Cykel av den medeltida perioden

Den på denna plats artikeln äger källor, dock den behöver fler fotnoter till för att behärska verifieras. (2021-06) Motivering: Artikeln existerar skriven svepande samt detta existerar svårt för att kontrollera enskilda utsagor. Fotnoter behövs. Hjälp gärna Wikipedia tillsammans för att lägga mot fotnoter ifall ni kunna, alternativt diskutera saken vid diskussionssidan. ämne likt ej verifieras är kapabel tas bort.

Medeltiden existerar ett traditionell benämning vid ett period från Västerlandets bakgrund liksom ligger mellan antiken samt modern period. Medeltiden anses avgränsad ifrån antiken särskilt genom Romerska rikets fall inom väst tid 476, kristendomens kritisk seger samt dem stora folkvandringarna.

Senare datum används ibland inom dem yttre delarna från Europa. Mer tänjbar existerar medeltidens gräns mot nyare tiden. till Europa liksom totalitet anses 1500 ofta artikel slutet vid medeltiden. Vanligen används ibland händelser liksom erövring från Konstantinopel från turkarna 1453, Christopher Columbus inledande utflykt mot Amerika 1492 alternativt den protestantiska reformationen 1517.^[1][2]

Medan man beneath renässansen samt upplysningstiden, samt länge beneath moderniteten, såg vid medeltiden såsom enstaka mörk samt barbarisk tidsperiod, ser dagens forskare denna tidsperiod såsom den primär perioden till detta moderna Europa.^[2][3]

Medeltiden delas in inom tre större perioder:

• Tidigmedeltid^[4] alternativt äldre medeltid,^[5] ett tidsperiod från kraftfull decentralisering samt nedsänkt tillväxt, inom västra europa ifrån omkring 450 mot 1000.
• Högmedeltiden, ett period liksom kännetecknas från kraftfull finansiell tillväxt samt befolkningsökning, stabilisering samt centralisering från makten, ifrån omkring 1000 mot 1350.
• Senmedeltiden alternativt, ett tidsperiod då tillväxten fick en abrupt slut samt enstaka period från demografisk stagnation, ökad samhällelig turbulens tog nära, dock då även enstaka konsolidering från centralmakter liksom skulle gå vidare in vid den tidigmoderna perioden, ifrån omkring 1350 mot 1500.

I skandinavisk saga placeras istället äldre medeltid mot cirka 1050 mot 1200, högmedeltiden cirka 1200 mot 1350, samt senmedeltiden ifrån cirka 1350 mot 1520 (skandinavisk yngre medeltid),^[5][6] dem numeriskt värde senare ibland hopklumpat mot yngre medeltid, följt från Vasatiden inom svensk bakgrund.

Utmärkande särskilt till europeisk hög- samt senmedeltid existerar detta sociala struktur likt senare kallats feodalism. Detta struktur innebar personliga grupp mellan vasall samt feodalherre såsom innebar rättigheter samt ansvar till båda parter. enstaka särprägel likt skiljer medeltiden ifrån antiken existerar den tekniska tillväxt, särskilt inom jordbruket, såsom ägde plats ifrån 700-talet samt vidare.

en tredjeplats kännetecken existerar kristendomens utbredning ovan bota Europa, vilket kom för att fungera liksom ett förenande länk mellan olika regioner. detta plats beneath senmedeltiden vilket Europa såsom ett någorlunda enhetlig civilisation uppstod samt grunden till flera moderna nationalstater vilket land i västeuropa, Spanien samt dem nordiska länderna lades.

Medeltiden fanns även den period då starka centralmakter återigen uppstod inom Europa. flera från dagens europeiska storstäder växte fram beneath medeltiden tillsammans tillsammans enstaka kraftfull borgarklass. Gillen samt skrån bildades framförallt beneath senmedeltiden liksom skulle bestå långt in inom modern tidsperiod. inom slutet från medeltiden inleddes även enstaka mäktig europeisk expansion samt kolonisering från Amerika, Afrika samt Asien samt detta föregicks från en tidigt försök mot erövring inom samt utanför Europa inom form eller gestalt från korståg mot Bysantinska riket^[7], muslimska stater vid Iberiska halvön, inom Palestina, samt mot hedningar inom Östeuropa, Baltikum^[8] samt land i norden.

Historiografi

[redigera | redigera wikitext]

Begreppet ”medeltiden” härrör ifrån ett indelning från historien såsom grundar sig inom idealiserandet från antiken. beneath 1350-talets mitt började italienska författare samt akademiker kultivera en allt starkare nyfikenhet till den klassiska antika perioden. Francesco Petrarca (1304–74) plats den inledande såsom formulerade idén ifall för att hans personlig tidsperiod plats en återuppväckande från bortglömda antika ideal, samt betraktade tiden ifrån Västromerska rikets fall mot mitten från 1300-talet ett period från stagnation samt intellektuellt mörker.

Petrarca hänvisade egen mot tidens tenebrae (dimmor) samt inom start från 1400-talet ägde historikern Flavius Blondus varit den inledande likt beskrivit perioden såsom enstaka mellanperiod, ett historisk transportsträcka ifrån utslocknandet från antikens briljant lärda tankevärld mot dess återställande nästan 1000 tid senare. Den inledande forskare vilket definitivt cementerade begreppet inom tidigmodern historiebeskrivning plats den franske historikern Charles ni Cange vilket 1678 gav ut verket Glossarium inom numeriskt värde volymer angående latinets klassiska samt medeltida bakgrund.

Tio tid senare kom Historia Medii Aevi ("Medeltidens historia") ut, skrivet från den tyska historikern Kristoffer Cellarius. beneath tidigmodern tidsperiod (cirka 1500–1800) betraktade man medeltiden vilket "den mörka tiden" på grund av för att man ansåg för att antikens traditioner helt försvann beneath medeltiden, samt återkom inledningsvis inom samt tillsammans renässansens upplivning från antika ideal.

ifrån upplysningstiden kritiserade flera tänkare den katolska församlings absoluta samt intoleranta auktoritet beneath medeltiden. Denna ögonkontakt kvarstod inom stort fram mot tidigt 1800-tal, då exempelvis gotiken kom vid modet igen. flera från romantikens konstnärer ägde däremot ett positiv foto från åtminstone hög- samt senmedeltiden, bland annat genom tolkningar från epos samt legender.

Författare vilket Walter Scott samt Victor Hugo använde medeltida teman till romaner samt senare använde nationalromantiska konstnärer såsom Richard Wagner tidiga medeltida germanska sägner vilket inspiration till detta storslagna operastycket Nibelungens ring.^[9]

Idag betonar forskare för att medeltiden existerar den period då grunderna till senare europeisk samhällsutveckling lades samt för att detta inom flera avseenden, kulturellt, relaterat till samhället samt tekniskt, fanns enstaka dynamisk samt utvidgande epok.^[3] detta blir således bara den tidiga medeltidens inledande århundraden, mellan Västroms fall samt Karl den stores enande från frankerriket, såsom ännu kallas "mörka" inom historiska kretsar eftersom dem lämnat efter sig erhålla skriftliga källor samt större byggnadsverk, samt all maktutövning samt organisation fanns geografiskt begränsad.

"Mörk" får inom dessa kontext främst betydelsen "tyst" snarare än för att artikel en allmänt negativt omdöme.

I norra samt östra Europa anses medeltiden börja betydligt senare: inom mot modell Skandinavien ursprunglig någon gång beneath 1000-talet^[5][10][11] beroende vid källa, samt följer vid skandinavisk järnålder samt förhistorisk period.

Svensk medeltid börjar således tillsammans med för att den siste kungen inom Erik Segersälls ätt, Emund den gamle, blir monark 1050 alternativt dör cirka 1060, alternativt nära Sveriges kristnande (olika tidpunkter inom olika landsdelar). inom svensk historieskrivning anses medeltiden äga varat fram mot omkring 1520 samt upplösningen från Kalmarunionen. inom land samt Norge räknas 1536 vilket medeltidens slut, då reformationen påbörjades från monark Kristian III.

Tidigmedeltid

[redigera | redigera wikitext]

Under 400-talet började Romarriketssociala sammanhållning för att lösning upp, skattebasen till dem västra de olika administrativa områdena i ett land utanför huvudstaden minskade kraftigt samt arméerna likt krävdes på grund av försvaret från avgränsningar rekryterades inom allt större utsträckning ifrån allierade germanstammar ifrån trakterna från detta moderna Tyskland, Österrike samt Ungern.

Senaten inom Rom blev sålunda småningom inom upphöjd grad beroende från germanernas hövdingar samt generaler på grund av ledning från den samlade romerska armén. inom egenskap från legosoldater, inom princip utan eget nation, ägde dessa föga lojalitet mot den markägande senaten såsom försökte styra detta romerska riket.

Den 4 september476 avsattes den siste romerske kejsaren, Romulus Augustus, från den heruliske krigsherren Odovakar.

Odovakar sände kejsartecknen (insignia imperialia) mot Östroms kejsare. inom gengäld önskade Odovakar för att bli utsedd mot dux, militärbefälhavare, ovan dem västra de olika administrativa områdena i ett land utanför huvudstaden. Detta godkändes delvis från Östroms kejsare samt Odovakar blev härskare ovan den italienska halvön samt delar från Gallien, detta moderna land i västeuropa.

Större delen från den romerska senaten (adeln) lämnade omgående Rom. för att 476 existerar detta kalenderår romarriket föll anses existera ett förenkling bland forskare eftersom detta existerar väl demonstrerat för att existensen gick vidare samt den romerska kulturen styrde liksom vanligt inom dem flesta de olika administrativa områdena i ett land utanför huvudstaden även ifall kejsaren samt senaten plats avsatt.

dem romerska de olika administrativa områdena i ett land utanför huvudstaden, tillsammans med skatteintäkter samt legioner, blev tagna helt enkelt ovan från antingen regionala generaler, adel alternativt erövrande barbarhövdingar.

Östrom, oftast kallat Bysantinska riket alternativt Bysans, gjorde inom start vid 500-talet försök för att återerövra de olika administrativa områdena i ett land utanför huvudstaden inom detta forna Västrom.

Inledningsvis fanns denna kampanj lyckad samt den italienska halvön, Sicilien samt Nordafrika återtogs. kalenderår 541 utbröt dock den Justinianska pesten, såsom skadade inom Bysans mot tid 700. Pesten dödade cirka 50 andel från befolkningen inom Bysans samt kejsardömet förlorade tillsammans pestens eruption all kraft för att återta dem västra de olika administrativa områdena i ett land utanför huvudstaden.

Folkvandringar

[redigera | redigera wikitext]

Från 300-talet mot slutet från 500-talet flyttade enstaka rad olika nomadiska alternativt halvnomadiska grupper in inom västra Europa ifrån norr samt öster samt ägde massiv effekt vid politiska samt kulturella strukturer. beneath flera stora migrationsvågor tillsammans start tillsammans med ostrogoternas vandringar kalenderår 340 slogs många från detta gamla romerska systemet sönder samt ett färsk fusion från germansk traditioner samt romersk tradition inom kombination tillsammans med enstaka kristen tro skapade start mot den traditioner såsom senare skulle konsolideras vilket Europa.

I samband tillsammans med detta västromerska rikets sönderfall ifrån cirka 200- mot 500-talet skedde enstaka rad större migrationer från framförallt germanska stammar ifrån Öst- samt Centraleuropa. dem underliggande orsakerna mot förflyttningarna existerar oklara dock den omedelbara orsaken fanns tryck ifrån centralasiatiska nomadfolk liksom plats inom rörelse västerut.

inledningsvis kom hunnerna beneath sin monark Attila, därefter avarerna (567–811) samt slutligen magyarerna (862, 895–907) likt grundade Kungariket Ungern. detta romerska gränsförsvarets sammanbrott inom samt tillsammans inbördes strider mellan romerska fältherrar gjorde detta möjligt på grund av dem olika grupperna för att flytta in vid romerskt territorium utan större motstånd.

detta romerska riket ägde beneath dem inledande århundradena e.Kr. även börjat anlita allt större antal germanska krigare inom sina arméer. flera från dessa kom ifrån stamsamhällen likt befann sig inom relativt nyerövrade områden alternativt inom gränstrakterna mellan detta romerska riket samt områden inom Central- samt Östeuropa liksom ej nedsänkt beneath imperiets övervakning.

Bland dem större germanska grupperna fanns goterna liksom skadade ovan stora delar från kontinenten samt sedan grundade åtgärda statsbildningar vid Iberiska halvön samt södra Centraleuropa. Frankerna, en människor ifrån Lågländerna, tog ovan detta mesta från norra Gallien. Vandalerna bildade riken inom Nordafrika samt anföll samt plundrade senare Rom.

Anglosaxare ifrån södra delar från dagens land samt norra Tyskland invaderade Brittiska öarna samt överväldigade den tidigare romerska utposten. Bland dem maximalt destruktiva invasionerna plats den liksom utfördes från hunnerna, en centralasiatiskt stäppfolk. Hunnerna plundrade samt förstörde städer ovan stora delar från Väst- samt Östeuropa.

dem oräkneliga invasionerna svepte undan många från detta antika samhället såsom återhämtade sig vid grekisk-romerska traditioner; ett tidigare kraftfull centralmakt slogs sönder. ett decentralisering samt, inom förlängningen, enstaka feodalisering från Europa fanns resultatet.

Germanerna

[redigera | redigera wikitext]

Germanska politiska samt kulturella traditioner tog ovan samt omformade den gamla samhällsstrukturen.

dem germanska folken bestod från enstaka brokig uppsättning stammar tillsammans likartade, dock ingalunda homogena, traditioner. Bosättningarna plats små samt mobila samt jordbruket primitivt. Fokus nedsänkt framförallt vid boskapsuppfödning samt animalier dominerade kosten tillsammans tillsammans maltdryck. Ekonomin plats främst självhushållande tillsammans lågintensiv köp.

yrkesman liksom tillsammans med metall framställde prydnader samt framförallt vapen (av järn) från upphöjd standard, dock inom små skal. Politiskt sett styrdes samhället från mäktiga stormän såsom något som har fått en viss form eller struktur åtgärda samarbeten tillsammans varandra till för att bekämpa andra samarbeten alternativt till för att försvara sig mot andra folkgrupper.

Lagar bestod från muntliga traditioner samt sågs såsom förbrytelse mot individ, ej politiska institutioner. Lagar kunde variera ifrån huvuddel mot huvuddel (kallade folk från germanerna), dock allierade stammar respekterade ofta varandras lagar. Straff utmättes främst inom struktur från böter, dock konflikter kunde ofta leda mot hämndaktioner likt drog igång långvariga blodsfejder.

Familjestrukturen plats strikt patriarkal samt patrilinjär samt detta fanns ett vass uppdelning från olika information mellan män samt kvinnor; männen krigade samt representerade familjen socialt samt politiskt; kvinnor ägde ansvar till hushåll, barnuppfostran, jordbruk samt hantverk liksom sömnadsarbete. Slavar förekom, särskilt likt krigsbyte, dock bara inom större hushåll.^[12]

Frankerna

[redigera | redigera wikitext]

Ur den nya samhällsstrukturen växte successivt maktbaser upp.

mot enstaka start plats detta främst stora lokala godsägare vilket mot en löfte ifall militärt beskydd ifrån krigsherrar samt andra godsägare lät bönder bruka jorden samt avlägga diverse avgifter. Runt 700-talet ägde större politiska enheter bildats, framförallt inom norra land i västeuropa, samt bland dessa enheter, ledda från ett tidig krigararistokrati, framträdde nominellt erkända kungar.

Även ifall kungarnas kraft plats föga institutionaliserad samt mot massiv sektion byggde vid personlig auktoritet, fanns ändå grundläggande principer eller fundament på grund av enstaka centralmakt. Den frankiske krigsherren Karl den store, tillsammans med avstamp inom sina förfäder, Karl Martells samt Pippin den lilles erövringar, tog initiativ mot för att konsolidera denna framväxande centralmakt.

beneath ett rad fälttåg erövrade denne bota land i västeuropa, Lågländerna, delar från västra Tyskland samt all norra samt centrala Italien, inklusive Rom. Kulmen på grund av hans bidrag blev då han kröntes liksom västromersk kejsare från påven inom start från 800-talet. Idén angående detta gamla kejserliga ämbetet ägde återuppväckts inom västra europa.

Karl den stores rike överlevde dock ej honom egen utan delades snart upp inom tre delar från hans sonsöner. detta antika idealet angående en kejsarrike, såsom idag fick sin legitimitet genom dess arvtagare, den romersk-katolska kyrkan (och mer särskilt påven) plats dock återetablerat samt blev tagna senare ovan från tyska kungar beneath 800- samt 900-talet.

Utöver den militära samt politiska insatsen innebar Karl den stores gripande från makten en uppsving inom detta lärda existensen. Studier från antiken ledde mot färsk medvetande från dess idéer samt Karl egen sponsrade religiös byggnad vilket fungerade likt tidigmedeltida akademiska centra. Bland dem viktigaste innovationerna fanns uppfinningar från den således kallade karolingiska minuskeln, precursor mot dagens textade gemener.

Kyrkan stärktes genom donationer samt grunden mot detta vilket senare skulle bli Kyrkostaten bildades genom ett gåva från Karl den store mot detta kyrkliga ämbetet.

Muslimska invasioner

[redigera | redigera wikitext]

Under 600-talet samt start från 700-talet invaderade muslimska arméer ledda från profeten Muhammeds person som följer efter någon i en position eller roll samtliga områden längs Medelhavets södra kust.

detta relativt svaga visigotiska riket vid Iberiska halvön besegrades från detta Umayyadiska kalifatets arméer inom start från 700-talet samt detta mesta från dagens Portugal samt Spanien föll beneath muslimsk övervakning. beneath 800–900-talet lades Sicilien, Korsika, Sardinien, Kreta samt Cypern mot dem muslimska erövringarna. Följden blev för att flera kristna västeuropeiska kungadömen samt furstestater försvagades samt tvingades mot reträtt.

detta ett gång mäktiga bysantinska riket utsattes på grund av anfall likt detta inte någonsin riktigt hämtade sig ifrån. Islams framgångar ägde effekten för att centrum på grund av den kristna makten successiv förflyttades mot kontinentala Europa. Samtidigt innebar detta muslimska styret enstaka kulturell samt finansiell blomstringsperiod inom erövrade områden.

Intensivt jordbruk, produktiv stadsplanering samt skolor infördes.

Vi får lära oss angående några från dem viktigaste delarna från den 1000 tid långa perioden.

Cordoba, huvudstaden till detta muslimska Spanien, ägde flera hundra tusen invånare samt fanns centrum på grund av enstaka sofistikerad urban traditioner tillsammans med långväga köp samt en spirande intellektuellt liv, samt likaså blev Palermo vid 900-talet ett från Europas största städer.

Jordbruket utvecklas

[redigera | redigera wikitext]

Under medeltiden utvecklades jordbruket.

ifrån 700-talet finns dem inledande beläggen till för att man inom jordbruket gått ovan ifrån tvåskiftesbruk mot treskiftesbruk. Den främsta fördelen tillsammans med treskiftesbruket plats för att endast enstaka tredjedel från fälten nedsänkt inom träda jämfört tillsammans med hälften från fälten tidigare. Genom för att kultivera havre samt introduktionen från kragsele mot hästar möjliggjorde enstaka bredare användning från hästar inom jordbruket liksom bland annat gjorde för att plogar från metall kunde användas mer.

införande från väderkvarnar samt vattenkvarnar underlättade mjölframställningen.^[13]

Högmedeltid

[redigera | redigera wikitext]

Under 1000-talet blev länderna inom västra Europa stabilare. tillsammans med undantag till mongolinvasionen upphörde barbarinvasionerna. Kristnandet samt framväxandet från kungadömen inom norra Europa skapade ytterligare assimilering inom den europeiska enheten.

Högmedeltiden existerar ett mer expansionistisk period samt en intellektuellt uppvaknande.

Senmedeltiden alternativt, ett tidsperiod då tillväxten fick en abrupt slut samt ett period från demografisk stagnation, ökad samhällelig turbulens tog nära, dock då även ett konsolidering från centralmakter likt skulle gå vidare in vid den tidigmoderna perioden, ifrån omkring 1350 mot 1500.

Vidare förekom enstaka befolkningsexplosion inom Medelhavsområdet. inom centrala samt norra Italien samt inom Flandern började självstyrande städer för att växa fram samt enstaka reurbanisering från västra Europa för att ske.

På Iberiska halvön började ett långsam återerövring från dem muslimska territorierna. enstaka effekt från detta plats för att den latinska världen fick ingång mot den klassiska litteraturen.

Genom för att översätta denna kom man för att återupptäcka Aristoteles. Samtidigt minskade farorna tillsammans med handeln samt enstaka stadig finansiell tillväxt skedde mot resultat från detta. beneath denna period började Hansan samt andra handels- samt banksammanslutningar för att växa fram, vilka drev sin aktivitet ovan all Europa.

dem inledande medeltida universiteten bildades ifrån 1080 samt vidare, vilket bidrog mot för att fräsch förståelse började växa fram. Läskunnigheten blev allt mera spridd samt bildkonst, staty samt arkitektur gjorde stora framsteg. Stora katedraler började uppföras ovan läka kontinenten, inledningsvis inom den romanska stilen samt senare inom den gotiska stilen.

Befolkningstillväxt

[redigera | redigera wikitext]

Fram mot 1000-talet fanns Europa mot största delen uppfyllt från skogar, ödemarker samt träskområden. Den befolkning vilket fanns fanns små. beneath 1000-talet inleddes enstaka kraftig befolkningstillväxt såsom innebar för att tidigare outnyttjade områden började brukas samt befolkas.

Orsaken kunna sägas existera en förändrat andligt klimat likt gynnade spridandet från tekniska uppfinningar. inom Romarriket liksom ju använde slavar fanns ej korrekt betingelser till för att sprida arbetsbesparande teknik. ifrån 500-talet samt vidare tillkommer ett mängd tekniska uppfinningar, särskilt inom jordbruket. Romarna använde årder på grund av för att bruka fält vilket ej existerar särskilt lämpligt till tyngre lerjordar.

Någon gång före 900-talet kom hjulplogen inom bruk. Denna fordrade fler dragdjur dock kunde bruka djupare samt vända upp jorden. tillsammans hjulplogen kunde man kultivera vid tidigare outnyttjad mark, särskilt dem bördiga lerjordarna inom södra England, norra land i västeuropa samt norra Italien. inom dessa områden kunde man skörda brödsäd såsom kunde att födas ett något som ökar i storlek eller antal befolkning.

enstaka ytterligare information fanns för att man började nyttja hästar såsom dragdjur istället till oxar. Hästarna plats snabbare än oxarna ifall man använde dem nyutvecklade seldon liksom gjorde för att hästens kraft kom mot förbättrad användning.^[14]

Att försöka för att komma fram mot hur massiv befolkningen inom Europa fanns innebär stora svårigheter.

inom några fall finns detta bevarade skattelängder vilka endast upptar den sektion från befolkningen liksom ägde inkomster för att beskatta. Den engelske kungen Vilhelm Erövraren upprättade tid 1086 enstaka katalog ovan samtliga egendomar inom England, Doomsday Book, samt utifrån denna besitter invånarantalet inom England beräknats mot ungefär 1,1 miljoner människor nära denna period.

Denna siffra ökade mot 3,7 miljoner beneath inledande hälften från 1300-talet. Befolkningen inom land i västeuropa (inom 1328 års gränser) äger beräknats mot mellan 16 samt 20 miljoner människor. såsom jämförelse är kapabel nämnas folkmängden inom detta geografiskt större land i västeuropa tid 1789, vilket besitter beräknats mot ungefär 25 miljoner människor.

Befolkningen inom norra, södra samt västra Europa besitter sammanlagt beräknats mot ungefär 60 miljoner människor.^[15]

Urbanisering

[redigera | redigera wikitext]

På befolkningstillväxten följde även enstaka urbanisering, tillkomsten från fler städer, samt enstaka stadskarta uppstod vilket inom stort skulle bestå fram mot industrialismen.

dem städer såsom redan fanns växte även betydligt. Denna tillväxt följde ungefär identisk geografiska mönster liksom den övriga demografiska utvecklingen var den största tillväxten skedde inom söder samt inom väster, samt inom mindre utsträckning inom norr samt öster. dem flesta städerna plats ännu förhållandevis små, särskilt inom jämförelse tillsammans samtida jättestäder såsom Cordoba, Konstantinopel samt Baghdad.

dem största städerna, Venedig, Milano, Florens samt Paris ägde likt maximalt 100 000 invånare. Utöver dessa fanns en antal städer liksom Brygge, Ghent, Lübeck samt London såsom kunde äga mellan 10 000 samt 40 000 invånare, samt varenda dessa nedsänkt nära havet alternativt nära ett större älv. inom övrigt ägde dem flesta städer bara några hundra mot några tusen invånare samt nedsänkt då ofta inom inlandet.

Stadsbefolkningen förblev enstaka minoritet från den totala befolkningen inom Europa långt in inom modern period, även ifall detta fanns stora lokala variationer. inom Norditalien samt Lågländerna kunde stadsbefolkningen existera upp mot fanns tredjeplats individ, inom Centraleuropa endast enstaka vid tio.^[16]

Den stora koncentrationen från människor utan avancerade former från infrastruktur inom struktur från avlopp samt avfallshantering gjorde för att dödligheten inom dem medeltida städerna plats betydligt högre än vid ruralt område.

Epidemier spreds även snabbt längs dem tättbefolkade gränderna, samt likaså kunde eldsvådor förstöra läka stadsdelar vid bara några timmar. Städer led inom allmänhet från en konstant mortalitetsöverskott, för att detta plats fler såsom dog än föddes, samt fordrade därför ett konstant ström från nya invånare ifrån landsbygden.^[17]

Städerna ledde mot centralisering från kraft samt tillgångar samt enstaka intensifiering från kringliggande jordbruk samt köp, samt enstaka ökad specialisering från produktion.

eftersom städer ej plats självförsörjande tillsammans föda plats dem beroende från den omgivande ruralt område till föda. Ju större enstaka ort blev, desto större enhet behövde den vilket försåg den tillsammans allt fler typer från tillgångar. Genom sin koncentration från människor, auktoritet samt valuta, samt därmed även idéer, gav städerna även upphov mot enstaka kulturell tillväxt.

Medeltida städer fanns grundade vilket mer alternativt mindre självständiga enheter samt lydde beneath personlig lagstiftning. dem betalade oftast avgift mot den lokale länsfursten alternativt kungen, dock ägde ett personlig beslutsfattande samt lagstiftande samling inom form eller gestalt från råd från mäktiga borgare såsom oftast fanns rika handelsmän.

Ståndssamhället grundas

[redigera | redigera wikitext]

Ståndssamhället, detta vilket senare skulle utgöra grunden till flera länders riksdagar grundlades vid medeltiden. detta allra första omnämnandet från en samhälle uppdelat inom olika klasser härstammar redan ifrån 800-talet, dock detta plats inledningsvis inom start från 1000-talet liksom detta konkretiserades.

inom Carmen ad Rothbertum regem ("Sången på grund av monark Robert") skriven från Adalbero, biskop från Laon existerar detta klara uppdelningar mellan tre grupper: oratores, "de såsom ber", religiös män (och enbart män); bellatores, "de liksom krigar", vilket senare skulle utgöra enstaka uppenbart definierad adel samt laboratores, "de såsom arbetar", såsom främst bestod från bönder samt andra liksom brukade jorden samt producerade föda åt samtliga tre klasser.

Högst inom hierarkin stod dem vilket bad samt dem såsom krigade samt dessa utgjorde beneath bota medeltiden ett många begränsad elit vid samhällets höjdpunkt såsom högst fanns några andel från befolkningen. detta fanns krigarnas ansvar för att titta mot för att upprätthålla team samt ordning samt för att försvara samhället mot yttre fiender.

Bedjarnas arbetsuppgift plats för att titta mot samhället fick sina andliga behov fullbordade. dem likt arbetade utgjorde den stora massan samt detta plats dem såsom fanns arbetskraften likt möjliggjorde krigarnas samt bedjarnas välstånd. Tanken plats för att dessa klasser utgjorde delar från enstaka gemensam samhällskropp liksom skulle samarbeta harmoniskt samt fredligt på grund av samhällets bästa.^[18]

Stånden fanns enstaka starkt idealiserad samt ideologisk social indelning definierad från kyrkan likt inom stort ignorerade faktiska förhållanden.

Exempelvis stadsbor (borgare), liksom utgjorde ett avgörande samt betydelsefull minoritet hamnade utanför detta ideal. Maktförhållande inom städerna, särskilt inom Norditalien samt Flandern, byggde inom högre grad vid stor mängd tillgångar eller förmögenhet samt politiskt effekt snarare än börd, samt denna plats skedde enstaka färsk indelning inom maiores, mediocres samt minores, över-, medel- samt underklass.^[19] Utanför indelningen stod förstås icke-kristna vilket judar samt muslimer, dock även dem liksom trodde vid andra tolkningar från kristendomen, liksom varenda ansågs kätterska från den katolska kyrkan.

De vilket bad

[redigera | redigera wikitext]

Kyrkans män plats dem likt stod överst inom ståndshierarkin inom dem flesta skildringar samt detta plats även dem likt ägde definierat indelningen. Liksom aristokratin utgjorde dem likt maximalt en fåtal andel från den totala befolkningen samt vid högre nivå plats detta även just frälset liksom försåg kyrkan tillsammans med nya biskopar samt påvar.

Kyrkan ägde detta politiskt relaterade samt akademiska monopolet inom detta kristna Europa beneath sålunda gott likt all medeltiden. Påven ansågs länge existera detta andliga överhuvudet till samtliga kristna samt den såsom, åtminstone inom teorin, försåg den världsliga makten tillsammans med sin legitimet. Kurian, detta kyrkliga hovet samt administrationen, fanns beneath utdragen tidsperiod detta största, rikaste samt bäst organiserade inom bota Europa.

Efter den romerska centralmaktens sammanbrott fanns detta kyrkan vilket beneath tidig medeltid företrädde den maximalt välorganiserade administrationen. detta fanns kyrkan genom ursprunglig religiös byggnad samt senare katedralskolor samt mot slut högskola likt organiserade utbildning. Kyrkan fanns även den främsta avdelningen till socialt stöd inom form eller gestalt från fattigvård samt en moraliskt stöd på grund av befolkningen.

De vilket krigade

[redigera | redigera wikitext]

Även angående den krigande klassen många tidigt begränsades mot enstaka jordägande aristokrati, sålunda plats detta ej förrän runt 1000-talet liksom den började förknippas samt begränsas nästan helt samt hållet tillsammans riddare. detta existerar ursprunglig inom slutet från 900-talet samt start från 1000-talet likt kungar vilket Otto inom började avbilda sig själva vid hästrygg snarare än vid ett tron, något liksom konkretiserades från Vilhelm Erövraren vid Bayeuxtapeten.

Innovationer inom vapenteknik samt färsk utrustning på grund av ryttare, likt stigbygeln samt stabilare sadlar gjorde för att krigare mot ridhäst idag kunde bära betydligt tyngre vapen samt pansar. ett ryttare kunde för tillfället galoppera in inom strid samt anfalla även tungt beväpnade fotsoldater tillsammans långa spjut alternativt lansar.

Beridna sårskydd likt ej tillhörde frälset ägde funnits tidigare inom såväl Tyskland såsom Spanien, dock snart fanns detta främst den krigande klassens förmåga för att behärska uppbåda skaror från tungt beväpnat kavalleri liksom avgjorde vem vilket tillhörde den militära eliten. Inom denna elit utvecklades snart enstaka allt mer sofistikerad stratifiering från olika klasser samt grader likt främst avgjordes från börd.

Inom krigarklassen utvecklades beneath högmedeltiden ett social kod likt definierade idé liksom bottnade inom krigares ära; ett god riddare skulle rättvis, modig, återhållsam samt försvara den kristna tron samt dem svaga. en starkt romantiserat ideal angående artig älskade mellan riddare samt unga adelsdamer odlades även inom krigarklassen samt äger sedan gett upphov mot klassiska sagor angående sköna jungfrur likt räddas ur fångenskap från tappra riddare.

inom enstaka planet från män såsom sedan barnsben fick lära sig för att inom strid ta detta vilket ansågs existera deras riktig, fanns riddaridealen samt dem sentimentala riddarlegenderna, såsom Rolandssången samt andra sålunda kallade chanson dem geste ("sånger ifall gärningar") enstaka många motsägelsefull kontrast mot ett våldsfixerad manskultur.^[20]

De likt försörjde

[redigera | redigera wikitext]

Inställningen mot människorna, vilket man inom dagens samhälle skulle definiera liksom bönder, plats kluven.

Krönikörer, såsom själva ej plats bönder, beskrev dem såsom lata, dumma samt ociviliserade halvvildar. Stereotyper florerade liksom ofta jämställde bönderna tillsammans vilt samt påminde starkt angående hur man karaktäriserade icke-kristna utbölingar samt slavar. Man tillskrev dem enstaka rad attribut likt kunde variera ifrån simpel galenskap mot rena plumpheter likt "en säregen tendens mot väderspänning".

Den hovromantik likt föreskrevs till för att uppvakta adelskvinnor ansågs existera bortkastad vid bondkvinnor, samt författare såsom biskop Adalbero uppmanade sina manliga läsare för att "bestiga dem utan omsvep". Samtidigt uttryckte flera författare ett fruktan till den stora allmogen, samt tillsammans med viss korrekt.

ställning eller tillstånd samt effekt bland bönder kunde variera kraftigt, ifrån landbor liksom levde noggrann ovan existensminimum mot rika storbönder tillsammans grundlig gårdar samt stora hushåll. Adliga furstar kunde ej heller utöva total tyranni ovan dem liksom bodde vid deras ägor. Lokala sedvänjor samt traditioner behövde respekteras samt detta gick ej för att behandla bönder enbart liksom personliga ägodelar utan enstaka reaktion.

då bönder utsattes till vad dem ansåg artikel på grund av hårt tryck samt utsugning från ett landsfurste hände detta ofta för att dem organiserade sig samt gjorde motstånd antingen genom juridiska petitioner, genom för att tillhandahålla överhöghet mot enstaka ytterligare furste, alternativt mot samt tillsammans genom för att strukturera bondehärar.

detta finns flera modell vid adliga arméer likt besegrats från välorganiserade samt disciplinerade bondearméer; 1227 inom Ane inom dagens Nederländerna, cirka 1230 nära en uppror inom detta lägre Weser-området samt 1315 nära Morgarten inom Schweiz.^[21]

Kyrklig reform

[redigera | redigera wikitext]

Kyrkan före 900- samt 1000-talet plats enstaka relativt löst sammansatt institution.

detta kyrkliga ämbetet fanns svagt, inom synnerhet beneath saeculum obscurum, samt centralstyret inom kyrkan många begränsat. Enskilda religiös byggnad samt biskopsstolar plats autonoma samt ägde många nära samarbete tillsammans lokala kungar samt godsägare, såsom dem ofta plats starkt beroende från. Den teologiska renlärigheten bland religiös män fanns tveksam.

Idealet fanns för att kyrkan ej skulle blanda sig inom världsliga angelägenheter utan överlåta detta mot kejsare, kungar samt adel för att sköta. Verkligheten plats ett helt annan; flera präster levde ej inom avhållsamhet, biskopar agerade vilket världsliga adelsmän samt kunde dra ut inom strid vilket mäktiga krigsherrar samt agera vasaller åt kungar.

Påvestolen fanns beneath enstaka utdragen period inom händerna vid italiensk adel utan större ambitioner för att titta mot detta kristna samhällets andliga behov.

Under 900-talet föddes ett reaktion mot vilket man betecknade såsom ett moralisk förslappning bland dem troende. Stora religiös byggnad vilket detta inom Cluny inom dagens land i västeuropa beredde vägen på grund av enstaka kyrka tillsammans större trovärdighet samt effekt såsom åtnjöt respekt ifrån såväl allmoge likt elit.

Perioden från flera hundra års stadig tillväxt upphörde inom mitten vid 1300-talet då klimatet försämrades samt all Europa drabbades från den demografiska sammanbrott vilket digerdöden ägde orsakat.

Dock ledde religiös hävdande från sin ställning såsom enstaka maktfaktor mot konflikter tillsammans med den världsliga makten. beneath slutet från 1000-talet samt start från 1100-talet ledde detta mot enstaka 50 tid utdragen maktkamp mellan påvar å en sidan samt kungar samt kejsare å andra sidan. Konflikten besitter senare fått namnet investiturstriden, samt gällde vem likt ägde rätten för att tillsätta kyrkliga ämbeten.

Senmedeltid

[redigera | redigera wikitext]

I kontrast mot den föregående perioden från finansiell samt demografisk expansion inleddes 1300-talet tillsammans en flertal bakslag. Flera perioder från svår missväxt samt hungersnöd följdes från den förödande epidemin kallad digerdöden, likt dödade upp mot hälften från Europas befolkning.

Med medeltiden avses perioden ifrån antikens slut mot renässansens start, ungefär ifrån 500 e.Kr mot 1500 e.Kr (men Nordens medeltid räknas ifrån ca 1050 mot 1520).

Kristendomen upplevde även en antal kriser. Den franske kungen Filip IV flyttade påvedömet ifrån Rom mot Avignon inom södra land i västeuropa mellan 1305 samt 1378, något såsom gick beneath benämningen "den babyloniska fångenskapen". vid detta följde den stora schismen mellan 1378 samt 1417 då inledningsvis numeriskt värde samt mot slut tre påvar samtidigt fanns tillsatta samt vägrade lämna ifrån sig sina titlar.

Detta skapade ökad lojalitet mot den regionala samt den nationella kyrkan samt sekulära lösningar söktes allt mer till sociala bekymmer. Luthers uppgörelse tillsammans den katolska kyrkan kalenderår 1517 samt skapandet från protestantismen signalerade slutet vid den gamla ordningen. Den politiska makten började beneath senmedeltiden för att institutionaliseras, särskilt inom stater likt England, land i västeuropa, inom kungarikena vid Iberiska halvön samt inom Norden.

Detta skedde inom upphöjd grad genom resultaten från bland annat hundraåriga kriget, liksom drog skarpare gränser mellan olika nationella intressesfärer.

Svält samt digerdöd

[redigera | redigera wikitext]

I start från 1300-talet nådde befolkningstalen inom Europa enstaka kulmen efter flera hundra tid från stadig ökning, samt minskade istället kraftigt till för att återhämta sig ursprunglig någon gång vid 1500-talet.

Detta skeende besitter fått flera förklaringar från moderna historiker; bland annat äger man kunnat fastställa för att den gynnsamma värmeperiod likt rått beneath högmedeltiden tog slut runt 1300 samt följdes från kallare samt ostadigare atmosfärförhållanden liksom orsakade missväxt samt grundlig svält ifrån 1310-talet samt flera decennier framöver.

detta fanns ett försvagad befolkning likt mot massiv sektion levde vid nyuppodlade mark inom relativt obördiga gränsområden liksom överrumplades från medeltidens största demografiska chock, digerdöden. Uppskattningarna från dödstalen varierar kraftigt, samt vissa regioner drabbades värre än andra, dock även dem lägre uppskattningarna talar angående för att minimalt 25 andel från Europas befolkning dog vid bara några tid medan vissa uppskattar dödstalen mot bota 50 andel.

Vissa städer förlorade upp mot 80 andel från sin befolkning samt gårdar samt jordbruksmark lades öde ovan läka Europa då detta ej längre fanns någon såsom brukade dem. Detta förvärrades senare från enstaka period från ovanligt långvariga samt förödande konflikt, exempelvis hundraårskriget mellan England samt land i västeuropa, Reconquistan vid Iberiska halvön samt maktstrider samt inbördeskrig inom Flandern, Italien, Skandinavien samt Tyskland.

Resultatet blev enstaka minskning alternativt total sammanbrott från särskilt långväga köp tillsammans med baslivsmedel. dem stora spannmålstransporterna ifrån sedvänja kornbodar liksom Syditalien, Sicilien samt Egypten mot stora städer inom Medelhavsområdet dryckesställe ej längre sina kostnader samt ersattes från mer plats köp. dem mindre gynnsamma väderförhållandena satte även detta gamla jordbrukssystemet inom svajning.

Kristendomen införs beneath 1000-talet inom land samt tillsammans med den medeltiden.

Tidigare ägde kosthållningen förlitat sig vid vete, något såsom särskilt norra Europa plats illa anpassat till. inom stort upphörde runt 1350 den stabila expansion såsom pågått sedan runt kalenderår 1000.^[22]

Utöver den ekonomiska effekt såsom digerdöden ägde, utlöste den även ett utbredd fatalism kopplad mot insikten angående hur skör tillvaron egentligen visade sig artikel.

Epidemierna liksom digerdöden ägde satt igång upphörde ej heller tillsammans med detta inledande utbrottet, utan återkom tillsammans jämna mellanrum samt höll nere befolkningsökningen således för att återhämtning tog längre tidsperiod. Orsaken mot massdöden fann man oftast existera en Guds straff till samhällets synder. Man beskyllde även ofta minoriteter till för att äga spridit sjukdom genom beskyllningar ifall förgiftade brunnar, samt hysterin utlöste pogromer mot judar^[23].

Medeltiden existerar den epok likt ligger mellan antiken samt den tidigmoderna tiden.

Anpassning mot nya villkor

[redigera | redigera wikitext]

Efter dem senmedeltida kriserna började flera regioner inrikta sig vid mer inriktade former från odlade växter likt kunde säljas mot fördelaktiga kostnader vid ett större internationell handelsplats. Den kraftigt reducerade befolkning liksom fanns kvar efter dem flera farsoternas härjningar kunde unna sig en större välstånd samt ledde mot ökad produktion från animaliska varor, något liksom bland annat visade sig genom för att slaktarskråna fick fler medlemmar samt större effekt inom flera städer.

Överlag blev kosten mer diversifierad samt enstaka mindre andel bestod från bara spannmål inom struktur från bröd.^[24], vilket sannolikt bidrog mot för att högadeln senare beneath renässansen stärkte greppet angående kyrkan till för att berika sig själva.

Kultur

[redigera | redigera wikitext]

Medeltiden kännetecknas främst från religionens centrala roll såsom samhällsideologi.

Intellektuellt liv samt kurs fanns beneath läka perioden något kyrkan ägde nästan totalt monopol vid. inom start fanns klostren centrum på grund av kurs samt detta plats främst denna plats liksom skrivna verk författades samt idéer diskuterades. Grunden på grund av den medeltida världsuppfattningen fanns Bibeln.

Den medeltida staden

[redigera | redigera wikitext]

Den medeltida staden fungerade såsom ett samlingsplats vid marknadsdagar dit varenda bönder kom tillsammans med sina jordbruksvaror.

Dessa kunde artikel bland annat säd, oval form, mjöl, animalisk föda samt ätbar del. vattenlevande djur blev medtaget från kustbönderna samt skogsbönder ägde tillsammans med sig viltkött. Marknaden höll mot vid stadens torg samt dit kom även handelsmän. dem köpte produkter till för att senare sälja dem vidare till en högre kostnad. Gårdar samt små bodar inom städerna kunde ägas från adelsmän.

dock adeln bodde maximalt vid stora gårdar utanför städerna.

Kost

[redigera | redigera wikitext]

För dem allra flesta människor plats bakverk den ledande födan. inom Väst- samt Sydeuropa bakade man bröd av vete medan man inom norra samt östra Europa istället odlade korn samt råg såsom blev mot bakverk, gröt alternativt maltdryck. Man äger beräknat för att beneath 1300-talet täcktes 80–90 andel från kaloribehovet genom bakverk.

inom lantbruket odlade man även kål, spenat, morötter samt lök liksom komplement mot brödet. detta existerar även troligt för att man beneath 1300- samt 1400-talen åt betydligt mer animalisk föda jämfört tillsammans nästa århundraden.^[25]

Försörjning

[redigera | redigera wikitext]

Den medeltida försörjningen plats mot största sektion baserad vid jordbruket.

ovan 90 andel från befolkningen plats direkt alternativt omväg sysselsatta tillsammans med jordbruk samt ekonomin plats inom upphöjd grad inriktad vid självhushållning. Fram mot tidig medeltid plats handeln främst plats alternativt regional, även ifall viss långväga köp förekom till för att tillfredsställa efterfrågan vid lyxvaror, särskilt från kryddor samt siden.

beneath tidig medeltid fanns detta mesta från norra Europa glest bebott samt jordbruket primitivt. Boskapshållning fanns mer ledande samt detta plats framförallt inom södra Europa samt Nordafrika var jordbruket plats intensivt. Befolkningsökning, agrartekniska innovationer, politisk stabilisering samt ett period från gynnsamt klimat tillsammans uppstart runt kalenderår 1000 bäddade på grund av ett stark tillväxtperiod.

Förutom införandet från nya jordbruksredskap samt metoder liksom tresäde odlades färsk jordbruksmark upp. Stora delar från exempelvis Lågländerna dikades ur samt enstaka grundlig kolonisering österut skedde beneath tyska furstars samt församlings beskydd. Den ökade produktionen ledde mot för att enstaka större sektion från jordbruket inriktades vid export mot tätbefolkade områden, framförallt Flandern samt dem mäktiga stadsstaterna inom Italien.

detta nyuppväckta stadslivet skapade skrån på grund av flera yrken, enstaka högre grad från specialisering samt en återinförande från lönearbetet, likt inom stort sett varit frånvarande inom Europa sedan senantiken. Perioden från flera hundra års stadig tillväxt upphörde inom mitten vid 1300-talet då klimatet försämrades samt all Europa drabbades från den demografiska sammanbrott likt digerdöden ägde orsakat.

En primitiv form eller gestalt från bankväsende fanns beneath medeltiden, dock fanns sällan långvarigt samt många riskfyllt. Komplexiteten inom för att behärska bedriva grundlig låneverksamhet var utlåningen monetärt överskred inlåningen fanns till riskfylld samt inom flera regioner förbjöds sådan praxis. Likheterna tillsammans senare bankverksamhet existerar inom vissa fall slående, dock ingen klar kontinuitet är kapabel spåras in inom modern period.

Utvecklingen från handelsverktyg såsom hållbara samt stabila växlar skedde ursprunglig runt 1500, samt fanns bland dem värdepapper vilket snart skulle komma för att omsättas vid börser inom städer likt Antwerpen samt Amsterdam.

Handel

[redigera | redigera wikitext]

Handeln beneath tidig medeltid, särskilt inom norra Europa, fanns lågintensiv samt inom upphöjd grad plats.

Lyxvaror importerades ännu österifrån via Medelhavet, dock affär tillsammans med mer prisvärd konsumtionsvaror blev ej vanlig förrän beneath högmedeltiden. detta fanns numeriskt värde primära handelsområden: länder kring Östersjön samt Nordsjön samt Medelhavsbäckenet. Utbytet mellan dessa numeriskt värde stora handelsområden skedde beneath 1100–1200-talet inom upphöjd grad landvägen, samt utbytet från produkter mellan nord samt syd skapade enorma marknader inom Champagne inom norra land i västeuropa.

Stora marknader likt återkom inom regelbundna cykler uppstod samt började bli justerade. Ursprunget mot dessa marknader plats främst dem olika helgonfester liksom firades inom olika regioner.^[26] Dessa marknader avtog inom storlek samt innebörd vid 1300-talet då dem maximalt högintensiva handelszonerna, Flandern samt Norditalien, övergick mot för att inom högre grad skeppa produkter sjövägen istället på grund av via långsammare samt dyrare landtransporter.

Högmedeltiden såg enstaka intensifiering från köp. dem instabila tiderna före samt efter den karolingiska konsolideringen från kraft inom västra europa gjorde för att detta mesta från långväga affär ströps, samt osäkerheten likt muslimska invasioner samt räder, vikingatåg samt anfall ifrån nomadfolk såsom magyarerna orsakade missgynnade kommers. enstaka svag rännil från produkter österifrån fanns dock beneath läka perioden, samt växte sig allt starkare allt eftersom centralmakten stärktes samt kunde säkra fred samt goda villkor till köpmän.

konflikt kunde ge enstaka tillfällen mot affärer, dock fanns mot övervägande sektion skadligt till handeln samt köpmännens intressen. Osäkerheten vilket väpnade konflikter skapade gjorde för att handeln ofta skalades ner alternativt upphörde helt på grund av för att riskerna blev till stora. Den typ från militarism såsom gynnade köpmännen inom stort plats dem stående arméer inom fredstid likt uppstod beneath senmedeltiden.

Den inflytelserik område inom köp beneath bota medeltiden samt långt in vid 1500-talet plats stadsstaterna inom Norditalien var Genua, Florens samt ej minimalt den maritima republiken Venedig plats inflytelserik. Italienska köpmän dominerade den europeiska handeln vid Medelhavet samt drev dem maximalt avancerade samt vidsträckta handelsorganisationerna.

beneath högmedeltiden uppstod enklaver från italienska entreprenörer inom all Europa samt verkade såsom finansiärer till furstar samt organisatörer från den lukrativa handeln tillsammans lyxartiklar. flera andra produkter ingick inom handeln, dock utöver exklusiva kryddor samt silkestyger plats detta handeln tillsammans med textilier tillverkade från engelsk ull (och även ullen inom sig) såsom gav avgörande vinster.

Handeln mellan Norditalien samt England motiverade båda regionernas ekonomier genom enstaka produktiv symbios. då mot modell ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig ifrån Genua exporterade engelsk ull fick engelsmännen resurs mot marknader liksom dem själva skulle haft många svårt för att nå.

Hansan fanns den inflytelserik aktören till handeln inom en region såsom sträckte sig ifrån Novgorod inom öst mot London inom väst samt ifrån Bergen inom nord mot Brygge inom syd.

detta plats en nordeuropeiskt handelsförbund från varierande sammansättning likt leddes från mäktiga handelsstäder såsom Lübeck, Hamburg samt Danzig tillsammans filialkontor utspridda ovan norra Europa. Hansans affär skilde sig vid flera sätt ifrån handeln inom andra områden. detta fungerade liksom ett mindre lukrativ nordlig motsvarighet mot Medelhavets italiendominerade nätverk, dock tillsammans skillnaden för att den maximalt handlade tillsammans med mindre lönsamma ingredienser vilket virke, livsmedel samt metaller.

vid 1360-talet ägde Hansan skaffat en totalt monopol vid all frakt samt köp tillsammans med dem vanligaste exportprodukterna.

Mellan dessa numeriskt värde handelssfärer nedsänkt den andra från Europas befolkningstäta samt starkt urbaniserade regioner, Flandern. var förädlades den engelska ullen mot textilier till både lyx- samt masskonsumtion.

denna plats befann sig även Europas andra ekonomiska nav, likt senare skulle ta ovan dem italienska städernas ledande roll.

Det utbredda bruket från slavar ägde kraftigt minskat efter Romarrikets fall senantiken. Bruket samt handeln tillsammans slavar upphörde inte någonsin helt, särskilt ej inom södra Europa. Stora plantager såsom brukades från slavar återuppstod beneath senmedeltiden inom samt tillsammans upprättandet från sockerodlingar inom Spanien, vid Sicilien, Kreta samt, vid 1400-talet, vid dem atlantiska öarna Madeira samt Azorerna.

Detta förmå betraktas vilket en slags generalrepetition inför den gigantiska slavekonomin likt skulle uppstå efter upptäckten samt koloniseringen från Amerika runt 1500. inom kombination tillsammans ett kraftig demografisk expansion inom norr bidrog detta mot för att centrum till den europeiska ekonomin flyttades norrut, ursprunglig mot Lågländerna samt Nordfrankrike samt senare England.

Teknik

[redigera | redigera wikitext]

Många nya uppfinningar samt tekniker importerades utifrån beneath medeltiden. Kompassen, pappret, krutet, armborstet samt ett mängd andra redskap för hjälp kom österifrån, medan innovationer likt väderkvarnen samt detta mekaniska uret utvecklades alternativt fulländades inom Europa.

Vattenkvarnar kom för att bli särskilt nyttiga då dem tillämpades mot för att driva tidigare varianter från stånghammare, sågar samt valkningsmaskiner. enstaka från dem möjligen viktigaste uppfinningarna plats dock tryckningstekniken. Dess effekt vid spridning från nya idéer kunna knappast övervärderas, samt befrämjade även enstaka explosionsartad tillväxt inom pappersindustrin.

Teknikutvecklingen gick ofta grabb inom grabb tillsammans med utvecklingen från affär. dem tätare förbindelserna mellan nord samt syd spred bruket från skeppsbyggeri, särskilt beneath senmedeltiden. Koggen, norra Europas främsta sjötransportmedel, inspirerade mot modell italienska skeppsbyggare mot för att bygga förbättrade varianter från den liksom fanns skräddarsydda på grund av för att ta stora mängder skrymmande produkter liksom alun mot färgning från plagg samt ull.

Runt Nederländerna främjades den allt mer expansiva fiskenäringen genom byggandet från allt mer inriktade fiskebåtar tillsammans utrustning till konservering ombord. mot lands utvecklades nya typer från vagnar tillsammans med järnskodda hjul samt axlar vid upphängningsanordningar liksom plats förbättrad lämpade till dem primitiva landsvägarna.

Gruvnäringen motiverade mot flera nya uppfinningar inom samt tillsammans med nödvändigheten från metaller på grund av maskiner, vapen samt myntslagning. Pumpar utvecklades på grund av för att föra en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig ur gruvor samt man upptäckte tekniker till för att utvinna metaller ur annars värdelös malm, något såsom gjorde för att tidigare nedlagda alternativt olönsamma gruvor kunde öppnas igen.

Tillverkningen från metallredskap ökade beneath perioden, särskilt produktionen från järn samt man kalkylerar för att den varit upp inom runt 60 000 ton per tid runt 1500.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

• A History of World Societies (2007, 7:e upplagan) redaktörer: McKay, Hill, Buckler, Ebrey ISBN 0-618-61093-6
• Blockmans, Wim & Hoppenbrouwers, Peter (2007) Introduction to Medieval europe 300-1550 översättning från Isola van den Hoven ISBN 0-415-34699-1
• Dahl, Gunnar (2002) Gud, valuta samt moral inom affärslivets gryningISBN 91-89442-61-X
• Hunt, namn S.

  samt Murray, James M. (2001) Företagande samt köp inom detta medeltida Europa 1200-1550 översättning från Margareta Eklöf samt fackgranskning från Bo Franzén ISBN 91-7150-815-5

• Nordberg, Michael (1995, 2:a upplagan) Den dynamiska medeltidenISBN 91-550-4145-0

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]