bassheel.pages.dev









Hur mycket väger a4 ark

ISO 216

ISO 216 existerar ett internationell standard till pappersformat liksom används inom större delen från världen, tillsammans Nordamerika vilket en noterbart undantag. Standarden existerar publicerad från ISO 1975 samt baserad vid den tyska standarden DIN 476 ifrån 1922. ISO 216 uppdaterades senast 2007.

Ett vanligt A4 sidblad existerar 1/16 från storleken vid en fullt A0 ark.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Standarden grundar sig vid enstaka koncept från den tyske fysikern Georg Christoph Lichtenberg (1742–1799), verksam nära Göttingens högskola. kalenderår 1786 beskrev denne fördelarna inom för att nyttja brevpapper tillsammans sidförhållandet inom en meddelande, vid detta brevpapper likt denne använde inom just detta format.[1] en format tillsammans detta sidförhållande lanserades även från Lazare Carnot beneath den inledande franska republiken samt reglerades inom lagen Loi sur le Timbre 1798, dock slog trots detta ej igenom inom land i västeuropa samt föll inom glömska.


  • hur  många  balanserar a4 ark

  • Den tyske nobelpristagaren Wilhelm Ostwald arbetade inom start från 1900-talet tillsammans med framtagning från ett världsstandard till pappersformat, samt hans assistent Walter Porstmann plats den såsom slutligen introducerade A-formatet, B-formatet samt C-formatet 1922 genom den tyska DIN 476-standarden.[2][3] Porstmanns kritisk bidrag fanns för att införa detta struktur var A0 motsvarar en papper tillsammans med noggrant ett kvadratmeters yta samt var dem successiva formaten A1, A2 o.s.v.

    besitter halva ytan jämfört tillsammans detta föregående formatet.

    Ett blad inom formatet A4 ingår alltså inom A-serien samt besitter skapats genom för att grundstorleken (A0) besitter tudelats fyra gånger.

    A-format

    [redigera | redigera wikitext]

    A-format existerar den vanligaste formatstandarden till pappersformat inom Europa. Den grundades vid den tyska standarden DIN 476, sedan 1975 den internationella standarden ISO 216:1975, såsom gäller inom landet tillsammans med beteckningen SS-EN ISO 216.

    Grundformatet existerar A0 likt äger ett yta vid 1 m² samt måtten 841 mm × 1 189 mm;[4] förhållandet mellan sidorna existerar kvadratroten ur 2. Man får övriga format genom successiv delning från A0, varvid förhållandet mellan sidorna bibehålls. Större format än A0 är kapabel beskrivas tillsammans med enstaka faktor framför.

    en 4A0-ark existerar lika massiv vilket 2 st.

    Det allra vanligaste trycksaksformatet existerar A4 (210x297 mm).

    2A0-ark såsom fanns på grund av sig existerar lika stora vilket 2 st. A0-ark.

    Fördelen tillsammans med detta format existerar mot modell för att ett häfte vikt vid mitten, tillverkad från pappersark inom exempelvis A4-format, får identisk mått vilket nästa mindre format inom följd, vilket då blir A5. en A0-ark tillsammans med enstaka area vid 1 m² existerar alltså lika tillsammans 2⁴ alternativt 16 st.

    A4-ark. Mätetalet till papprets vikt per kvadratmeter blir då till A0 identisk vilket vikten vid arket: en A0-ark tillsammans med 80 g/m² balanserar alltså 80 gram samt motsvarande A4-ark ett sextondel, alltså 5,0 gram.

    A-formatens mått (Bredd × höjd):
    A0 841 mm × 1 189 mm
    A1 594 mm × 841 mm
    A2 420 mm × 594 mm
    A3+ 329 mm × 483 mm
    A3 420 mm × 297 mm
    A4 210 mm × 297 mm
    A5 148 mm × 210 mm
    A6 105 mm × 148 mm
    A7 74 mm × 105 mm
    A8 52 mm × 74 mm
    A9 37 mm × 52 mm
    A10 26 mm × 37 mm
    Förlängda A-format.

    Svaret existerar enkelt.

    AO1 841 mm × 1 471 mm
    A11 594 mm × 1 189 mm
    A21 420 mm × 841 mm
    A31 297 mm × 594 mm
    A32 297 mm × 841 mm
    Eurosize 1 185 mm × 1 750 mm

    A3+ existerar en storleksformat likt används på grund av skrivare, vilket existerar något större än A3 dock ej således stort såsom en A2-dokument.

    (jämfört tillsammans med A3 297 × 420 mm)

    B-format

    [redigera | redigera wikitext]

    B-format, omfattar ett serie pappersformat.

    Förhållandet mellan sidorna existerar även på denna plats kvadratroten ur 2. Man får övriga format genom successiv delning från B0, varvid förhållandet mellan sidorna bibehålls. Sidlängden erhålls genom för att motsvarande A-formats sidlängd multipliceras tillsammans fjärderoten ur 2 ("roten ur roten ur 2").

    Ett A0-ark tillsammans med enstaka area vid 1 m² existerar alltså lika tillsammans 2⁴ alternativt 16 st.

    ett meter existerar ständigt jämnt delbar tillsammans en sidans längd.

    B-formatens mått:
    B0 1000 mm × 1414 mm
    B1 707 mm × 1000 mm
    B2 500 mm × 707 mm
    B3 353 mm × 500 mm
    B4 250 mm × 353 mm
    B5 176 mm × 250 mm
    B6 125 mm × 176 mm
    B7 88 mm × 125 mm
    B8 62 mm × 88 mm
    B9 44 mm × 62 mm
    B10 31 mm × 44 mm

    C-format

    [redigera | redigera wikitext]

    C-format, omfattar ett serie pappersformat till kuvert samt omslag inom vilka A-formaten kunna inneslutas.

    Sidlängden erhålls genom för att motsvarande A-formats sidlängd multipliceras tillsammans med åttonderoten ur 2 ("roten ur roten ur roten ur 2"), vilken existerar ungefär 1,0905 (det önskar yttra för att C-måtten existerar drygt 9 % större än A-måtten).

    C-formatens mått:
    C0 917 mm × 1297 mm
    C1 648 mm × 917 mm
    C2 458 mm × 648 mm
    C3 324 mm × 458 mm
    C4 229 mm × 324 mm
    C5 162 mm × 229 mm
    C6 114 mm × 162 mm
    C7 81 mm × 114 mm
    C8 57 mm × 81 mm
    C9 40 mm × 57 mm
    C10 28 mm × 40 mm

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]

    Källhänvisningar

    [redigera | redigera wikitext]

    Källor

    [redigera | redigera wikitext]

    Externa länkar

    [redigera | redigera wikitext]