Många lever sitt liv underjord

Fakta ifall skogsfru, tallört samt vätteros

Ibland stöter man vid underliga blommor inom skogens dunkel. Bladlösa blomstänglar liksom verkar dyka upp ur jorden ifrån ingenstans.

Mellan snön samt marken finns en mellanrum, detta därför kallade subnivala rummet.

Troligen existerar detta skogsfru, tallört alternativt vätteros vilket blommar – parasiter såsom utvecklat förmågan för att växa utan hjälp från solen.

Text: Håkan Wallander

Det existerar något mystiskt tillsammans med dem bleka klorofyllösa växter man ibland stöter vid inom skogarnas djupaste dunkel. besitter man turen för att bo nära sjö inom i nordost Skåne kunna man ta färjan ut mot Ivön samt söka efter skogsfrun (Snuve­blomman), ett sällsynt orkidé vilket växer inom den kalkrika bokskogen nära Ivö klack.

Skogsfru samt tallört lever vid mykorrhizasvampar
Man trodde länge för att skogsfrun samt tallörten levde från för att avbryta mer växtdel samt grenar inom marken noggrann likt dem saprofytiska svamparna.

dock för tillfället vet man för att dem inom själva verket parasiterar vid andra växter. Skogsfrun existerar ett orkidé samt tallörten tillhör ljungväxterna samt båda får sina kolhydrater ifrån skogsträden. dock dem parasiterar ej direkt vid trädens rötter utan vid svampmycelet likt trädrötterna lever inom symbios tillsammans.

Dessa svampar kallas mykorrhiza­svampar samt dem hjälper träden tillsammans näringsupptaget genom sitt finförgrenade mycel inom marken. inom utbyte får dem sötningsmedel ifrån trädens fotosyntes.

Utnyttjar nätverk utan för att betala
flera från svamparna oss plockar inom skogen tillhör mykorrhizasvamparna, mot modell soppar, riskor samt kremlor.

Livet inom jorden.

dem klorofyllösa växterna besitter lyckats koppla upp sig vid identisk mycelnätverk samt lurar mot sig kolhydrater utan för att ge något inom utbyte. Tall­örten parasiterar vid vissa musseronarter, bland annat såpmusseron samt streckmusseron, medan skogsfrun parasiterar vid rödskivlingar.

Vätterosen snyltar vid rötter
detta finns enstaka ytterligare samling klorofyllösa växter liksom parasiterar direkt vid växters rötter genom sina snyltrötter (haustorier) liksom tränger in inom värdväxternas rotsystem samt kopplar upp sig vid värdväxtens ledningsvävnad.

en modell existerar vätterosen likt tillhör växtfamiljen snyltrötter.

Konsten för att växa inom mörker
Växterna behöver energin inom solljuset på grund av för att forma kolhydrater från koldioxid samt vätska inom fotosyntesen. existerar detta på grund av mörkt kunna dem ej växa. dock evolutionen besitter drivit fram strategier sålunda för att även denna nisch bör behärska fyllas från växter.

Vissa existerar snabba samt passar vid innan lövverk sluter sig, liksom bokskogens vitsippor vilket skjuter upp sina ny tillväxt tidigt vid våren samt hinner växtdel lagom innan löv­sprickningen.

Smart metod då ljus saknas
dock dem liksom lyckas lura mot sig kolhydrater genom för att parasitera vid andra växter alternativt vid ett mögelväxt liksom existerar direkt förbunden tillsammans kol­flödet ifrån tallkronorna kunna klara sig kvar samt växa även inom den dunkla miljön då krontaket slutit sig.

inom regnskogen existerar lövverk lika tätt året ifall samt då blir denna egenskap speciellt värdefull.

En arbetsmyra lever största delen från sitt liv beneath mark var den håller sig sysselsatt tillsammans för att sköta ifall avkomman samt underhålla boendet.

på denna plats finns även flest arter från växter såsom parasiterar vid svampmycel.

Naturligt urval
Man är kapabel tänka sig för att föregångare mot tall­ört samt skogsfru kvar fanns gröna, dock dem individer liksom lyckades lura mot sig lite kolhydrater ifrån svampmycel inom marken kunde klara sig kvar längre då skogarna slöt sig samt blev mörkare.

detta naturliga urvalet gynnade dessa individer samt då dem blev mer samt mer anpassade mot skuggade miljöer blev klorofylltillverkningen enstaka onödig utgift vilket detta fanns förbättrad för att utföra sig från med.
dock detta finns ännu flera växter vilket besitter kvar sin fotosyntetiserande förmåga trots för att dem parasiterar vid svampmycel, mot modell bland Pyrola- samt Gentianasläkten.

Dessutom parasiterar flera från våra gröna växter vid svampmycel beneath någon sektion från sin livscykel, speciellt beneath frögroningen. Ormbunkar samt orkidéer tillsammans med sina extremt små frön skulle ej behärska gro ifall dem ej fick kolhydrater ifrån svampmycel samt detta identisk gäller till dem klorofyllösa växterna liksom även besitter väldigt små frön samt helt saknar frövita.

Avslöjande experiment
Tanken för att tallörten levde från kolhydrater ifrån tallen väcktes redan inom slutet från 1800-talet, dock detta fanns inledningsvis då den svenska forskaren Romell slog ner metallplåtar mellan tallen samt tallörten, samt såg hur den slutade växa samt förtvinade, såsom man kunde visa för att den plats beroende från trädet till för att behärska växa.

Tallörtens rotsystem existerar starkt tillbakabildat samt består inom princip från enstaka kompakt klump från rotspetsar vilket existerar täckta från svampmycel.
andra svenska vetenskapsman följde inom Romells fotspår samt Erik Björk­man, professor vid Sveriges Lant­bruksuniversitet, visade vid 1960-talet för att kolhydrater ifrån träden ansamlades inom tall­örten medan andra växter likt hederväxt samt blåbär ej fick något kol ifrån träden.

Hotat liv beneath marken.

han ägde då demonstrerat för att tallörten parasiterade vid tallens kolhydrater via mykorrhizasvampens mycel.

Ett liv beneath jord
Vätteros finner man oftast beneath hassel, dock den är kapabel även förkomma beneath aspar, äppelträd samt alar. Ljusröda ny tillväxt bildas vid jordstammen beneath våren samt dem blommar beneath april–maj.

dock växten tillbringar sin mesta tidsperiod beneath mark samt blommar ej varenda tid.

Vätterosen existerar ganska köttig samt näringsrik, den äts gärna från betande boskap samt man ser den sällan inom betade marker. Tallört samt vätteros äger flera likheter, dem tillbringar största delen från sina liv beneath mark samt bladen äger reducerats mot rudimentära fjäll eftersom dem ej längre behövs.

---

FAKTA angående SKOGSFRU, TALLÖRT samt VÄTTEROS

Skogsfru,Epipogium aphyllum
Skogsfru existerar ett orkidé samt kurera växten existerar vit- alternativt gulaktig, ibland tillsammans med enstaka rödlätt ton.

Livet inom jorden.

Blommar vanligen inom juli–augusti tillsammans med numeriskt värde mot fem förhållandevis stora, gulvita blommor tillsammans svag lukt. Skogsfru växer inom skuggade mullrika skogar, ifrån Skåne mot Torne Lappmark, dock existerar sällsynt överallt.

Tallört,Monotropa hypopitys
Tallört växer företrädesvis inom barrskog.

Blommar inom juli–augusti. Den existerar ganska vanlig inom stora delar från Sydsverige, dock förekommer sällsynt upp mot Västerbotten.
Artnamnet hypopitys kommer från latinets hypo (under) samt pitys (tall) vilket syftar vid för att arten ofta växer beneath tall.

Vätteros,Lathraea squamaria
Vätteros blommar redan inom april–maj.

Namnet besitter den fått från för att den liksom vättarna lever större delen från sitt liv beneath jord.

Fröna äger små oljerika bihang (elaiosom) liksom lockar myror. Myrorna små frukter från växter fröna mot stacken var elaiosomen tas loss samt själva fröet slängs iväg, vilket hjälper vätterosen för att spridas.
Vätteros finns inom södra samt mellersta landet upp mot Dalarna samt Gästrikland. Den växer vid mullrika marker samt existerar ej därför vanligt förekommande.
Namnet besitter den fått från för att den liksom vättarna lever större delen från sitt liv beneath jord.

Tallört samt skogsfru parasiterar vid svampmycel (mykorrhizasvamp) liksom lever inom symbios tillsammans med tall (tallört), alternativt gran alternativt lärobok (skogsfru).

Träden förser både mykorrhiza­svamp samt parasitväxt tillsammans med kolhydrater samt svampen ger åter inom struktur från näringsämnen likt tallen behöver (främst kväve samt fosfor). dock vilket man vet ger varken tallört alternativt skogsfru någonting åter utan är kapabel betraktas vilket rena parasiter. Man känner ej mot hur dessa parasitväxter fullfölja på grund av för att dra mot sig kolhydrater dock sannolikt bildar dem någon signalsubstans liksom lurar mot sig näringen ifrån svampen.

Vätterosen bildar snyltrötter liksom tränger in inom främst hasselbuskars rötter. Vätterosen bildar massor från små hål (stomata) vid bladen likt fullfölja för att flödet från en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt näring inom hasselrötterna hellre tar vägen via vätterosen än för att vandra direkt upp mot hasselbladen.