besitter sedan moderniserats samt internationella företag samt banker liksom handlar alternativt verkar tillsammans Kuba riskerar för att fällas från amerikansk domstol mot dryga böter tillsammans hänvisning mot USA:s embargo-lagstiftning vilket isolerar landet ytterligare.
Ön kompenserades mot sektion genom frikostiga lån ifrån Sovjetunionen samt även Kina, samt sponsrades genom sockerexporter mot kostnader ovan världsmarknadspriset samt importerade varor från övriga produkter mot lägre kostnader. Blockaden besitter emellertid fortgått in inom modern tidsperiod samt orsakar varenda kalenderår massiv finansiell samt hälsorelaterad skada på grund av Kubanerna samt anses existera olaglig samt oförsvarlig i enlighet med internationell korrekt, varför FN årligen tar ställning mot den [5]
Mordförsök vid Castro
[redigera | redigera wikitext]I Fabian Escalantes läsning 638 Ways to Kill Fidel Castro : The grund of a New kanal kvartet UK Documentary (publicerad inom september 2006)[18] hävdar författaren för att CIA äger planerat och/eller utfört 638 mordförsök vid kommunistledaren, samt då medräknas ej försöken för att störta hans statsmakt (varav detta maximalt kända existerar invasionsförsöket nära Grisbukten).[19] Fidel Castro egen besitter uppgett siffran 734.[20]
I juni 2007 offentliggjorde CIA hundratals hemligstämplade handling liksom internt kallas Familjejuvelerna samt vilket innehåller upplysning ifall organisationens olagliga operationer.
var beskrivs bland annat hur CIA inom september 1960 anlitade maffiamännenJohnny Roselli, Sam Giancana samt Santos Trafficante på grund av för att mörda den kubanske ledaren. Giftpiller levererades således mot ett kontaktperson vid Kuba, Juan Orta, likt maffian alltså ägde enstaka hållhake vid, dock efter flera veckors försök för att förgifta Castro fick Orta kalla fötter samt avsade sig uppgiften.
Orta föreslog ett ytterligare individ, vilket även gjorde en antal misslyckade försök. Uppdraget gick sedan vidare mot ett från ledarna på grund av Kubas exiljunta, Anthony Verona, dock detta avbröts strax efter detta misslyckade invasionsförsöket nära Grisbukten, samt giftpillren lämnades således åter mot CIA.[21][22][23]
Efter kalla kriget
[redigera | redigera wikitext]När Bill Clinton blev USA-president 1993 försökte denne mildra dem ansträngda relationerna tillsammans Kuba samt fyra kalenderår senare välkomnades expresidenten Jimmy Carter från Castro vid ön.[9] nära påvenJohannes Paulus II:s mottagning vid Kuba 1998 skedde en visst närmande mot den katolska kyrkan.[9] ett större grundlagsrevidering genomfördes 1992, varmed direkta omröstning mot parlamentet samt Kubas roll såsom "sekulär" stat snarare än "ateistisk" fastställdes.
detta kommunistiska partimonopolet bestod emellertid.
Den 31 juli 2006, veckor före sin 80-årsdag överlämnade Castro temporärt ansvaret till landets styre mot vicepresidenten Raúl Castro vid bas från sjukdom efter hemkomsten ifrån enstaka längre rundresa inom Latinamerika. Orsaken sades existera för att Castro skulle genomgå enstaka tarmoperation. Den 19 månad 2008 meddelade Castro för att denne ej tänker ställa upp såsom presidentkandidat efter valet identisk kalenderår samt nära utgången från hans mandat valdes brodern Raúl Castro mot president samt därmed stats- samt regeringschef samt högste befälhavare.
Castro efterträddes slutgiltigt vilket förstesekreterare inom grupp nära kommunistpartiets partikongress inom april 2011 från brodern, efter nära en halvsekel vid posten.
Castro dog den 25 november 2016 samt kremerades dagen därpå.
Regeringen inom Spanien säger inom en uttalande för att Fidel Castro fanns enstaka individ från ”enorm historisk betydelse”.Den 4 månad begravdes denne inom Santiago dem Cuba.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^”Just nu: Kubas tidigare chef Fidel Casto död”. Svenska Dagbladet. 26 november 2016. http://www.svd.se/flashfidel-casto-dod/om/fidel-castro-dod. Läst 26 november 2016.
- ^”Fidel Castro”. britannica.com.Det blir inga fler stora avslöjanden inom stil tillsammans med Fidel Castros död?
http://www.britannica.com/EBchecked/topic/98822/Fidel-Castro. Läst 19 april 2011.
, ”Fidel Castro”. ne.se. http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/lang/fidel-castro. Läst 19 april 2011. anger däremot "1926 alternativt 1927" - ^”Utrikespolitiska institutet – Landguiden”. Arkiverad ifrån originalet den 14 månad 2017.
https://web.archive.org/web/20170214191312/http://www.landguiden.se/Lander/Nordamerika/Kuba/Politiskt-System. Läst 27 november 2016.
- ^ "Den kubanska revolutionen” förknippas tillsammans med framför allt dem satsningar likt gjordes vid detta sociala området. Bland annat ledde enstaka grundlig jordreform vid 1960-talet mot för att levnadsvillkoren vid den starkt eftersatta ruralt område förbättrades." Uppslagsordet Cuba → Sociala förhållanden ifrån Nationalencyklopedins internettjänst.
Hämtat 2008-02-19.
- ^ [ab] ”Generalförsamlingen röstar starkt emot USA:s embargo mot Kuba”.Så beskriver utrikesminister Margot Wallström (S) den avlidne Fidel Castro.
3 november 2023. https://unric.org/sv/generalforsamlingen-rostar-overvaldigande-emot-usas-embargot-mot-kuba/. Läst 12 augusti 2024.
- ^Miller, Tom (2008) (på engelska). Trading with the Enemy: A Yankee Travels Through Castro's Cuba. Basic Books
- ^James, Barry. ”Conversion of Albright's Jewish Family Followed a Well-Trod Path”. The New York Times.
https://www.nytimes.com/1997/02/08/news/conversion-of-albrights-jewish-family-followed-a-welltrod-path.html. Läst 22 oktober 2018.
- ^”Is Fidel Castro Jewish?”. Arkiverad ifrån originalet den 22 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181022153320/http://semiticcontroversies.blogspot.com/2012/05/is-fidel-castro-jewish.html. Läst 22 oktober 2018.
- ^ [abcde] Uppslagsordet Castro, Fidel ifrån Nationalencyklopedins internettjänst.
Hämtat 2008-02-19.
- ^Bonniers Världshistoria, Förstelektor Ole Kristian Grimnes, grupp 18, Mot avgrunden/Kongo samt Kuba, sidan 238
- ^R. Lopéz-Fresquiet 14 Months with Castro s.24–25
- ^F. Castro Humanismo.”Vid enstaka tidpunkt då nästan läka den kommunistiska världen marscherar mot demokrati går Fidel Castro emot folkviljan samt vägrar för att acceptera någon vilket helst form eller gestalt från förändring eller.
Revista dem un capitán rebelde Havana 1959, s.329–337
- ^Black Book of Communism, s. 664
- ^Rojas, Mauricio: Grisbuktsinvasionen inom Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 8 juli 2015.
- ^Robert Service Comrades. Communism: A World History s.343–346
- ^Kenzler, Marcus (2012). ”Die kubanische Revolution” (på tyska). Der Blick in die andere Welt.
LIT Verlag Münster. sid. 407−408
- ^SPANIARDS, GO HOME arkiverad 16 november 2006 ifrån originalet
- ^Fabian Escalante - "638 Ways to Kill Fidel Castro : The grund of a New kanal fyra UK Documentary", 2006
- ^Guardian: What happens after Fidel Castro?, 2006-08-02
- ^Thomas Gustafssons Kuba (publicerad inom oktober 2006 vid Carlsson Bokförlag)
- ^"Mordförsök vid Castro ej längre hemligt"Arkiverad 30 september 2007 hämtat ifrån the Wayback Machine.
Sveriges Radio; Ekot, 27 juni 2007
- ^"Maffian skulle mörda Castro åt CIA" Svenska Dagbladet, 27 juni 2007
- ^"Subject: Johnny Roselli" tillgängligt via CIA documents reflect troubled times BBC News, 26 June 2007