bassheel.pages.dev






Hur firar man eid al

Id al-fitr

Id al-fitr alternativt eid al-fitr (arabiska: عيد الفطر) existerar den årliga fastebrytandetshögtid vilket avslutar den muslimska fastemånaden ramadan. Högtiden kallas ofta kreditkort samt gott till id, vilket betyder "en återkommande lycka alternativt festglädje".[1] Firandet pågår inom upp mot tre mot fyra dagar, från vilka den inledande dagen existerar viktigast.[2]

Id al-fitr existerar inom grunden enstaka religiös festlighet, dock den firas även från muslimer likt ej existerar aktivt troende alternativt följer religionens samtliga påbud, samt från stora delar från befolkningen likt totalitet inom länder samt regioner var islam existerar statsreligion.

Etymologi

[redigera | redigera wikitext]

Id

[redigera | redigera wikitext]

Enligt arabiska lexikografer existerar termen id enstaka härledning ifrån den arabiska ordstammen-w-d samt äger betydelsen "det (periodiskt) återkommande". Vissa vetenskapsman äger betraktat arabiskans id vilket en lånord ifrån detta semitiska systerspråket arameiska.

en närbesläktat mening förekommer även inom syriskan – īdā, ēdā samt īdō – vilka samtliga betyder "fest, högtid". termen förekommer inom Koranens femte något som är surt i smak eller att vara på dåligt humör (kapitel), Al-Mâ'idah ("Den himmelska måltiden"), vers 114, var Jesus ('Īsā) ber ifall ett himmelsk måltid, vilket vissa uttolkare associerat tillsammans med den kristna nattvarden.[3]

”Och Jesus, Marias son, sade: "Gud, vår Herre!

Låt enstaka måltid ifrån sky sänka sig ned mot oss; den skall bli enstaka festlighet till oss, på grund av den förste samt den siste, samt en indikator ifrån Dig. samt försörj oss [med detta vilket oss behöver]! ni existerar den bäste Försörjaren."[4]

„

Fitr

[redigera | redigera wikitext]

Det arabiska termen fiṭr betyder "brytande från fastan".[5] termen existerar besläktat tillsammans fitrah.

i enlighet med Koranen något som är surt i smak eller att vara på dåligt humör 30 (Ar-Rūm, "Bysantinerna"), vers 30, existerar fitrah den ursprungliga samt inneboende mänskliga "naturens norm" vilket varenda nyfött ungar delar[6]:

”Ge dig hän tillsammans med bota din själ, [du såsom söker sanningen,] åt den rena, ursprungliga tron, den tro såsom Gud nära skapelsen lade ned liksom enstaka naturens norm inom människan – ingenting kunna rubbas inom Guds skapelse!

Detta existerar den evigt sanna tron, dock dem flesta människor vet ingenting [om detta].[7]

„

Uttal samt stavning

[redigera | redigera wikitext]

För stavningen från högtiden finns ett viss variation, vid svenska förekommer både id al-fitr samt eid al-fitr. Stavningen tillsammans e existerar enstaka engelsk transkribering från detta arabiska termen samt därmed ett stavning såsom existerar anpassad på grund av engelsk fonetik.

Den engelska stavningen riskerar dock för att förvirra samt leda svensktalande mot en mer felaktigt uttal. till för att förbättrad passa svenskt uttal att föreslå eller råda något Institutet på grund av tungomål samt folkminnen för att man skriver id al-fitr. vid svenska blir /id/ ett förbättrad utläsning än /eid/ samt kommer närmre arabiskans uttal.[8] Något likt komplicerar frågan existerar för att termen id vid arabiska inleds tillsammans med bokstaven ayn likt står till en vokaliskt halvkonsonantljud (specifikt ett tonande faryngal frikativa)[9] likt existerar svårt till flera inom land för att uttala.[8]

Utöver Insitutet till tungomål samt folkminnen använder även TT[10], Nationalencyklopedin[11], Yle[12], Mediespråksgruppen[13] samt Store norske leksikon[14] stavningen id al-fitr, vid svenska respektive norska.

Andra namn till id al-fitr

[redigera | redigera wikitext]

Id al-fitr kallas ofta betalkort på grund av id samt även på grund av al-id us-saghir (arabiska: العيد الصغير) (”den mindre id”). Den kallas "den mindre" inom jämförelse tillsammans med den andra från dem numeriskt värde stora årliga muslimska högtiderna – id al-adha, vilken betecknas liksom ”den större id”.

På olika språk

[redigera | redigera wikitext]

I olika muslimska länder går id al-fitr beneath andra namn:

  • turkiska: Seker Bayramı (”sötsakernas fest” efter dem sötsaker, mot modell baklava, vilket traditionellt erbjuds mat eller dryck då) alternativt Ramazan Bayramı (”ramadans fest”)

Hälsningar

[redigera | redigera wikitext]

När muslimer hälsar varandra nära id al-fitr säger dem vid arabiska "īd mubārak" (”välsignad fest” alternativt "glad fest")[15] alternativt "id sa‘īd" (”glad id”), turkiska "bayramınız kutlu olsun" (”må din bayram firas”), "mutlu bayramlar" ("glad bayram") alternativt "bayramınız mübarek olsun" (”må din bayram artikel helig” alternativt ”må ni ett fåtal ett helig bayram”).

Bosnier hälsar varandra tillsammans med "bajram barećula" alternativt "bajram šerif mubarek olsun". Man besvarar tillsammans "Allah raziola" alternativt "Allah razi olsun" liksom vid turkiska betyder "må Allah existera tillfreds tillsammans med Er".

Id-hälsning vid turkiska (Ramazan bayramın mübarek olsun) (fil)

Id-hälsning vid tyska (Frohes Zuckerfest) (fil)

Tidpunkt

[redigera | redigera wikitext]

Id al-fitr börjar nära soluppgången efter detta för att nymånen siktats den inledande dagen inom den tionde månaden, shawwal, likt följer efter ramadan.

Tidpunkten på grund av då detta infaller varierar ifrån nation mot nation samt mellan olika grupperingar. Organisationer såsom The Fiqh Council of North amerika (FCNA) samt den Dublin-baserade privata stiftelsenEuropean Council for Fatwa and Research (ECFR) besitter utarbetad kriterier till fastställande från noggrant datum utifrån astronomiska beräkningar[24].

På bas från för att den muslimska kalendern utgår ifrån månenskretslopp förskjuts tidpunkten på grund av högtiden ifrån tid mot kalenderår jämfört tillsammans med den gregorianska kalendern (vilken utgår ifrån solen). en månår existerar ungefär 11 dagar mindre än en solår, detta önskar yttra 354 dagar.[25]

Religiösa påbud samt ritualer

[redigera | redigera wikitext]

Zakat – allmoseskatten

[redigera | redigera wikitext]

Muslimer blir beneath id al-fitr påminda ifall för att dem bör erlägga zakat (allmoseskatt) mot behövande.

angående denna allmosa ej betalats innan fastemånaden ramadans slut, bör den blir betald senast den inledande dagen vid den nya månaden, samt detta existerar rekommenderat för att utföra detta före den gemensamma id-bönen[26].

Denna allmosa, zakat al-fitr, bör familjeförsörjaren titta mot för att skänka på grund av varenda individ inom familjen, vare sig dem fastar alternativt ej.

Pengarna samlas in från den lokala moskén, likt vidareförmedlar dem mot fattiga någonstans inom världen. Man kunna även skänka pengarna direkt mot någon liksom man vet äger detta svårt, dock då vid villkoret för att mottagaren vet angående för att detta existerar ett allmosa liksom skänkts inom samband tillsammans med id al-fitr. 1998 nedsänkt zakat al-fitr vid 40 kronor per person.[27] 2008 nedsänkt den vid 60 kronor per individ [28].

2012 ägde detta höjts mot 75 kronor per familjemedlem.[29]

Idbönen

[redigera | redigera wikitext]

Den föreskrivna tidpunkten på grund av den gemensamma id-bönen existerar någon gång mellan för att solen går upp samt för att den står inom zenit[3].

Traditioner samt firande

[redigera | redigera wikitext]

Fitr betyder "brytande från fastan"[5] samt symboliserar därmed avslutandet från såväl fastan såsom varenda dåliga vanor.

detta existerar enstaka tidsperiod då man förväntas be ifall förlåtelse samt ge förlåtelse till eventuella synder gentemot sina medmänniskor. detta glada firandet sker tillsammans tillsammans släkt samt vänner. Samtidigt ser man mot dem mindre lyckligt lottade genom för att ge allmosor samt ordna välgörenhetsinsamlingar.

Under festdagen går den typiska muslimska familjen upp tidigt, tar ofta vid sig nya finkläder samt går vid särskilda bönemöten vilket hålls inom stora moskéer, vid stora öppna platser alternativt arenor.


  • hur firar man eid al

    • Efter den speciella idbönen håller församlingens andlige chef (imamen) enstaka predikan (khutba) var församlingen påminns ifall skyldigheten för att hjälpa dem behövande genom för att erlägga zakat (allmosa).

    Festligheterna inleds efter bönerna tillsammans mottagning hos släkt samt vänner samt tacksägelser mot Gud (Allah).

    detta existerar ej ovanligt för att man hedrar dem avlidna tillsammans med mottagning vid begravningsplatserna samt då läser verser ur Koranen samt lägger blommor vid gravarna. Id existerar även enstaka tidsperiod då man samlas samt förnyar vänskaps- samt familjeband. Man umgås, äter god föda samt sötsaker. Man ger varandra presenter, främst mot små människor samt unga.

    inom Turkiet går ungar ofta runt inom grannskapet ifrån ingång mot port samt önskar varenda "Glad Bayram". på grund av detta belönas dem tillsammans sötsak, choklad, gammal sötsaker vilket baklava alternativt lokum (turkisk konfekt), alternativt ett små slant. Penninggåvor nära religiösa högtider liksom id al-fitr kallas ‘īdīyah (härlett ifrån arabiskans‘īd, "fest, högtid")[30].

    detta förekommer även för att man skickar varandra gratulationskort[2].

    I olika länder

    [redigera | redigera wikitext]

    Firandet förklarat ovan existerar inom stora drag typiskt till dem flesta muslimer. mot detta förmå läggas olika traditioner, maträtter samt omständigheter liksom skiljer sig åt mellan olika muslimska grupper. Förfarandet nära högtiden besitter vissa likheter tillsammans den svenska julen.

    Storbritannien

    [redigera | redigera wikitext]

    Id al-fitr existerar ej enstaka officiell helgdag dock inom områden tillsammans med massiv muslimsk befolkning (kanske främst inom London, Birmingham, Leeds, Stoke samt Bradford) brukar normalt skolor samt arbetsgivare ge muslimer tre dagar ledigt. Muslimer tillsammans med bangladeshisk bakgrund firar id al-fitr således för att både männen samt kvinnorna klär sig inom gammal plagg.

    Männen går mot moskén på grund av för att förrätta idbönen. Efter detta samlas man samt hälsar vid släktingar var detta erbjuds mat eller dryck traditionell föda såsom mot modell samosa. då besöken hos samt från släktingarna existerar gjorda drar sig ungdomarna undan samt umgås till sig själva. ett tradition liksom uppstått bland ungdomar tillsammans med bangladeshiskt samt pakistansk påbrå existerar för att ”cruisa”, detta önskar yttra åka runt tillsammans fordon spelande upphöjd melodier, samt ibland vifta tillsammans med flaggor.

    Turkiet

    [redigera | redigera wikitext]

    Eftermiddagen den sista ramadan samt dem tre inledande dagarna inom den muslimska kalenderns tionde månad; shawwal, existerar officiella helgdagar inom Turkiet. Bayramfirandet existerar uppblandat tillsammans nationella traditioner samt firas både från religiösa samt sekulära. varenda passar dock vid för att vila upp sig samt besöka släktingar samt vänner.

    Islams högtider utöver den veck­o­visa högtids­da­gen djumah (fredag) numeriskt värde årsvisa högtider existerar eid al adha, såsom infall­er nära pil­grims­fär­den samt den andra, eid al fitr, vilket infall­er efter fastan.

    bostad samt gator dekoreras samt lyses upp samt grannskap ordnar gemensamma firanden. Radio samt TV sänder speciella bayramprogram tillsammans filmer, melodier samt anförande från celebriteter samt politiker. Välgörenhetsinsamlingar, konserter samt ytterligare underhållning anordnas.

    Egypten

    [redigera | redigera wikitext]

    I Egypten firas detta upp mot fyra dagar var förberedelserna startar flera dagar innan.

    Familjen samlas oftast inom föräldrahemmet samt åtnjuter enstaka festmåltid bestående från vattenlevande djur samt delar ut gåvor mot barnen. dem flesta besöker släkt samt vänner samt blir bjudna vid kakor såsom bakats speciellt till högtiden.[31] detta existerar vanligt för att skänka föda samt allmosa mot dem behövande. detta existerar populärt för att smycka sitt bostad tillsammans lyktor samt blommor.[32]

    Somalia

    [redigera | redigera wikitext]

    I Somalia erbjuds mat eller dryck ris tillsammans med animalisk föda samt vegetabilier samt pasta tillsammans med anjira, en tunt bakverk.

    Halva, vilket inom Somalia äger enstaka lösare konsistens än den ifrån region samt liksom existerar smaksatt tillsammans med kardemumma, erbjuds mat eller dryck tillsammans speciella småkakor.[31]

    Iran

    [redigera | redigera wikitext]

    I Iran hålls böner inom moskéer samt vid offentliga platser. detta existerar vanligt för att besöka släkt samt vänner samt ofta skänks föda mot dem behövande samt allmosor delas ut.

    Irak

    [redigera | redigera wikitext]

    I Irak äts enstaka morgonmål gjord vid grädde ifrån buffelmjölk tillsammans med honung samt bakverk. Lamm slaktas ibland på grund av tillfället samt detta bakas speciella dadelfyllda kakor.[31]

    Sydasien

    [redigera | redigera wikitext]

    I Bangladesh, Indien samt Pakistan kallas natten före id al-fitr på grund av chand raat, ”månens natt”.

    detta betecknar även firandet då släkt samt vänner samlas vid öppna platser till för att skåda nymånen. då den siktats önskar man varandra chaand raat mubarak, ”ha ett välsignad nymånenatt” alternativt id mubarak. Stadsgatorna existerar festligt utsmyckade samt familjer besöker marknadsplatser samt köpcentrum likt hålls öppna mot sent. Kvinnor samt speciellt unga flickor målar varandras sker tillsammans med henna samt dem små frukter från växter färgglada traditionell handledsdekor, bangles.

    Desserter såsom skall ätas nästa dygn förbereds. ett speciell maträtt liksom erbjuds mat eller dryck beneath id al-fitr existerar sivayyan likt består från rostade vermicelli (nudlar vilket inom Asien existerar gjorda vid mannagryn) tillsammans mejeriprodukt samt torkade frukter vilket erbjuds mat eller dryck inledande frukosten efter fastan.

    I Pakistan existerar detta populärt för att smycka sitt byggnad tillsammans lyktor samt blommor.[32]

    Sydostasien

    [redigera | redigera wikitext]

    I land, Malaysia, Singapore samt Brunei erbjuds mat eller dryck ketupat, ris tillagat inom knyten från kokosnötblad, samt lemang, ris tillagat tillsammans kokosmjölk inom bamburör serverat tillsammans rendang, enstaka nötköttsgryta.[31] nära id al-fitr sker enstaka massiv förflyttning från människor ifrån storstadsområdena mot ruralt område då människor reser mot sina ursprungsorter på grund av för att fira helgen tillsammans med sina föräldrar.

    inom dessa länder håller firandet vid inom upp mot enstaka tidsperiod.

    De vanligaste hälsningsfraserna vid arabiska existerar id mubarak (välsignad id) samt id sa’iid (glad id).

    Kina

    [redigera | redigera wikitext]

    10 från Kinas 56 officiellt erkända etniska grupper firar id al-fitr, vilket motsvarar ungefär 18 miljoner människor i enlighet med den officiella statistiken. Högtiden existerar ett allmän helgdag inom flera regioner, däribland inom Ningxia samt Xinjiang. inom Xinjiang deltar även den etniska majoritetsgruppenhankineserna inom firandet.

    Utdelandet från bland annat halal-slaktat fårkött mot dem fattiga ombesörjs från myndigheter, offentliga institutioner samt privata inrättningar.

    Nordamerika

    [redigera | redigera wikitext]

    I Nordamerika existerar firandet relativt nedtonat. dem olika muslimska grupperna använder olika metoder till för att beräkna slutet vid ramadan samt start vid id al-fitr.

    Då dagen inom förväg ej förmå bestämmas försöker arbetande muslimer ordna sålunda dem besitter således lätta arbetsdagar detta går, dock flera äger svårt för att ta ledigt kurera dagen. Ofta brukar muslimerna vakna tidigt, förtära ett enkel morgonmål till för att därefter besöka moskén. Då flera från muslimerna existerar immigranter äger dem tagit tillsammans med sig olika traditioner ifrån all världen.

    Sverige

    [redigera | redigera wikitext]

    Firandet från id al-Fitr inom land påminner ifall firandet inom andra länder, tillsammans med t.ex. gemensam bön. Större firanden är kapabel ske mot modell inom idrottshallar.[33][34][35][36] inom götet samt huvudstaden äger detta även anordnats offentliga kulturarrangemang inom lokaler såsom Världskulturmuseet[37][38] samt Stockholms konserthus[39].

    Det finns några försvårande omständigheter nära firandet från id al-fitr inom land. Dels äger dem svenska muslimerna liksom regel många begränsade utrymmen inom sina samlingslokaler, vilket utför för att man ofta helt enkelt ej får lokal nära enstaka fest. Dels äger flera svårt för att erhålla ledigt. Detta försvåras ytterligare från för att något precist datum till dem muslimska högtiderna id al-fitr samt id al-adha ej går för att fastställa inom förväg då den existerar beroende från för att månen siktats.[27] Önskemål ifall ett team liksom ger muslimer korrekt för att ta ett solens tid ledigt inom samband tillsammans med dem båda id-högtiderna äger framförts från Sveriges muslimska råd, likt tagit upp frågan inom öppna skrivelse mot dem politiska partierna inför riksdagsvalen 1994[40] samt 1998[41].

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    Noter

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^Norlander (1998), s. 55
    2. ^ [ab] Nilsson (1999), s. 273
    3. ^ [ab] Mittwoch (1953a), s. 156
    4. ^Koranens budskap (2000), s.

      160

    5. ^ [ab] ”Zakaah al-Fitr”. Arkiverad ifrån originalet den 3 januari 2010. https://web.archive.org/web/20100103112001/http://islaam.com/Article.aspx?id=104. Läst 14 november 2009. 
    6. ^Murata & Chittick (1994), s. 137f
    7. ^Koranens budskap (2000), s. 591
    8. ^ [ab] ”Frågelådan”. www4.isof.se.

      https://www4.isof.se/cgi-bin/srfl/visasvar.py?sok=%25%25%25%25&svar=79893&log_id=754461. Läst 26 juni 2022. 

    9. ^”Arabic”. www.phonetik.uni-muenchen.de. https://www.phonetik.uni-muenchen.de/studium/skripten/languagedemos/Demos/arabic.html. Läst 26 juni 2022. 
    10. ^”Rätt mening - ordsnabben, exempellista A-Ö | TT-språket”. tt.se.

      http://tt.se/tt-spraket/ord-och-begrepp/ordsnabben/. Läst 26 juni 2022. 

    11. ^”Id al-fitr - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/id-al-fitr. Läst 26 juni 2022. 
    12. ^”Id al-fitr | tro samt livsåskådning - Vetamix | Yle Arenan”. arenan.yle.fi.

      https://arenan.yle.fi/1-62396982. Läst 26 juni 2022. 

    13. ^”Ramadan samt id al-fitr - Mediespråk” (på engelska). www.mediesprak.fi. https://www.mediesprak.fi/ramadan-och-id-al-fitr. Läst 26 juni 2022. 
    14. ^Vogt, Kari; Eggen, Nora S. (2022-05-13). ”id al-fitr” (på norskt bokmål). Store norske leksikon.

      http://snl.no/id_al-fitr. Läst 26 juni 2022. 

    15. ^”Id al-fitr | Lär dig mer angående högtider”. Nordiska museet. https://www.nordiskamuseet.se/utforska/hogtider/id-al-fitr/. Läst 20 femte månaden i året 2024. 
    16. ^Hawari (2007)
    17. ^Muslime in Deutschland einigen sich erstmalig auf einen einheitlichen Ramadankalender (2008)
    18. ^islamguiden.com
    19. ^Bohusläningen: ingen fest utan köksstök, Bohusläningen.

      Publicerad den 10 september 2010.

    20. ^G-P: för tillfället firas muslimernas eid al fitrArkiverad 14 juli 2015 hämtat ifrån the Wayback Machine., Göteborgs-Posten. Publicerad den 19 augusti 2012.
    21. ^ [abcdefghijklmn] The Umm al-Qura Calendar of Saudi Arabia.

      Läst 9 juni 2018.

    22. ^”Islamiska Förbundet - Ramadan infaller torsdagen 18 juni 2015”. www.islamiskaforbundet.se. Arkiverad ifrån originalet den 14 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150714180058/http://www.islamiskaforbundet.se/sv/press-a-media/pressmeddelanden/657-ramadan-infaller-torsdagen-18-juni-2015.html. Läst 14 juli 2015. 
    23. ^Alltmer ramadan inom mobilen, Göteborgs-Posten.

      Publicerat den 26 femte månaden i året 2017, läst den 26 juni 2017.

    24. ^Ramadan to begin Sep 1 in USA and europe (2008)
    25. ^Hedin (1994), s. 77
    26. ^Mittwoch (1953b), s. 156
    27. ^ [ab] Nilsson (1999), s.

      Hur festar man beneath eid?

      274

    28. ^Fasta - samt bönetider till Ramadanmånad inom Stockholmsområdet (2008)
    29. ^Zakat Al-Fitr 75 krArkiverad 2 juni 2019 hämtat ifrån the Wayback Machine., Islamic Relief, 2019.
    30. ^El-Aswad (2002), s. 110
    31. ^ [abcd] Shaida, Margaret (2008)
    32. ^ [ab] Ken Chitwood (9 april 2024). ”What fryst vatten Eid al-Fitr?

      6 questions about the holiday and how Muslims celebrate it, answered - CBS News” (på amerikansk engelska). www.cbsnews.com. https://www.cbsnews.com/news/what-is-eid-al-fitr-6-questions-about-the-holiday-and-how-muslims-celebrate-it-answered/. Läst 20 femte månaden i året 2024. 

    33. ^Abubaker (2008)
    34. ^Rydén (2008)
    35. ^Eid al-fitr firades inom Idrottshallen (2008)
    36. ^Jonsson (2008)
    37. ^Sahlberg (2008)
    38. ^”Eid – Firande på grund av Alla”.

      Eid al‑Fitr, or the “Festival of Breaking the Fast,” commemorates the end of the fasting month of Ramadan.

      Arkiverad ifrån originalet den 25 augusti 2012. https://web.archive.org/web/20120825210330/http://www.varldskulturmuseerna.se/sv/varldskulturmuseet/program/kalendarier/program/eid-firande-for-alla/. Läst 12 augusti 2012. 

    39. ^Axelsson (2008)
    40. ^Nilsson (1999), 274f.
    41. ^Svanberg & Westerlund (1999), s. 23

    Källor

    [redigera | redigera wikitext]

    • El-Aswad, El-Sayed (på engelska) (html). Religion and människor cosmology: scenarios of the visible and invisible in rural Egypt.

      Westport, Conn.: Praeger. ISBN 0-89789-924-5. http://books.google.com/books?id=5CAJwXmjt3cC&hl=sv&source=gbs_ViewAPI&printsec=frontcover. Läst 1 oktober 2008 

    • Hedin, Christer. Islam inom vardagen samt världen. Religionshistoriska forskningsrapporter ifrån Uppsala, ISSN1103-811X ; 3 (1). Stockholm: Arena. ISBN 91-7843-087-9 
    • (på svenska samt arabiska) Koranens budskap / inom svensk tolkning från Mohammed Knut Bernström ; tillsammans kommentarer från Muhammad Asad.

      Stockholm: Proprius. 2000. ISBN 91-7118-887-8 

    • Mittwoch, E.. ”'Īd”. i H. A. R. Gibb (på engelska). Shorter uppslagsverk of Islam. J. H. Kramers. Leiden: E. J. Brill. sid. 156 
    • Mittwoch, E.. ”'Īd al-Fitr”. i H. A. R. Gibb (på engelska). Shorter uppslagsverk of Islam. J. H. Kramers.

      Leiden: E. J. Brill. sid. 156 

    • Murata, Sachiko; William C. Chittick (på engelska). The framtidsperspektiv of Islam. Visions of Reality: A Series on Religions as Worldviews. St. Paul, Minnesota: Paragon House. ISBN 1-55778-516-3 
    • Nilsson, Åsa. ”Muslimska livscykelriter samt kalenderriter – tradition samt förnyelse”.

      i Ingvar Svanberg & David Westerlund. Blågul islam? : muslimer inom Sverige. Religionshistoriska forskningsrapporter ifrån Uppsala, ISSN1103-811X ; 13. Nora: Nya Doxa. sid. 263–282. ISBN 91-578-0308-0 

    • Norlander, Lisa. Helger & högtider inom mångkulturella almanackan. Mångkulturellt centrum, ISSN1401-2316 ; 1998:1.

      Id al-fitr alternativt eid al-fitr (arabiska: عيد الفطر) existerar den årliga fastebrytandets festlighet vilket avslutar den muslimska fastemånaden ramadan.

      Botkyrka: Mångkulturellt centrum. ISBN 91-88560-11-2 

    • Svanberg, Ingvar; David Westerlund. ”Från invandrarreligion mot blågul islam?”. i Ingvar Svanberg & David Westerlund. Blågul islam? : muslimer inom Sverige. Religionshistoriska forskningsrapporter ifrån Uppsala, ISSN1103-811X ; 13. Nora: Nya Doxa.

      Hur firas id al-fitr?

      sid. 9–29. ISBN 91-578-0308-0 

    Webbkällor

    [redigera | redigera wikitext]

    Den denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia, Eid ul-Fitr, 28 september 2008.
    Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia, Chaand Raat, 28 september 2008.
    Den denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia, Hari Raya Aidilfitri, 28 september 2008.
    • Abubaker, Mohamed (2008). ”Glädje samt tacksamhet”.

      Svenska Dagbladet. Arkiverad ifrån originalet den 2 oktober 2008. https://web.archive.org/web/20081002054732/http://blogg.svd.se/ramadanbloggen?id=9545. Läst 2 oktober 2008. 

    • Axelsson, Malin (2008). ”Kulturkitteln Re:Orient fyller år 15 år”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_1809609.svd. Läst 2 oktober 2008. 
    • ”Eid al-fitr firades inom Idrottshallen”.

      De numeriskt värde viktiga muslimska högtiderna vilket firas från varenda muslimer är: Eid al-fitr samt Eid al-adha.

      SR Kristianstad. 2008. Arkiverad ifrån originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418091715/http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=101&artikel=2345611. Läst 2 oktober 2008. 

    • ”Eid al-Fitr högtiden infaller tisdagen, den 30 september, 2008”. Islamiska Förbundet inom land (IFiS). 2008. http://www.islamiskaforbundet.se/index.php?option=com_content&task=view&id=131&Itemid=131. Läst 29 september 2008. 
    • ”Fasta - samt bönetider på grund av Ramadanmånad inom Stockholmsområdet” (pdf).

      islamguiden.com. 2008. http://www.islamguiden.com/ramadan/ramadan_2008.pdf. Läst 2 oktober 2008. 

    • Hawari, Mohammad (2007). ”Bekanntmachung bezüglich des Neumondes von Schawwal 1428 n.H.” (på tyska). Deutscher Islamwissenschaftlicher Ausschuss der Neumonde (DIWAN). http://islam.de/9233.php. Läst 2 oktober 2008. 
    • Jonsson, Arne G (2008). ”Stor fest till muslimer”.

      Tidningen människor. http://www.folket.se/folket/07_standard_article.php?id=216255&avdelning_1=101&avdelning_2=102/artikel.asp?Artikel=2345611. Läst 2 oktober 2008. [död länk]

    • ”Muslime in Deutschland einigen sich erstmalig auf einen einheitlichen Ramadankalender” (på tyska). islam.de. 2008. Arkiverad ifrån originalet den 6 oktober 2014.

      https://web.archive.org/web/20141006105641/http://www.islam.de/10694.php. Läst 2 oktober 2008. 

    • ”Ramadan to begin Sep 1 in USA and Europe” (på engelska). IslamiCity. 2008. http://www.islamicity.com/articles/Articles.asp?ref=IC0808-3652. Läst 2 oktober 2008. 
    • Rydén, Hanna (2008). ”"I solens tid existerar detta vår jul"”.

      Sydsvenska Dagbladet. Arkiverad ifrån originalet den 9 mars 2006. https://web.archive.org/web/20060309180906/http://sydsvenskan.se/malmo/article125633.ece. Läst 2 oktober 2008. 

    • Sahlberg, Anders (2008). ”Muslimskt firande drar fullt bostad vid Världskulturmuseet”. Göteborgs-Posten. Arkiverad ifrån originalet den 30 april 2005.

      https://web.archive.org/web/20050430031148/http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=360. Läst 2 oktober 2008. 

    • Shaida, Margaret. ”Eid celebrations” (på engelska). BBC. Arkiverad ifrån originalet den 1 augusti 2012. https://archive.today/20120801225903/http://www.bbc.co.uk/food/occasions/eid_el-fitr. Läst 2 oktober 2008. 

    Externa länkar

    [redigera | redigera wikitext]