När började man använda brons
Bronsåldern
Bronsåldern existerar den tidsepok i enlighet med Thomsenstreperiodsystem på grund av Gamla världensförhistoriska tidsperiod då bronset plats råmaterialet på grund av redskap samt vapen. inom andra delar från världen, inklusive större delen från Afrika söder angående Sahara, äger utvecklingen tagit andra vägar, samt andra klassificeringssystem används.
Bronsåldern vilket historiografiskt begrepp
[redigera | redigera wikitext]När Thomsen formulerade sin indelning vid 1830-talet byggde den enbart vid iakttagelsen för att sten- respektive bronsföremålen tycktes härstamma ifrån tider då redskapsbeståndet huvudsakligen utgjordes från berg respektive brons.
Systemet plats främst avpassat till Skandinavien samt visade sig även fungera inom norra samt mellersta Europa. inom medelhavsområdet samt region fanns redan enstaka skriftlig tradition beneath bronsens period såsom främsta redskapsmetall samt var äger ej definitionen fått identisk genomslag.
I Skandinavien började detta oss kallar bronsåldern till drygt 3500 tid sedan.Normalt används ej heller bronsålder till för att definiera tidsperioder vid andra håll inom världen dock man använder detta ibland inom överfört innebörd till för att beteckna kulturer var bronsen dock ej järnet varit känt. Efter Thomsen kom man även för att upptäcka för att bronsens access liksom redskapsmaterial inom Skandinavien föregicks från ett period då koppar användes inom redskap.
eftersom dessa redskap dock existerar ganska sällsynta samt perioden inom flera avseenden kulturellt mer liknar tidigare delar från neolitikum räknas kopparstenåldern normalt mot stenålderns yngsta period.
Bronsåldern inom Skandinavien avslutas då man förändras mot för att tillverka redskap inom järn. Då ägde järnet varit känt samt använt inom flera hundra kalenderår, ifall än främst såsom enstaka enklare belöning mot brons.
Järnålderns access markerar dock vid en klart sätt en förbrytelse mot dem gamla maktstrukturerna, liksom en förbrytelse från dem dåvarande handelskontakterna samt inom Mellaneuropa troligen från större folkvandringar samt ett krigisk period. detta existerar samtidigt enstaka period från förändrat klimat, vilket utför perioden mot enstaka lämplig avslutningstid.
Bronsåldern inom Sydskandinavien brukar normalt omfatta perioden 1800–500 f.Kr.[1][2]
Fyra samhällen, fem floder
[redigera | redigera wikitext]Några från dem inledande stora samhällena uppstod kring fem från världens största floder – eufrat samt tigris, Nilen, Indus samt Gula vattendrag. Människor drogs mot floderna bland annat därför för att klimatet förändrades.
detta blev varmare samt torrare samt skogarna samt grässlätterna förvandlades långsamt mot stäpp samt öken. Därför flyttade människor mot dem områden var detta fanns dricksvatten samt bördig mark, främst runt dem stora floderna.
Bronsåldern inom Norden varade inom ovan tusen kalenderår ifrån 1800–500 f Kr. Lukrativ köp samt import från metaller tillgodosåg elitens behov från statusföremål.Bronsens intåg
[redigera | redigera wikitext]Redan 3000 f.Kr. framställdes bronsyxor inom Thailand. ifrån ungefär identisk period finns fynd från arsenikhaltiga kopparföremål ifrån Främre Orienten, var kopparföremål tillverkats ända sedan 9500 f.Kr., arsenikbrons. Arseniken fanns egentligen enstaka förorening dock den gjorde kopparn mer lättsmält samt mindre porös samt gav den attribut liknande bronsens.
ej långt därefter framställde man även inom orienten objekt inom brons. ifrån Orienten spred sig kunskapen ifall bronsgjutningen beneath 2000-talet f.Kr. längs Donau mot Ungern samt Böhmen, vilket kom för att bli en centrum till den europeiska bronsålderskulturen. Strax före 2000 f.Kr. nådde bronsen England samt beneath perioden 2000–1800 f.Kr. växte dem brittiska öarna fram vilket den viktigaste tennexportören inom Europa.
Inledning
[redigera | redigera wikitext]Bronsåldern plats enstaka tidsperiod då enstaka fräsch elit bestående från många kompetenta yrkesman samt specialister, liksom en helt nytt, mer hierarkiskt, samhällssystem växte fram; samt detta plats för tillfället likt dem inledande egentliga staterna uppstod. Detta åtföljdes från nya religioner likt understödde dessa nya förhållanden.
Utmärkande till tiden plats vikten från långväga resor, åtminstone inom jämförelse tillsammans med den tidigare perioden, kallad "neolitikum". Gudar skapades samt gamla gudar omdefinierades. Gudar såsom på grund av konflikt, samt representerar hantverk alternativt resor samt därför vidare kom idag för att uppstå. Resorna medförde för att enstaka likartad föreställningsvärld fick spridning ovan en stort plats.
Denna förmå bland annat studeras inom historier vilket mot modell Iliaden samt Odysséen, Gilgamesheposet samt dem keltiska sagorna. Troligen skrevs dock dessa ned långt senare.
Tiden kalenderår 1700 mot cirka kalenderår 500 före vår tideräkning, fvt, kallas på grund av bronsålder.Mellanöstern samt östra Medelhavsområdet
[redigera | redigera wikitext]Bronsåldern inom region samt östra Medelhavet präglades från perioder från centralisering samt decentralisering. Dock plats den politiska samt ekonomiska grunden stadsstater samt dessas regionala områden. beneath vissa perioder kontrollerades området från en ledande stadsvälde alternativt enstaka härskarfamilj.
Den inledande fanns Uruk samt dess urbanisering beneath start samt mitten från detta fjärde årtusendet. Därefter kom området för att bestå från konkurrerande stadsstater var kontrollen ovan större områden endast kunde behållas beneath ett vykort tidsperiod. Efter detta följde ett centralt enad politik liksom började tillsammans Sargon från Akkad. Efter detta fanns detta återigen konkurrerande stadsstater såsom stred angående makten.
Denna period efterföljdes mellan cirka 1500–1200 f.Kr. från Mykene, Hatti, Assyrien, Babylonien samt Egypten. Dessa stater ägde ett nedgångsperiod beneath 1200-talet före Kristus, vilken resulterade inom folkvandring samt misär. Mellan dessa cykler inföll kris samt konflikt, invasioner ifrån olika stammar samt ödeläggelse från städerna. enstaka sektion kriser förmå även kopplas mot dem klimatförändringar liksom inträffade vid 2300-talet f.Kr., liksom kollapsen från Uruk runt 3000 f.Kr.
vilket medförde folkvandringar.
Under kurera bronsåldern förmå man skönja ett allt större förmåga för att granska territorier samt för att ta ut tributer samt skatter.
Brons äger historiskt använts på grund av gjutning från vapen samt prydnadsföremål samt inom tillverkning från mynt.Stora områden tillsammans med fri boskapsskötsel nedsänkt utanför makthavarnas övervakning, medan detta inom slutet från årtusendet rådde motsatsen inom vissa stater.
Privatiseringen ökade beneath tredjeplats årtusendet inom Mesopotamien, inriktade samt självständiga handelsmän organiserade inom familjeföretag samt gillen utvecklades sidled tillsammans med mellanösterns stadsstater samt man förmå titta självständiga handelsföretag ifrån start från andra årtusendet bli allt mer tydliga inom fyndmaterialet exemplifierad tillsammans karavanrutten mellan Assur samt Kanesh.
Balansen mellan tempel/palats-samhället samt den privata företagssamheten från fria bönder, arbetare samt slavar ändrades långsamt ovan tiden. ett resultat från detta plats för att skuldsättningen hos privatpersoner ökade samt eftersom staten ej längre jämkade varenda skulder liksom man från tradition tidigare ägde gjort innebar för att människor flydde mot andra områden samt länder.
Stadsstaterna liksom liknande plats beneath bota perioden multietniska samt flera tungomål talades, ifrån handelskolonier mot invandrande grupper likt yrkesman, handelsmän, boskapsskötare samt krigare. Dessa kom beneath vissa perioder för att dominera samt tom ta ovan områden då staterna plats vid minskning. Hurriter inom norra Mesopotamien samt Syrien, kassiter inom Babylonien samt hyksos inom Egypten existerar typiska modell vid detta.
Lojaliteten nedsänkt ej inom detta etniska alternativt mot en visst tungomål utan mot kungen inom stadsstaten. detta existerar ett från förklaringarna mot detta enorma kontaktnätet liksom utvecklades inom Eurasien beneath bronsåldern.
Ledarskapet plats teokratiskt. Ledarna ägde ett direkt länk mot gudarna. Kungarna genomförde ritualer liksom ifall dem vore gudar samt gudarna kunde ibland existera människor.
Under bronsåldern fortsatte man för att nyttja dem gamla materialen, berg, virke samt ben, dock allt fler vapen, redskap samt ej minimalt prydnader plats idag från brons.Stilen samt ritualerna varierade medan Gud inom ledarskapsbanden plats starka. affär, resor samt okonventionell förståelse fanns enstaka integrerad sektion från maktutövandet.
Europa
[redigera | redigera wikitext]- Huvudartikel: Europeisk bronsålder
Den europeiska bronsåldern plats enstaka tidsperiod på grund av resor samt kontakter, därför kom kurera kontinenten för att ett fåtal ett snabb tillväxt jämfört tillsammans med tidigare neolitikum.
objekt samt idéer transporterades snabbt. Därför förmå man inom fyndföremålen titta stora likheter mellan olika platser inom Europa. enstaka betydande handelsvara fanns saltet, vilket medförde en stort kontaktnät tillsammans Hallstatt samt Durrnberg inom Salzkammergut inom Österrike samt Halle/Saaleregionen inom Tyskland.
Centraleuropa fick enstaka speciell innebörd inom produktion samt köp tillsammans brons samt järn.
Bronsåldern existerar den tidsepok i enlighet med Thomsens treperiodsystem på grund av Gamla världens förhistoriska period då bronset fanns råmaterialet på grund av redskap samt vapen.Norden
[redigera | redigera wikitext]Huvudartikel: land beneath bronsåldern
Bronsåldern började cirka tid 1500 f.Kr. inom Skandinavien. inom Norden delas den vanligen in inom sex perioder (Oscar Montelius periodindelning):
| Beteckning | Tidsperiod |
|---|---|
| Period I | 1700–1500 f.Kr. |
| Period II | 1500–1300 f.Kr. |
| Period III | 1300–1100 f.Kr. |
| Period IV | 1100–900 f.Kr. |
| Period V | 900–600 f.Kr. |
| Period VI | 600–500 f.Kr. |
Period I–III motsvarar den äldre bronsåldern samt period IV–VI motsvarar den yngre bronsåldern.
Förutom bronsen liksom existerar enstaka legering från koppar samt tenn, fanns endast enstaka ren metall, guld. samtliga objekt från brons blev gjutna samt konsten för att gjuta inom olika formar fanns överraskande utvecklad. från brons tillverkades maximalt verktyg, vapen, prydnader samt flaska. från guld gjordes prydnader samt prydnader.
inom bronsålderns slutskede började man även framställa järn vars hårda starka ämne främst användes mot verktyg, nålar samt prylar samt liksom skoningar vid bronssköldar.
Människorna levde flera tillsammans inom långhus var bostaden delades tillsammans dem mindre husdjuren samt dem arbetade tillsammans med boskapsskötsel samt jordbruk.
Hästen användes vilket riddjur samt dragdjur. Fiske samt jaktverksamhet bedrevs givetvis även liksom insamlande från rötter, små frukter från växter, ätbar del samt nötter.
Dräktskicket existerar endast delvis känt, dock genom dem danska samt sydsvenska ekkistgravarna inom torvhögar finns detta flera modell vid bevarade klädedräkter. Mansdräkten utgjordes från ett mössa, enstaka nära, rundskuren kappa, enstaka ärmlös yllekolt samt smala yllestycken likt troligen virades angående benen. Strumpor samt klädesplagg fanns ej.
vid fötterna ägde man sandaler alternativt ett sorts fotlappar. enstaka klädsel, tillhörig ett ung kvinna tillsammans med enstaka överdel tillsammans ärmar samt enstaka utdragen alternativt vykort kjortel, liksom hölls ihop kring midjan tillsammans yllesnoddar liksom virades inom flera varv samt slutade inom tjocka tofsar. Den ganska originella dräkten äger antagits kanske existera ett spåkvinna alternativt rituell klädsel från något stöt.
inom andra gravar besitter kvinnorna påträffats tillsammans långa yllekjolar tillsammans med flera meters vidd. Kvinnorna dryckesställe dessutom präktiga prydnader. ett cirkelrund bronsplatta fästes liksom en spänne fram vid buk, vidare dryckesställe denna arm- samt halsringar samt dräktnålar. Frisyren flätades estetiskt in beneath en skyddande hårnät gjort från tagel.
Värt för att notera existerar även för att gravmiljön inom ekkistorna ej bevarar linnetyg utan endast ylle. oss vet för att även lin odlades samt spanns nära den på denna plats tiden.
Typiska fornlämningar ifrån svensk bronsålder existerar skålgropar samt hällristningar. Betydelsen från ristningarna existerar oklar, samt bildframställningarna varierar ifrån område mot område, dock solsymboler existerar en vanligt inslag, inlånat ifrån kontinenten.
beneath äldre bronsåldern började stora gravmonument, inom struktur från storhögar alternativt gravhögar för att dyka upp inom Sydskandinavien, en gravskick likt kom invandrande ifrån Centraleuropa. beneath den yngre bronsåldern fullfölja brandgravskicket sitt access.
Amerika
[redigera | redigera wikitext]För nya världen delas forntiden ej inom epoker efter verktygsmaterial.
Trots allt fanns inom Amerika några kulturer såsom är kapabel jämföras tillsammans bronsåldern inom gamla världen.
Tidsperioden mellan 17f.Kr kallar arkeologerna till äldre bronsålder.mot modell fanns Chimúfolket (omkring 1270 mot 1470) lyckad inom framställningen från brons innan dem blev uppslukade från inkafolket. Även beneath mochekulturen (fram mot 600-talet) fanns kopparföremål samt enstaka legering från guld samt koppar vilket senare från exploratör ifrån Spanien fick namnet Tumbaga.
De kulturer liksom mellan 900 samt 1600 levde nära Mississippifloden förmå räknas mot kalkolitikum.
Däremot ägde andra kända indianfolk likt maya, tolteker samt azteker inga metallföremål från innebörd, enda undantaget plats objekt till ritualer, dock dessa fanns oftast från ädelmetall. Enkla verktyg skapades däremot från organiska ämnen alternativt berg.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- Göran Burenhult, arkeologi inom Sverige; sektion 2 – Bönder samt bronsgjutare
- Bra Böckers världshistoria; sektion 1 – inom begynnelsen