Vilken färg är överst i regnbågen
Regnbåge
En regnbåge existerar en optiskt, meteorologiskt fenomen såsom uppträder vilket en (nästintill) fullständigt ljusspektrum inom struktur från ett båge vid sky då solen lyser vid nedfallande regn.[1] Regnbågen består färgmässigt från enstaka kontinuerlig passage ifrån rött (ytterst) via gula, gröna samt azurblå nyanser mot violett innerst; ofta definieras antalet färger liksom sju, inklusive apelsinfärg samt indigo.[2]
Regnbågen uppträder då detta finns regndroppar inom luften samt solen befinner sig lågt samt på baksidan betraktaren.[1] Klarast lyser regnbågen då halva sky ännu existerar övertäckt tillsammans mörka moln likt avger nederbörd samt betraktaren befinner sig beneath tydlig sky.
Regnbågar framträder även då solen lyser starkt samt nära vattenfall, då man egen sprider vattendroppar inom luften, ibland inom motljus intill moln, alternativt vilket lodräta grupp intill avlägsna regnfronter samt fallstrimmor.
Fysikaliskt fenomen
[redigera | redigera wikitext]Ljuset bryts tre gånger
[redigera | redigera wikitext]Det vilket orsakar ett regnbåge existerar solljusets dispersion då detta bryts inom atmosfärens nästintill klotformade regndroppar.
- Då ett ljus träffar ett regndroppe bryts den ursprunglig från då den passerar genom regndroppens yta.
- Mot regndroppens bakre blad sker sedan enstaka reflektion vilket fullfölja för att ljusstrålen återspeglas.
- Till slutligen bryts ljusstrålen enstaka andra gång då den passerar ut genom regndroppen.
40–42 grader
[redigera | redigera wikitext]Sammantaget utför detta för att ljuset återspeglas inom 40,6–42,3 (= ifrån violett mot rött[1]) graders vinkel oberoende från regndroppens storlek.
Dessa vinklar beror istället vid vattnets olika brytningsindex på grund av olika frekvenser.
Vitt ljus består från olika frekvenser samt dem kortaste ("violett ljus") bryts kraftigare än dem längsta ("rött ljus"). vid bas från speglingen inuti vattendroppen vänds förhållandet mot detta motsatta, samt detta röda ljuset framträder därför högre upp vid sky samt bildar den yttersta ringen inom regnbågen.
Regnbågen finns egentligen ej vid någon speciell ställe vid sky utan existerar enstaka optisk synvilla vars skenbara position existerar beroende från fanns observatören står.
samtliga regndroppar bryter samt återspeglar solljuset lika många. Regnbågen samt solen återfinns ständigt inom motsatta riktningar ifrån betraktaren sett. Regnbågens inre fingerprydnad lyser något klarare än dess yttre samt existerar inget mindre än ett förstorad foto från solen.
De färger inom regnbågen såsom existerar lättast för att skilja åt existerar dessa sju: Rött, apelsinfärg, citrongul, smaragdgrön, azurblå, indigo samt violett.Bågens centrum ligger inom den skugga likt betraktarens skalle kastar vid marken, samt denne uppfattar regnbågen likt enstaka fingerprydnad cirka 41 grader ut ifrån den linje likt går mellan huvudet samt dess skugga.
Detta betyder för att angående solen befinner sig högre än cirka 41 grader ovan horisonten hamnar regnbågen beneath horisonten.
Den förmå då bara ses från betraktare vilket befinner sig vid något en stor naturlig upphöjning av jordens yta alternativt inom en flygplan. ifall man ser regnbågen ifrån en flygplan (eller högt berg[1]) är kapabel den uppträda vilket enstaka sluten cirkel tillsammans flygplanets skugga såsom cirkelns centrum.
Flera regnbågar
[redigera | redigera wikitext]Ofta[1] förmå även enstaka ljussvagare sekundär regnbåge uppträda utanför den huvudsakliga vid 50,7–53,6 (= ifrån rött mot violett[1]) graders vinkel.
Detta beror vid för att solljuset förmå återspeglas ett andra gång inuti regndropparna, vilket även utför för att ordningen hos den sekundära regnbågens färger blir inverterad jämfört tillsammans den primära.[1]
Ovanligare existerar dem tre- samt mot samt tillsammans fyrfaldigade regnbågar – inom regel inom grönt samt purpur.
Detta fenomen kallas dispersion, samt detta existerar vilket såsom utför för att regnbågen får sina flera färger.dem övertaliga bågar[1] uppträder ibland vilket pulserande samt krusiga intill sina mer ljusstarka grannar, direkt beneath den övre delen vid den huvudsakliga regnbågen.
Varje mot regndroppen infallande stråle liksom reflekteras inom området mellan 0 samt 42,3 grader ger enstaka regnbåge, dock dem flesta mot ögat kommande strålar existerar således ljussvaga för att dem ej syns.
Endast dem strålar såsom reflekteras inom området runt 41 grader ger en synligt spektrum, beroende vid för att reflexionsvinkeln ändras många lite tillsammans med modifierad infallsvinkel mot droppen just var. Nämnda svaga spektra blandar sig inom området beneath bågen samt ger var upphov mot en ljust grupp. inom området mellan bågarna på grund av enkel- samt dubbelreflexion når inget reflekterat ljus ifrån någon från bågarna fram mot ögat; därför framträder området liksom en mörkt grupp såsom kallas Alexanders grupp, uppkallat efter Alexander ifrån Afrodisias vilket fanns den inledande för att förklara fenomenet.
Betraktaren ser egentligen ett regnbåge framför varenda synorgan. eftersom ljuset faller in sidled ifrån regnbågarna uppfattar betraktaren detta såsom enstaka enda regnbåge vid oändligt avstånd. Detta upplever man även ifall regnbågen bildas vid nära avstånd, mot modell inom vattendimma ifrån enstaka vattenslang.
Rött, apelsinfärg, gult, grönt, blått, indigo samt violett.Lagom stora faller i små droppar, vita bågar
[redigera | redigera wikitext]För för att man bör titta enstaka jämnstark regnbåge fordras för att regndropparna existerar exakta sfärer. Detta innebär för att regndropparna ej får artikel alltför stora (r < 0,25 mm?) samt ej röra sig alltför snabbt mot luften; annars blir dem tillplattade – asfäriska (oblata) – genom friktionen mot luften.
Denna papper är kapabel även vid bas från vindens effekt luta mer alternativt mindre mot horisontlinjen, vilket ändrar riktningen vid detta reflekterade ljuset. angående dem existerar deformerade syns övre delen från bågen svagare än dem närmare horisonten.
Vid många ett fåtal tillfällen förmå regnbågar även uppträda vid natten beneath liknande väderleksförhållanden samt tillsammans många starkt månsken.
Människans färgperception existerar dock begränsad inom svagt ljus, samt regnbågar orsakade från månen ter sig därför likt vita. Även nära dimma – då dropparna existerar mindre än nära nederbörd – är kapabel ett ljus regnbåge (då benämnd dimbåge) bildas.[1]
ROGGBIV
[redigera | redigera wikitext]ROGGBIV existerar enstaka minnesregel på grund av färgerna inom regnbågen uppräknade utifrån samt in inom den huvudsakliga regnbågen samt står på grund av Röd, Orange, Gul, Grön, Blå, Indigo samt Violett.
Regnbågens sjätte färg existerar indigo, enstaka azurblå därför stark för att den uppstår liksom ett vara från den femte egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser, azurblå samt den sista egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser, purpura.Färgerna existerar arrangerade inom fallande våglängd, var skarlakansröd existerar 650 nm samt violett ungefär 400 nm. Denna regel utgår ifrån Newtons benämning från dem spektralfärger han iakttog nära ljusbrytning inom en prisma, dock eftersom övergången mellan olika färger sker successiv finns ingen entydig bestämning från antalet färger alternativt avgränsningar mellan dem.
| Röd | Orange | Gul | Grön | Blå | Indigo | Violett |
Historik
[redigera | redigera wikitext]Teorier
[redigera | redigera wikitext]Den inledande korrekta teorin likt förklarade regnbågens uppkomst framställdes från Descartes1637, likt använde minimideviation vilket förklaringsmodell.[1] denne ägde lagt symbol mot för att regndropparnas storlek ej ägde någon effekt vid regnbågens utseende.
denne lät ljusstrålar passera genom enstaka massiv glassfär fylld tillsammans med en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt lyckades, genom för att mäta nära dem vilka vinklar likt ljuset lämnade glaskärlet, avsluta sig mot för att den huvudsakliga regnbågen uppstår då ljuset reflekteras ett gång samt den sekundära regnbågen då ljuset reflekteras numeriskt värde gånger.
denne lyckades även underbygga sina slutsatser genom för att härleda den allmänna brytningslagen (efter dock oberoende från Snell) samt rätt beräkna vinklarna till båda bågarna.
En regnbåge uppstår då solens strålar träffar regndroppar.Descartes misslyckades dock tillsammans för att förklara regnbågens färger. Ljuset natur liksom uppbyggd från vågor plats nära denna period ej känd.[1]
Isaac Newton fanns den förste likt visade för att vitt ljus består från samtliga regnbågens färger. denne lät en prisma dela upp detta vita ljuset inom en färgspektrum samt en annat prisma förena spektrumet mot vitt ljus igen.
denne visade även för att rött ljus bryts mindre än blått vilket, inom stort sett, fanns detta liksom behövdes till för att förklara regnbågen likt optiskt fenomen.
Det fanns ursprunglig 1836 likt George Biddell Airy kompletterande bakgrunden mot regnbågen via ljusets vågnatur. Samtidigt kunde även dem övertaliga bågarna förklaras.[1]
Äldre symbolik
[redigera | redigera wikitext]Regnbågen äger genom historien haft enstaka område inom legender, sagor samt religiösa trosföreställningar ovan läka världen.[1]Leprechaunerna inom irländskfolktro gömde sin guldskatt nära regnbågens ände, föreställningen angående enstaka avgift nära regnbågens slut finns inom flera europeiska kulturer[1].
inom kinesisk sagor plats regnbågen ett reva inom sky såsom förseglades från gudinnan Nûwa tillsammans hjälp från stenar inom sju olika färger.
Regnbågen består färgmässigt från enstaka kontinuerlig passage ifrån rött (ytterst) via gula, gröna samt azurblå nyanser mot violett innerst; ofta definieras antalet färger liksom sju, inklusive apelsinfärg samt indigo.inom hinduisk sagor kallas regnbågen till Indradhanushi, detta önskar yttra Indras båge (Indra existerar blixtens samt åskans gud).
I flera folks legender besitter regnbågen setts vilket enstaka bro mellan himmelen (eller dödsriket) samt jorden. inom grekisk sagor existerar den stigen efter kurir Iris, mellan sky samt jorden.
inom skandinavisk sagor kallas regnbågen på grund av Bifrost,[1] samt den existerar den bro vilket vaktad från Heimdall förenar Asgård tillsammans med Midgård.
Regnbågen finns omnämnd inom inledande Moseboken vilket en indikator vid Guds förbund tillsammans människorna. Efter för att Noa överlevt vattendrag sände Gud regnbågen likt en indikator vid sitt löfte för att ingen mer syndaflod skulle komma.[1] Regnbågen förekommer även inom Uppenbarelseboken var den omger den himmelska tronen.
I medeltidens kristna symbolik uppfattas regnbågens tre grundfärger likt symboler till syndafloden (blått), världsbranden (rött) samt ett fräsch mark (grönt). Regnbågens färger är kapabel även uppfattas liksom symboler på grund av dem sju sakramenten, den helige andens sju gåvor alternativt såsom enstaka tecken på grund av Maria.[3]
Modern symbol
[redigera | redigera wikitext]Regnbågen finns vilket flagga, var dem olika färgerna ofta representerar värden likt diversitet, inkluderande, hopp samt längtan.
Olika flaggor i regnbågens färger besitter använts inom olika kulturer sedan förcolumbiansk tid,[4] från allt ifrån inkaindianerna samt reformister mot kooperationen samt fredsrörelsen. dem olika regnbågsflaggorna på grund av olika rörelser besitter oftast olika utformning, dock dem kunna ibland existera intill förväxling lika.
Regnbågsflaggan existerar även enstaka tecken på grund av HBTQ-rörelsen, var den står till stolthet samt diversitet hos homosexuella, bisexuella samt transpersoner samt på grund av respekt till medmänniskor samt tolerans.