Världshaven och sjöarna på karta

För andra betydelser, titta Ocean (olika betydelser).

Ocean (från grekiskansΩκεανός, Okeanós) alternativt världshav^[1] kallas en stort sammanhängande havsområde likt omsluts från flera kontinenter.^[1] Traditionellt talar man angående tre världshav: Stilla havet, Atlanten samt från indien oceanen, dock ibland kallas även Norra ishavet samt Antarktiska oceanen på grund av världshav.^[1]

Mer än hälften från detta enhet existerar ovan 3 000 meter djupt.

Den genomsnittliga salthalten ligger vid runt 3,5 andel, samt nästan allt havsvatten besitter enstaka salthalt vid mellan 3 samt 3,8 andel.

Karta ovan världshaven.

vetenskapsman uppskattar för att 230 000 marina livsformer från samtliga dem stöt på grund av närvarande existerar igenkända, dock den siffran är kapabel artikel upp mot tio gånger således stor.^[2]

Antal världshav

[redigera | redigera wikitext]

Eftersom samtliga världshav hänger samman kunna man dela in dem vid olika sätt.

Ibland talar man bara ifall "världshavet", samt syftar då vid detta sammanhängande vattenområde såsom omger jordens kontinenter.^[3] Traditionellt delar man dock upp denna vattenmassa inom tre världshav:

Ibland inkluderas dem numeriskt värde polarhaven (Antarktiska oceanen samt Norra ishavet), vilket då resulterar inom fem världshav.

Historiskt besitter man ibland talat angående "de sju haven", en term såsom äger sitt ursprung inom Mesopotamien på grund av fyra tusen kalenderår sedan samt såsom fortsatte för att användas beneath grekiska samt romerska antiken samt inom medeltida samt arabisk litteratur. detta uttrycket syftade vid haven inom samt kring Medelhavet samt region.

Fysiska egenskaper

[redigera | redigera wikitext]

Oceanernas yta existerar 361 miljoner kvadratkilometer^[4] samt dem besitter enstaka volym vid ungefär 1,3 miljarder kubikkilometer.^[5] Man kunna tänka sig vattnets volym liksom enstaka kub tillsammans kantlängden 1 111 kilometer fylld tillsammans med vätska.

detta genomsnittliga djupet existerar 3 790 meter, samt dess största djup existerar 10 923 meter.^[4] Nästan hälften från världens marina vätska existerar ovan 3 000 meter djupa.^[6] Den sektion från oceanerna likt existerar djupare än 200 meter täcker omkring 66 andel från jordens yta.^[7] Detta gäller ej ocean såsom ej existerar kopplade mot oceanerna, såsom Kaspiska havet.

Hydrosfärens totala massa existerar omkring 1 400 000 000 000 000 000 ton alternativt 1,4×10²¹ kg, vilket utgör ungefär 0,023 andel från jordens totala massa. Mindre än tre andel existerar sötvatten; resten existerar saltvatten, mestadels inom oceanerna.

De djupa oceanernas (alla beneath 200 m) vidder täcker omkring 66 procent från Jordens yta.^[7] Detta inkluderar ej ocean liksom ej besitter någon förbindelse mot oceanerna, exempelvis Kaspiska havet.

Mindre än 3 procent existerar sötvatten; resten existerar saltvatten, främst inom oceanerna.

Att oceanerna ser azurblå ut äger framförallt numeriskt värde orsaker, såsom bidrar inom olika mån beroende vid omständigheterna. Den en faktorn existerar reflekterat himmelsljus ifrån enstaka azurblå firmament. Den andra faktorn existerar vattnets personlig färg, såsom existerar svagt azurblå.

ett små mängd en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig ser färglös ut, dock tittar man genom flera meter en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig syns den azurblå färgen.^[8] Den azurblå egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser hos vattnet beror vid för att rött ljus tas upp eller sugs in från skakningar inom vattenmolekylerna, mot skillnad ifrån dem flesta andra färger oss ser likt beror ljusets interaktion tillsammans med elektronersexcitation.^[9] sjöfolk äger rapporterat för att havet ofta avger en synligt ljus, likt utvidgar sig flera kilometer vid kvällstid.

vetenskapsman kunde 2005 informera för att dem på grund av inledande gången ägde fått fotografiskt bevis till ljuset.^[10] detta är kapabel orsakas från bioluminiscens hos plankton.^[11][12][13]

Färg

[redigera | redigera wikitext]

En vanlig missförstånd existerar för att oceanerna existerar blå vid bas från för att sky existerar azurblå.

inom själva verket äger en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig ett många svag azurblå färg liksom endast förmå ses inom stora volymer. Medan himlens reflektion likt bidrar mot detta blå utseendet från ytan, ej existerar den främsta orsaken.^[8] Den främsta orsaken existerar vattenmolekylernas absorberande från röda fotoner ifrån ljuset.

detta existerar detta enda kända exemplet vid för att färg inom naturen resulterar ifrån vibrationell, snarare än elektronisk, dynamik.^[14]

Sken

[redigera | redigera wikitext]

Ett antal seglare samt professionella besättning äger rapporterat för att havet ofta avger en synligt sken alternativt luminiscens, vilket sträcker sig mil vid natten.

2005 meddelade vetenskapsman för att dem på grund av inledande gången besitter en fotografiskt bevis vid detta sken.^[15] detta förmå bero vid mareld.^[16][12][13]

Utforskning

[redigera | redigera wikitext]

Båtresor vid oceanernas botten går igen mot förhistorisk tidsperiod, dock endast inom modern period äger grundlig undervattensresor möjliggjorts.

Man talar ofta ifall "de sju världshaven" vid bas från historiska samt kulturella traditioner, trots för att detta tekniskt sett bara finns fem oceaner: Atlanten, Stilla havet, från indien oceanen, Antarktiska oceanen (Södra oceanen alternativt Södra ishavet) samt Norra ishavet (Arktiska oceanen).

Den djupaste punkten inom oceanerna existerar Marianergraven såsom ligger inom Stilla havet nära Nordmarianerna. Den djupaste punkten inom grav existerar 10 923 meter.^[17] detta undersöktes fullständigt 1951 från den brittiska marinens ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig "Challenger II", vilket fick ge namn åt den djupaste delen från grav, "Challengerdjupet".

1960 nådde batyskafen Trieste botten från grav, bemannad tillsammans enstaka besättning vid numeriskt värde man.

Mycket från världens oceaners botten existerar outforskade samt ej kartlagda. enstaka global foto från flera undervattenssärdrag större än 10 kilometer skapades 1995 baserad vid gravitationskonstanta snedvridningar inom närheten från havsytan.

Vår planet hyser fem stora världshaven: Stilla havet, Atlanten, från indien oceanen, Södra oceanen samt Arktiska oceanen.

Zoner inom havet

[redigera | redigera wikitext]

Oceaner delas in inom en flertal zoner beroende vid dem fysiska samt biologiska förhållandena inom dessa områden. mot för att börja tillsammans delas haven in efter ljusförhållanden:

• Fotiska zonen, ifrån ytan ner mot 200 meters djup, den distrikt var nedträngande solljus räcker på grund av fotosyntes.

  Därför innehåller den fotiska zonen den största biologiska mångfalden inom oceanen. eftersom växter endast är kapabel överleva tillsammans fotosyntes, finns samtliga växter (och växtplankton) inom denna zon.

• Afotiska zonen, nedanför 200 meters djup. ingen fotosyntes äger boende denna plats, därför måste allt liv längre ned än detta antingen lita vid ämne såsom flyter ned ifrån ovan alternativt enstaka ytterligare huvudsaklig källa; detta kommer främst inom form eller gestalt från hydrotermiska ventilationshål, varma källor vid havsbotten.

Vidare delas oceanerna in efter angående detta existerar öppet en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig alternativt nära botten:

De numeriskt värde indelningarna, efter ljus samt bottenkänning, kombineras sedan mot en stort antal zoner:

• Den pelagiska delen från den fotiska zonen kallas den epipelagiska zonen.
• Den pelagiska delen från den afotiska zonen är kapabel delas in inom vidare regioner, indelade efter djup.
  • Den mesopelagiska zonen existerar den översta afotiska område. Dess nedre gräns ligger nära en termoklin vid 12 grader celsius, vilket inom tropikerna allmänt ligger mellan 700 samt 1 000 meter.
  • Den batypelagiska zonen existerar zonen var vattnet äger enstaka temperatur vid mellan 10 samt 4 grader Celsius.

    Detta motsvarar områdena ifrån 700–1000 meter, mot 2 000–4 000 meter.

  • Den abyssalpelagiska zonen, följer beneath den batypelagiska.
    Evenemangen på grund av Havets solens tid 2024 hålls både vid ställe samt digitalt.

    Dess nedre gräns ligger nära omkring 6 000 meter.

  • Den sista zonen ligger inom djuphavsgravarna, samt kallas den hadalpelagiska zonen. Denna ligger mellan 6 000 samt 10 000 meter samt existerar den djupaste zonen.

Vidare finns motsvarande djupindelning från bentiska zoner:

Den pelagiska zonen är kapabel även delas inom numeriskt värde underregioner, den neritiska zonen samt den oceanrelaterade zonen.

Den neritiska zonen omfattar vattenmassan direkt ovan kontinentalsocklarna, medan den oceanrelaterade zonen inkluderar varenda öppna en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig ovan djupt ocean.

Ekologi

[redigera | redigera wikitext]

Inhemska livsformer inom oceanerna inkluderar:

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia, tidigare version.

Noter

[redigera | redigera wikitext]