Ton i slutet av skalan
Enligt den anglosaxiska läggs ordet ¨sharp¨ till efter tonnamnet.Symboler inom notskrift
Denna blad existerar avsedd liksom enstaka grafisk sammanställning ovan dem symboler samt tecken såsom används inom modern, europeisk notskrift.
- För enstaka mer uttömmande översyn från modern notskrift, titta notskrift.
- För ett sammanställning ovan äldre samt vid annat sätt alternativa sätt för att nedteckna melodier, titta musiknotation.
Rader samt taktstreck
[redigera | redigera wikitext]Not- samt pausvärden
[redigera | redigera wikitext]Observera för att noter samt pauser ej besitter något helt längdvärde, utan en taktvärde likt existerar relativt mot pulsen.
Pulsens taktvärde definieras från taktarten.
Som synes beror notens alternativt pausens rytmvärde från saker liksom fyllningsfärg samt antalet flaggor. dem stjärnmärka (*) noterna longa samt brevis existerar idag ovanliga, samt används främst inom nyteckningar från äldre melodier. Noter tillsammans mindre värde än sextondelar existerar även ovanligt, samt används bara nära behov.
Här presenteras ett snabbkurs inom musikteori såsom går igenom grunderna.Klaver
[redigera | redigera wikitext]Klaver utgör enstaka referens på grund av vilka toner dem notlinjerna representerar.
Klaver (utom neutral klav) är kapabel även modifieras från en oktavnummer. för att nedteckna "8" alternativt "16" ovanför enstaka klav ökar dess tonvärde enstaka alternativt numeriskt värde oktaver respektive.
Skriver man siffrorna beneath klaven är kapabel den vid identisk sätt sänkas enstaka alternativt numeriskt värde oktaver.
I sångnoter klingar enstaka g-klav på grund av mansröster ständigt enstaka oktav lägre. Ibland förtydligas detta genom för att siffran åtta skrivs ut beneath, dock klaven klingar ännu bara ett oktav lägre.
Förtecken
[redigera | redigera wikitext]Förtecken förmå tecknas vid start från ett notrad till för att definiera tonart samt gäller då samtliga toner vid raden. dem kunna även tecknas direkt framför enstaka ton, samt gäller då den tonen, samt samtliga efterföljande toner inom takten.
Taktarter
[redigera | redigera wikitext]Taktart skrivs likt en vanligt bråk inom start vid varenda stycke alternativt taktändring.
Den övre siffran anger antalet stöt per takt, samt den beneath slagens taktvärde.
Första tonen inom ett skal, vilket bestämmer namnet vid skalan (c, fiss, ass etc.) Grundtonen inom enstaka tonart, mot modell c till tonarten C-dur.| Vanlig taktutskrivning ser ut därför denna plats. Detta markerar alltså ett trefjärdedelstakt. inom text kunna den tecknas liksom 3/4. |
Det finns även numeriskt värde alternativa sätt för att nedteckna taktart:
| Betecknar fyra fjärdedelstakt (4/4). | |
| Betecknar samtliga breve (2/2). |
Dynamik
[redigera | redigera wikitext]Dynamik existerar förhållandet mellan olika grader från ljudstyrka inom en musikstycke. Den genomsnittsliga ljudstyrkan inom enstaka med känsla för musik del brukar indikeras tillsammans förkortningar.
Dessa skrivs inom fet lutande stil, således här:
Gradvisa volymändringar förmå tecknas med:
| Crescendo, successiv ökande ljudstyrka. Långa crescendon skrivs inom stället tillsammans förkortningen cresc.Hoppa ovan dem båda halva tonstegen sålunda får ni bara fem toner inom skalan - 12356. | |
| Diminuendo alternativt Decrescendo, successiv avtagande ljudstyrka. Långa diminuendon skrivs tillsammans med förkortningen dim. |
Dessa angivelser existerar långt ifrån absoluta, utan påverkas tvärtom inom upphöjd grad från saker liksom tempo, akustiska förhållanden samt musikerns egna preferenser.
Ljudstyrkan påverkas även från balanskonventioner, liksom för att enstaka ton ständigt spelas starkare än sitt ackompanjemang.
Börja tillsammans för att lära dig dem olika namnen vid tonerna samt intervallerna samt hur dem existerar kopplade mot ett notskala.Mer specifika styrkeangivelser är:
- , fortepiano, enstaka snabb resultat från starkt samt sedan svagt.
- , forzato, ett kraftigare samt något långsammare styrkeökning samt minskning.
- , rinforzato, enstaka plötslig passage ifrån svagt mot starkt.
- , sforzando, enstaka många starkt betoning vid den närmaste tonen (övriga toner blir något svagare, mot ifrån tillsammans med enstaka accent).
Dessa påverkar alltså balansen mellan tonerna inom enstaka uttryck, samt gränsar därför mot fraseringen.
Frasering
[redigera | redigera wikitext]Frasering existerar principen för att dela upp en musikflöde tillsammans inom punkter från något som är kortvarigt eller inte permanent avspänning, vilket även hjälper lyssnaren för att uppleva ett struktur inom vilket likt hörs. Den står vid sålunda sätt inom en motsattförhållande mot rytmen.
Frasering antecknas främst vid numeriskt värde sätt, dels tillsammans med hjälp från olika former från bågar, samt dels tillsammans exakta angivelser vid specifika toner, ofta inom slutet från ett båge.
Lyssna vid melodin (Personal) den börjar vid skalsteg 3 (ciss) samt slutar vid skalsteg 6 (fiss).Frasering besitter även något olika noteringssätt på grund av olika typer från instrument.
- Inom låt existerar fraseringen främst kontrollerad från metern inom texten, dock påverkas förstås från andningen.
- För blåsinstrument (utom säckpipor) existerar all frasering inriktad vid andningen.
- Stråkinstrument äger tillfälle för att spela många mer varierad frasering än andra typer från instrument, samt äger därför en mer detaljerat fraseringssystem.
- Klaverinstrument, knäppinstrument samt liknande besitter inget behov från andning, dock kunna ej heller spela särskilt varierad frasering.
- Slagverk äger sålunda spetsigt ljud för att detta ej finns någon frasering.
Grundläggande tecken
[redigera | redigera wikitext]| En legatobåge markerar toner liksom bör spelas legato, detta önskar yttra bundet, utan uppehåll alternativt kraftfull ansats emellan. |
Bågar används även till för att märka fraser, samt kallas då ligaturer alternativt frasbågar. detta är kapabel existera svårt för att skilja vid enstaka frasbåge samt enstaka legatobåge, dock frasbågen existerar inom regel längre, samt spänner ovan flera takter.
En ton existerar en ljud såsom vårt hörselorgan är kapabel uppfatta samt liksom besitter identisk basfrekvens kurera tiden den ljuder.Legatobågen förmå även förväxlas tillsammans ett överbindning. enstaka sådan "bindebåge" används på grund av för att summera notvärden samt leda till inom enstaka enda utdragen ton (ex. numeriskt värde helnoter ihopbundna tillsammans ett bindebåge resulterar alltså inom ett 8 stöt utdragen ton, eftersom 4 + 4 = 8). Skillnaden mellan legatobågar samt bindebågar existerar således för att medan detta existerar tillåtet för att stöta toner likt existerar påverkade från legatobågar, existerar detta ej tillåtet för att utföra detta då detta rör sig angående toner såsom existerar ihopbundna tillsammans med bindebågar.
Bindebågs-toner bör leda till inom ett enda utdragen ton, samt legatobågar bör leda till inom en mjukt flöde från toner.
| Staccato existerar motsatsen mot legato, samt markerar för att tonen bör spelas begränsad, obundet samt spetsig. | |
| En accent betecknar för att tonen bör framhävas, alltså spelas något starkare samt tillsammans häftigare ansats.Varje linje samt mellanrum motsvarar enstaka ton inom den diatoniska skalan, vars placering definieras från ett klav. | |
| Tenutostreck markerar däremot ett små dragning inom rytmen, sålunda för att den markerade tonen blir något längre. Ibland spelas tenutotoner även något starkare. |
Ett tenuto- samt stacattotecken skrivna ovanför varandra betecknar portato, toner liksom spelas avgränsat dock ej betalkort samt spetsigt.
| Spicatto existerar ett ännu mindre variant från stacatto, samt en marcatissimo (bild saknas) existerar enstaka starkare variant från accenten. | |
| Ett fermat markerar för att tonen bör behållas ut länge, vanligen ca 3–4 gånger sitt normala rytmvärde, således för att all pulskänsla inom musiken stoppas. |
Andningstecken
[redigera | redigera wikitext]Inom sång- samt träblåsnoter används vanligen frasbågar på grund av för att märka andningen, dock man förmå även infoga
kommatecken alternativt cesur.