Vad är positiv och negativ acceleration
Acceleration
- Den denna plats artikeln handlar angående den fysikaliska storheten. För skulpturen, titta Acceleration (skulptur).
Acceleration existerar ett fysikalisk betydelse, såsom anger förändring från hastighet per tidsenhet. Förändringen kunna existera såväl positiv (ökad hastighet) såsom negativ (minskad hastighet, retardation/deceleration) alternativt innebära enstaka modifierad riktning.
nära acceleration ortogonalt mot rörelseriktningen fås ett krökt väg eller spår utan förändring från hastighet alternativt kinetisk energi.
I fysikens planet används begrepp såsom "hastighet" samt "acceleration" på grund av för att förklara hur objekt rör sig.angående accelerationen inom sidled existerar konstant blir banan ett cirkel. SI-enheten på grund av acceleration existerar m/s².
Historia
[redigera | redigera wikitext]Begreppet acceleration formaliserades från Pierre Varignon (1654–1722) den 20 januari 1700 vilket ett oändligt små skillnad inom hastighet inom tiden nära enstaka oändligt små tidsskillnad.
Begreppet bygger vid den teori Leibniz (1646-1716) utvecklat numeriskt värde kalenderår tidigare.
Exempel
[redigera | redigera wikitext]En fordon liksom startar ifrån stillastående samt accelererar rakt fram äger ett acceleration vars riktning sammanträffar tillsammans med dess hastighet samt farten ökar.
då accelerationen reducerar mot noll avslutas fartökningen samt bilen får ett konstant hastighet vidare. angående idag vägen svänger dock bilens hastighet längs vägen existerar densamma, hastighetsmätaren visar konstant hastighet, sålunda kommer ändå hastighetens riktning för att variera. till för att detta skall ske behövs enstaka acceleration inom sidled.
Då vägen samt bilen svänger mot vänster existerar accelerationen alltså riktad rakt åt vänster inom förhållande mot bilen samt tvärtom nära ett högersväng.
Accelerationen existerar positiv angående man ökar farten inom rörelseriktningen.Den acceleration inom sidled såsom behövs beror vid vägens krökning, enstaka skarpare kurva, alternativt sektion från kurva, kräver enstaka större acceleration inom sidled. Låt oss sedan anta för att bilen, ännu tillsammans med konstant hastighet längs vägen, når ett raksträcka samt dess acceleration existerar noll. ifall bilen skall stanna längs raksträckan, bromsar föraren samt genererar enstaka acceleration liksom existerar parallell tillsammans bilens hastighet dock motriktad samt bilens hastighet reducerar, alternativt annorlunda uttryckt, bilen retarderar.
Notera för att detta inom detta modell ej gjorts några antaganden ifall hur bilens acceleration uppkommer. vid verkliga fordon uppstår accelerationer genom dem krafter likt verkar vid bilens däck ifrån marken samt bilens motor, samt krafter ifrån den omgivande luften samt gravitationskrafter inom detta gravitationsfält bilen befinner sig inom.
Ett annat praktiskt modell vid acceleration inom sidled existerar omloppsbanor liksom den månen beskriver kring jorden. Månen äger ett hastighet vidare dock påverkas bota tiden från jordens tyngdacceleration liksom verkar ortogonalt mot månens väg eller spår.
Läge, hastighet samt acceleration från identisk rätlinjiga rörelse likt funktion från tid.detta utför för att månens hastighet läka tiden förändras således för att månen inom praktiken kretsar kring jorden.
Beteckningar
[redigera | redigera wikitext]Acceleration betecknas vanligen a.
Vid granskning inom mer än ett dimension, vilket existerar vanligt inom mot modell mekanik samt vetenskapsfält, existerar detta naturligt för att företräda acceleration tillsammans enstaka vektor, vanligen betecknad a alternativt a.
SI-enheten på grund av acceleration existerar meter per sekundtvå,[1]m/s² (även meter per sekundkvadrat alternativt meter per kvadratsekund)[2].
En vanlig acceleration existerar tyngdaccelerationen såsom accelererar allting inom riktning mot Jordens centrum. Tyngdaccelerationen nära jordens yta existerar ungefär 9,8 m/s² samt förekommer sålunda ofta inom beräkningar för att den besitter enstaka personlig beteckning, g.
då man nära rymdfärder, kollisioner samt liknande talar ifall en visst antal g liksom uppnåtts anger man alltså ett multipel från tyngdaccelerationen. ett individ tillsammans massan 100 kg likt utsätts till 3 g upplever således för att den balanserar 300 kg.
Härledningar
[redigera | redigera wikitext]Acceleration definieras vilket tidsderivatan från hastigheten i enlighet med
där a existerar accelerationen, vhastigheten samt t tiden.
Acceleration existerar alltså förändringen från hastighet per tidsenhet.
Acceleration existerar betalkort samt gott hastighetsförändring beneath en visst tidsintervall.Vidare existerar hastighet derivatan från sträckan likt funktion från tiden. Således existerar acceleration andraderivatan från sträckan.[3]
Notera för att både hastighet samt acceleration existerar attribut liksom definieras relativt ett viss referensram. på grund av bilen inom exemplet ovan existerar enstaka naturlig referensram den omgivning inom vilken vägen ligger.
på grund av andra struktur existerar kanske andra referensramar från nyfikenhet. till ett raket vars syfte existerar månen kommer hastighet samt acceleration relativt både jorden samt månen för att existera från nyfikenhet, åtminstone inom olika faser från resan.
Acceleration – vykort förklaring.Foucaults pendel existerar en annat modell vid en struktur var flera referensramar existerar från innebörd. till för att förutsäga dess rörelse på grund av några ett fåtal svängningar existerar detta tillräckligt tillsammans med för att betrakta jorden såsom enstaka lämplig referensram, dock på grund av för att förstå rörelsen beneath ett längre tidsperiod behövs för att ett förbättrad lämpad referensram används, exempelvis enstaka var jordensmasscentrum existerar fixt tillsammans tillsammans riktningarna mot några fixstjärnor.
inom ännu svårare fall kunna krävas för att solsystemets masscentrum samt några lämpliga riktningar anses fixa, alternativt rentav Vintergatansmasscentrum samt riktningarna mot några andra lämpliga galaxer.
Förhållandet mellan acceleration samt kraft
[redigera | redigera wikitext]Newtons rörelselagar beskriver förhållandet mellan acceleration samt kraft (om massan existerar konstant):
där a existerar accelerationen, F existerar summan från varenda krafter samt m existerar massan.
Ovanstående ger för att accelerationen existerar proportionell mot kraften samt omvänt proportionell mot massan vid detta accelererade föremålet.
Om positiv riktning existerar uppåt därför besitter föremålet ett positiv hastighet inom start inom 5326 dock efter en tag vänder föremålet samt hastigheten blir negativ.Medelacceleration nära likformigt accelererad rörelse
[redigera | redigera wikitext]För kalkyl från medelacceleration används vanligen en från tre samband. Vilket vilket används beror vid vilka variabler vilket existerar kända. inom sambanden nedan existerar a acceleration, v existerar den slutliga hastigheten, v0 existerar begynnelsehastigheten, t existerar tiden samt s existerar den sträcka likt tillryggalagts.[4]
- Starthastighet, sluthastighet samt tidsperiod existerar kända
- Sträcka, tidsperiod samt starthastighet existerar kända
- Starthastighet, sluthastighet samt sträcka existerar kända
I vissa fall är kapabel dessa samband utnyttjas till för att beräkna ett obekant variabel:
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån franskspråkiga Wikipedia, Accélération, 21 månad 2008.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^Erik Ingelstam, Rolf Rönngren samt Stig Sjöberg (1988). TEFYMA : handbok till mekanisk fysik, fysik samt matematik.
Helsingborg: ortnamn eller efternamn.
Det förmå man definiera egen, dock vanligen existerar positiv accdeleration detta likt får hastigheten för att öka samt negativ acceleration detta vilket får rörelsen för att sakta ner.sid. 91. Libris7763300. ISBN 91-87234-03-3
- ^Enligt Terminologicentrum existerar kvadrat såsom suffix alternativt prefix reserverat på grund av ytmått. Därför existerar ”Meter per sekundtvå” den rekommenderade utläsningen.
- ^Matematisk bedömning – enstaka variabel från Göran Forsling samt Mats Neymark, ISBN 91-47-05188-4, blad 218.
- ^Tabeller samt formler till NV- samt TE-Programmen från Ekbom m.fl, ISBN 91-47-01746-5, blad 98.