Hur många kolatomer i hexanol
Alkoholer
Alkoholer, från arabiska الكحول (transkriberat likt al kohoul[1]), existerar organiska ämnen var enstaka alternativt flera hydroxylgrupper (OH) existerar bundna mot kolatomer inom ett kolkedja. Den enklaste alkoholen existerar metanol, CH3OH, tillsammans med enbart enstaka kolatom samt enstaka OH-grupp.
detta kurs likt oftast kallas alkohol inom vardagsspråk existerar etanol, C2H5OH. Mer särskilt besitter alkoholer OH-gruppen alternativt OH-grupperna bunden mot ett alifatiskt bunden kolatom, d.v.s. enstaka kolatom vilket ingår inom enstaka relaterad till organiska föreningar utan ringstrukturer kolkedja. ifall kolkedjan existerar enstaka alkan bestående från n kolatomer, äger alkoholen summaformeln CnH2n+2-m(OH)m.
Även alkener, alkyner, cykloalkaner samt andra organiska föreningar kunna forma alkoholer, såsom etenol, cyklohexanol samt 2-kloretanol.
Om kolkedjan existerar enstaka alkan bestående från n kolatomer, äger alkoholen summaformeln C n H 2n+2-m (OH) m.Föreningar tillsammans med enstaka hydroxigrupp bunden mot aromatiskt bundna kolatomer, såsom enstaka bensenring kallas däremot ej alkoholer utan fenoler, bensendioler samt således vidare.
En kolkedja kunna äga mer än ett hydroxigrupp bunden mot sig samt kallas då ett tvåvärd alkohol alternativt diol, trevärd alkohol alternativt triol o.s.v.
enstaka vanlig tvåvärd alkohol existerar etandiol ("glykol"), samt trevärd propantriol ("glycerol"). ett speciell lag från flervärda alkoholer existerar sockeralkoholerna. dem kemiskt närbesläktade sockerarter existerar flervärda alkoholer likt även äger enstaka keton- alternativt aldehydgrupp.
Alkoholer existerar vanligen förekommande inom naturen.
flera alkoholer besitter grundlig ingenjörsmässig användning. Etanol förekommer inom spritdrycker, alkoholhaltig, maltdryck samt andra alkoholhaltiga drycker. Metanol existerar starkt giftig nära förtäring alternativt hudkontakt.
Det finns mängder från varianter från kolväten, vid bas från för att dem kunna sitta ihop vid sålunda flera olika sätt.Struktur
[redigera | redigera wikitext]Alkoholer tillsammans flera kolatomer kunna äga ett från tre olika strukturer. Dessa tre typer existerar huvudsakliga, sekundära samt tertiära, vilket åsyftar antalet kolatomer likt binder mot den kolatom likt binder mot OH-gruppen. inom huvudsakliga alkoholer binder den OH-bindande kolatomen mot endast enstaka ytterligare kolatom.
Alkoholer tillsammans med ett alternativt numeriskt värde kolatomer existerar ständigt huvudsakliga alkoholer, samt metanol existerar en specialfall, då kolatomen ej binder mot någon ytterligare kolatom. inom sekundära alkoholer binder kolatomen mot numeriskt värde andra kolatomer. Den minsta sekundära alkoholen existerar 2-propanol (trivialnamn isopropanol) tillsammans med tre kolatomer.
inom tertiära alkoholer binder kolatomen mot tre andra kolatomer.
Vid stora organiska molekyler finns detta flera isomerer.Den minsta tertiära alkoholen existerar 2-metyl-2-propanol (trivialnamn tert-butanol). R inom strukturerna nedan betecknar ett kolvätegrupp. Alkoholens fysikaliska attribut såsom smältpunkt attribut påverkas från strukturen. Trivialnamnet vid sekundära alkoholer börjar ibland vid iso- (för isomer), t.ex.
Metanserien existerar grunden till all namngivning från kolväten.isopropanol.
| Primära alkoholer | Sekundära alkoholer | Tertiära alkoholer |
Nomenklatur
[redigera | redigera wikitext]En alkohols namn kommer från för att man lägger mot -ol mot namnet vid detta kolväte liksom oxideras mot just den alkoholen.
inom handeln förekommer även trivialnamn vid alkoholer, såsom glykol.
Om ett organisk förening äger ett funktionell assemblage liksom besitter högre prioritet inom nomenklaturen, anges alkoholgruppen endast tillsammans prefixet "hydroxi"-, exempelvis hydroxisyror likt 2-hydroxipropansyra ("mjölksyra"), hydroxiketoner etcetera.
Lågfärg
[redigera | redigera wikitext]Förbränning
[redigera | redigera wikitext]När alkoholer förbränns bildas vilket regel enstaka azurblå låga.
då större alkoholmolekyler förbränns behövs många syre på grund av för att förbränningen bör behärska ske efter detta normala skeendet. eftersom detta ej ständigt finns ingång mot detta nödvändiga antalet syremolekyler sker enstaka ofullständig förbränning (CO + C + H2O) istället på grund av enstaka ordinär förbränning (en från orsakerna mot kolmonoxidförgiftning) inom vilken kolmonoxid bildas.
Efter den ofullständiga förbränningen bildas tillsammans tillsammans med dricksvatten svart beläggning från rök, vilket glöder samtidigt liksom den avger ett gulaktig färg.[2]
Reaktioner
[redigera | redigera wikitext]Oxidation
[redigera | redigera wikitext]Oxidation från huvudsakliga alkoholer ger aldehyder samt karboxylsyror, beroende vid hur långt oxidationen drivs.
Exempelvis ger kemisk reaktion med syre från metanol metanal (formaldehyd) respektive metansyra (myrsyra), samt kemisk reaktion med syre från etanol ger etanal (acetaldehyd) respektive etansyra (ättiksyra).
Vid kemisk reaktion med syre från sekundära alkoholer bildas ketoner.
Hexanol existerar ett alkohol tillsammans den kemiska formeln C 6 H 13 OH. Denna färglösa vätska existerar något löslig inom dricksvatten, dock blandbar tillsammans dietyleter samt etanol.då tertiära alkoholer oxideras bryts molekylen sönder inom mindre delar.
Estrar
[redigera | redigera wikitext]Tillsammans tillsammans karboxylsyror är kapabel alkoholer forma estrar. Estrar existerar ofta ämnen tillsammans kraftiga aromer alternativt färger, vilket är kapabel inträffa naturligt, samt såsom ofta används likt lukt- alternativt smakämne inom bland annat sötsak, till fruktsmaker.
Kända alkoholer samt deras egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Kända alkoholer inkluderar dem numeriskt värde enklaste envärda alkoholerna metanol samt etanol.
Varje kolatom äger fyra valenselektroner.Metanol, CH3OH, vilket även kallas metylalkohol alternativt träsprit, existerar många giftigt samt uppstår nära torrdestillation från virke. Etanol, CH3CH2OH, såsom även kallas etylalkohol alternativt helt enkelt alkohol alternativt sprit, besitter verkan såsom rusdryck samt bildas nära jäsning från sockerarter.
Den enklaste tvåvärda alkoholen existerar etandiol, C2H4(OH)2, liksom även kallas etylenglykol alternativt bara glykol. Etandiol existerar många giftigt, samt framställs vanligen genom för att etenoxid, framställd från eten genom enstaka katalytisk reaktion, får reagera tillsammans en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig.
Den enklaste trevärda alkoholen existerar propantriol, C3H5(OH)3, likt även kallas glycerol alternativt sockeralkohol. Propantriol framställs genom förtvålning från fetter.
Enklare alkoholer såsom metanol, etanol samt propanol (CH3CH2CH2OH) samt några flervärda alkoholer likt etandiol (glykol) samt propantriol (glycerol) existerar lättlösliga inom vätska samt existerar nära rumstemperatur färglösa vätskor, medan tyngre alkoholer existerar vanligen fasta.
Metanol, etanol samt propanol besitter enstaka karakteristisk doft samt brinner tillsammans med tydlig, azurblå låga.
Även ifall alkoholer innehåller OH-grupper samt chans mot vätebindningar finns, kunna alkoholer då artikel svårlösliga. ett faktor mot detta existerar utdragen kolkedja.
Även etan hittar ni inom naturgas.Dominerar kolkedjan reduceras polariteten samt även vattenlösligheten.
Användning
[redigera | redigera wikitext]Alkoholer kunna bland annat användas vilket desinfektionsmedel samt existerar även utmärkt lösnings- samt rengöringsmedel, speciellt inom avfettningssammanhang.
Etanol används såsom tillskott inom bilbränsle då detta ansetts artikel mer miljövänligt än bensin.
dem vanligast förekommande blandförhållandena existerar E10 samt E85, detta önskar yttra tio respektive 85 procents tillsättning från etanol. E10 existerar vanlig bensin samt E85 kallas oftast bara etanol.
Etanol förekommer inom spritdrycker, alkoholhaltig, maltdryck samt andra alkoholdrycker, samt inom mindre mängd inom vissa livsmedel.