Hur många kristna bor det i palestina
Palestina – Jerusalem
Under tvåtusen år plats föreställningar ifall Jerusalem en kitt såsom höll ihop judar skingrade inom världen. Barnen äger, oavsett hemvist, fått lära sig angående judiska tempel liksom funnits inom Jerusalem: detta första, anlagt från monark Salomo för tretusen år sedan samt förstört från babylonierna år före kristen tideräkning.
detta andra, raserat från romarna år 70 efter Kristus. detta första templet förekommer inom Psaltaren, ett från Bibelns böcker.
Det finns närmare 55 kristna inom Palestina, i enlighet med detta lutherska, ekumeniskt inriktade institutet Diyar inom Betlehem.Förstörelsen från templen tillägnas ett årlig minnesdag. Verser angående dem återges nära vardagliga händelser vilket måltider samt speciella tilldragelser liksom bröllop.
Uttrycket ”Nästa år inom Jerusalem” äger ett särskild område nära firandet från vissa helger samt används liksom hälsning judar emellan.
Kristendomen uppstod liksom ett judisk sekt. detta mesta från Bibelevangeliernas berättelser angående Jesus – såsom uppfattades likt Messias, enstaka från Gud utlovad frälsare – utspelar sig inom Galiléen alternativt andra områden norr ifall Jerusalem där man tror för att han utförde mirakel.
dock detta fanns inom Jerusalem denne korsfästes samt återuppstod. Uppståndelsen, tron på existensen efter döden, är ett huvud sektion från den kristna tron.
Palestina – Jerusalem.inom Jerusalem fick kristendomen hastighet, bland annat tillsammans med byggandet från kyrkor, när romarriket ägde ett kristen kejsare omkring år
Även islam besitter inom Jerusalem uppfattat enstaka övergång mellan detta jordiska samt detta himmelska. Religionsgrundaren Muhammed betraktade sig vilket ett inom raden från profeter samt Jerusalem likt profeternas tätort.
Den första lokal muslimer vände sig mot inom bön plats Jerusalem. Redan år , några år efter profetens död, erövrades staden från muslimer samt byggandet från moskéer inleddes. i enlighet med traditionen gjorde Muhammed ett himmelsfärd från Jerusalem.
Det är upphovet mot dagens situation, där platser likt är heliga för tre religioner ligger på identisk ställe alternativt omedelbart intill varandra.
Judar söker sig mot Tempelberget, där dem gamla templen reste sig. Muslimer besöker moskéer byggda ovanpå berget samt kristna samlas på platser tillsammans anknytning mot Jesu lidande.
De gamla judiska templen är alltså raserade. Kyrkorna besitter ersatts från nyare. dock moskéerna al-Aqsa samt Klippdomen, likt känns igen på sin gyllene kupol, står kvar.
Palestina erövrades från araberna – dock behöll sin kristna karaktär mot in vid talet, även angående befolkningen nära denna tidsperiod talade arabiska.Byggnaderna är äldre än dem helgedomar vilket finns på ännu heligare platser, inom Mecka samt Medina inom Saudiarabien.
Det ger enstaka foto från varför frågan angående Jerusalem är känslig för varenda muslimer, ej bara för dem palestinska muslimer likt bor närmast. Muslimer uppfattar också ett hotbild mot helgedomarna.
Attentat mot byggnaderna besitter inträffat. detta allvarligaste fanns ett mordbrand , likt fick länderna inom all den muslimska världen för att inleda samarbetet Islamiska konferensorganisationen (OIC).
Det besitter – tillsammans undantag för mindre perioder – ständigt funnits judisk befolkning inom Jerusalem, även när först kristna samt senare muslimer kom för att utgöra majoriteten.
Trots detta går största delen från den amerikanska kristna högerns ekonomiska stöd mot för att bygga hem på grund av israeler vid ockuperad mark inne inom Palestina.dock nästan varenda övermakter ägde fram mot talet en förhållningssätt liksom styrdes från för att staden plats nödvändig för så många grupper. detta liksom förändrade tänkandet fanns nationalismen, idén för att varenda människor borde forma ett personlig stat. Den födde konkurrerande politiska projekt: sionismen, vars mål är för att ge judarna en tryggt hemland, samt panarabismen, vilket skulle befria arabvärlden från kolonialherrar samt innehöll fröet mot palestiniernas längtan efter enstaka personlig stat.
Historikern Vincent Lemire besitter uttryckt detta så här: ”Från för att äga varit juvelen inom enstaka kejsares topp, inom en multinationellt rike, blir staden föremål för anspråk på exklusiva rättigheter.”
Båda dem politiska övermakterna inom slutet från talet samt början från talet – Osmanska riket samt Storbritannien – fattar beslut liksom bidrar mot utvecklingen.
Först blir Jerusalem enstaka regional centralort beneath osmanerna Sedan gör britterna, likt intar staden , Jerusalem mot huvudstad inom detta mandatområde vilket Storbritannien styr fram mot
, när britterna önskar för att FN bör ta över ansvaret, antar FN:s medlemsländer enstaka upplösning, siffra , liksom säger för att staden bör förvaltas internationellt.
dock detta äger inte någonsin fungerat inom praktiken. FN ville dela landet inom övrigt, vilket gav judarna möjlighet för att grunda staten Israel dock arabländerna godtog ej delningen samt gick inom konflikt. När kriget tog slut ägde Israel bland annat intagit västra halvan från Jerusalem, medan den östra fått jordanskt styre.
dem heliga platserna inom Jerusalems gamla ort hamnade på jordanska sidan.
, inom junikriget, intog Israel även den östra halvan. inom ljus betraktar Israel bota Jerusalem vilket sin huvudstad samt besitter inga planer på för att lämna ifrån sig området, vilket varit en palestinskt krav inom dem fredsförhandlingar vilket hållits.
Israelisk team besitter införts samt stadsgränsen utvidgats.
För troende judar innebar Israels seger för att dem kunde söka sig mot Tempelberget för för att be igen. dock även Israel äger tagit viss hänsyn mot för att platsen är känslig.
Det ger ett ungefärlig foto från hur flera medborgare Palestina liksom stat skulle behärska ha.Alltsedan tillämpas principen ”besöka dock ej be” när detta gäller judars tillgång mot Tempelplatsen. Judar ber nära Västra muren intill, också kallad Klagomuren, vilket uppfattas vilket rest från dem gamla judiska templen.
Mycket snart efter erövringen rev Israel ett sektion muslimska kvarter samt skapade utrymme för nationalistiska manifestationer, mot modell nationaldagsfirande, inom omedelbar närhet mot muren.
tillsammans åren besitter Israel genomfört grundlig byggnadsprojekt för för att gynna inflyttning. Drygt judar äger flyttat in.
Palestinier.För dem palestinska stadsborna äger detta medfört undanträngning likt tagit sig många formulering, liksom begränsning från uppehållstillstånd, bygglov samt kommunal service. Palestinier inom Jerusalem äger rätt för att rösta, dock bara inom kommunala omröstning. Mestadels äger dem bojkottat valen.
Kungen från Jordanien besitter ett roll vilket högste beskyddare från dem heliga muslimska platserna.
detta ingår inom fredsavtalet mellan Israel samt Jordanien Moskéerna förvaltas från enstaka stiftelse, waqf, samt lunchbönen på fredagar samlar tusentals muslimer. inom orostider förbjuder Israel unga muslimska män för att delta inom bönen.
I den gamla stadskärnan bor judar, armeniska kristna, arabiska kristna samt arabiska muslimer inom egna kvarter.
Sedan äger en antal arabiska byggnad sålts mot judiska köpare, vilket lett mot inbördes osämja mellan palestinier.
Israels överhöghet över den östra halvan betraktas internationellt såsom enstaka ockupation, samt Israel äger fått bedömning för för att ej uppfylla reglerna inom Fjärde Genèvekonventionen.
Den säger både för att ett ockupationsmakt ej får flytta in sin personlig befolkning samt för att övermakten måste sörja för civilbefolkningens behov inom detta ockuperade området.
Den 6 månad fattade den amerikanske presidenten Donald Trump beslut ifall för att USA skulle erkänna Israels övermakt över bota Jerusalem samt flytta den amerikanska ambassaden dit från Tel Aviv.
detta fanns en beslut såsom USA:s presidenter ägde undvikit för att genomföra före Trump samt detta äger lett mot vass bedömning mot både Israel samt USA (se Utrikespolitik). Trump presenterade därefter ett fredsplan tillsammans med målet för att Östra Jerusalem, inklusive dem för muslimer heliga platserna, skulle tillfalla Israel permanent.
Sedan Joe Biden vann nästa presidentval besitter detta framkommit för att USA ej ändrar bostadsort igen ambassaden mot Tel Aviv dock för att USA:s konsulat inom Östra Jerusalem återöppnas för för att förbättra relationerna mot palestinierna.
Texten r uppdaterad/granskad 6 november Redaktr: Lena Hglund
Inrikespolitik samt frfattningBosttningarnaTill toppen