bassheel.pages.dev









Aperture är bländare på svenska

Bländare

Bländaren inom ett fotoutrustning existerar ett anordning likt reglerar kvantiteten ljus vilket släpps in inom kamerahuset.

detta finns olika typer från bländare dock irisbländare existerar den vanligaste. Bländaren samt slutartiden samarbetar på grund av för att exponera filmen, digitala kamerasensorn, alternativt annat ljuskänsligt objekt tillsammans riktig mängd ljus.

Bländartal

[redigera | redigera wikitext]

Objektivets ljusstyrka brukar anges såsom förhållandet mellan brännvidden samt aktuell bländaröppning.

Brännvidden anges då ej inom millimeter utan liksom f/, samt inom stället på grund av för att nedteckna mot modell (90 mm/32 mm) skriver man f/2,8 alternativt helt enkelt 2,8.

Översättning från "aperture" mot svenska.

Då säger man för att bländaren existerar 2,8. Snedstrecket inom angivelsen betyder alltså enstaka division. angående man dividerar objektivets brännvidd tillsammans bländartalet får man likt påverkan diametern inom millimeter vid den bländaröppning liksom ljuset bör passera innan detta träffar filmen.[1] (Exempel: f/16 innebär för att angående bländaren existerar inställd vid bländare 16 samt objektivet besitter brännvidden 80 mm därför existerar bländaröppningen 5 mm inom diameter (80 mm/16).

"Ju lägre bländartal, desto ljusstarkare objektiv".

Apertur.

En stor bländare (stor bländaröppning) innebär alltså en lågt bländartal samt tvärtom. "Ju högre bländartal, desto mindre bländaröppning".

Moderna objektiv existerar graderade tillsammans med bländartal såsom utgår ifrån värdet 1 samt använder sig från faktorn √2, detta önskar yttra för att varenda helt steg vid bländaren ökar alternativt reducerar tillsammans faktorn √2 (1·√2 = 1,4, 1,4·√2 = 2, 2·√2 = 2,8 samt således vidare).[1] på grund av varenda helt steg vid bländarskalan halveras alternativt fördubblas ljusinsläppet genom objektivet (bländaröppningen halveras respektive dubbleras), vilket innebär för att slutartiden måste fördubblas alternativt halveras på grund av för att ge identisk exponering.[2]

Detta ger nästa standardvärden på grund av bländartalen: f/1, f/1,4, f/2, f/2,8, f/4, f/5,6, f/8, f/11, f/16, f/22, f/32, osv.

Extrema objektivs högsta bländarvärde följer ej ständigt denna matematiska serie. detta ger dock endast oro, ifall man mäter ljuset tillsammans enstaka extern handhållen exponeringsmätare.

På zoomobjektiv förmå angivelsen artikel en intervall, mot modell f/4–5,6 vilket innebär för att den största bländaröppningen existerar f/4 då kortaste brännvidden används, dock f/5,6 nära den längsta brännvidden.

Ljusstarka fasta objektiv brukar vandra ner mot f/1,8 alternativt f/1,4 medan zoomobjektiv räknas såsom ljusstarka då dem äger enstaka konstant bländaröppning vid f/2,8. en ljusstarkt objektiv blir större inom konstruktionen samt även dyrare. för att utföra en ljusstarkt teleobjektiv existerar betydligt dyrare samt mera avancerat än för att utföra en ljusstarkt normalobjektiv (50 mm på grund av film- alternativt sensorformat 24 x 36 mm).

vilket modell kostar en 50 mm f/1,8 ungefär ett tusenlapp, medan en 200 mm f/1,8 kostar runt 30 000 kr. Moderna digitalkameror inom fickformat konstrueras ofta tillsammans med ljusstyrkan 2,8 vilket utför för att kameran ej blir således massiv.

Ljusstarka teleobjektiv existerar vanligt förekommande inom exempelvis sport-, natur- samt modefotografering.

en ljusstarkt objektiv innebär ett mer ljus sökarbild inom spegelreflexkameror, dock framför allt förmå man välja mindre slutartider samt därmed ökar även chansen för att fånga en ögonblick inom exempelvis sportsammanhang utan för att behöva nyttja blixt. en ljusstarkt objektiv ger även en mindre skärpedjup, förbättrad avståndsinställning samt man kunna även erhålla förgrund samt bakgrund för att bli suddiga vilket hjälper mot för att framhäva motivet nära mot modell mode- samt porträttfotografering.

Äldre beteckningar

[redigera | redigera wikitext]

Tidigare kunde en objektiv äga beteckning från typ ƒ:5,6/3,5 cm.

Aperture, alternativt bländare, existerar ett betydande sektion från kamerans objektiv samt agerar ett huvud roll inom för att granska kvantiteten ljus såsom når bildsensorn.

denna plats står kolon på grund av division samt snedstreck användes till för att separera bländarvärdet ifrån objektivets brännvidd, vilken förr angavs inom centimeter. Även på denna plats angavs objektivets maximala bländarvärde inom objektivbeteckningen.

Skärpedjup

[redigera | redigera wikitext]

Bländaren fungerar ej enbart likt en reglage till hur många ljus vilket släpps igenom.

Ju mindre bländaröppning, desto större skärpedjup får man också.[3] tillsammans skärpedjup menas inom hur stort avståndsintervall vilket motiv blir skarpa vid fotografiet. Ofta finns detta ett skärpedjupsskala vid objektivet (se inledande bilden ovan) liksom utför detta enkel för att värdera inom vilka avståndsgränser motiven blir skarpa.

Skärpedjupet blir mindre ju närmare objektivets närgräns man kommer. Närgränsen existerar detta kortaste avstånd såsom objektivet förmå fokusera. inom mer extrema makrolägen kunna skärpedjupet artikel således kreditkort såsom delar från enstaka millimeter.

APERTURE translate: öppning, glugg, hål, bländare, bländaröppning.

En ytterligare sak vilket påverkar skärpedjupet existerar typen från objektiv. Teleobjektiv besitter en mindre visuellt skärpedjup samt vidvinkelobjektiv en betydligt längre.[4] på grund av för att utföra detta möjligt för att välja en högt bländartal behövs ett fotoblixt, stativ, kraftigt solljus alternativt upphöjd ljuskänslighet.

Dagens bildstabiliseringsobjektiv fullfölja för att man ej behöver lika snabb slutartid på grund av identisk bländare. Tumregeln existerar för att äger man en 200 mm objektiv bör man ej nyttja slutartider längre än 1/200 s till för att ett fåtal ett vass foto, dock tillsammans med dagens bildstabilisering förmå man vandra upp mot 1/50 s, samt inom vissa fall även längre.

Kontrast

[redigera | redigera wikitext]

Valet från bländare påverkar även bildens kontrast. tillsammans med största bländaröppning blir bilden ej särskilt vass. specifikation saknar tydlighet samt bilden upplevs liksom diffus.

Olika bländarvärden.

Orsaken existerar för att nära den största bländaröppningen går ljuset in genom enstaka massiv sektion från optikens yta. Ofullständigheter inom objektivkonstruktionen, inre reflektioner tillsammans mera utför för att bilden blir mjuktecknad. ej heller tillsammans minsta bländaröppningen blir specifikation inom bilden klart återgivna. Även angående skärpedjupet existerar detta högsta, existerar bildens standard ej därför utmärkt liksom objektivet kunna prestera vid andra bländaröppningar.

Innehållet vilket finns tillgängligt vid vår bplats existerar resultatet från våra redaktörers dagliga ansträngningar.

nära små bländaröppningar används visserligen bara centrala strålar inom objektivet samt objektivfelen minimeras därvid, dock samtidigt ökar överstrålningen samt specifikation återges ej tydligt.

Ställa in bländaren

[redigera | redigera wikitext]

I kamerans auto-läge ställer kameran egen in bländaren samt övriga inställningar.

till för att ni bör behärska ställa in bländaren bör ni välja läge A (Nikon samt Sony) alternativt från (Canon samt Pentax), likt står på grund av bländarprioritet – alternativt M, likt existerar helt manuellt – var ni ställer in samtliga inställningar.[5]

Bildkomposition

[redigera | redigera wikitext]

En sektion inom valet från bländare existerar inom själva bildkompositionen, samt då inom själva tanken på baksidan vilket detta färdiga fotografiet skall föreställa.

ifall oss tar exemplet tillsammans ett folksamling samt för att detta existerar enstaka individ liksom skall framhävas.


  • aperture  existerar bländare  vid svenska

  • inom detta sammanhanget sålunda skall enstaka således massiv bländaröppning (lågt bländartal) likt möjligt användas till för att sätta varenda andra människor inom oskärpa samt vid detta viset fokusera vid personen ifråga. detta identisk gäller nära modefotografering, var modellen ständigt existerar inom fokus.

    Valet faller ofta vid en teleobjektiv likt existerar ljusstarkt – dels på grund av för att undvika nyttja blixt, dels till för att minska skärpedjupet sålunda många såsom möjligt. Nackdelen existerar för att fotografen måste befinna sig längre ifrån modellen, vilket fullfölja för att kommunikationen försvåras.

    Extrem ljusstyrka

    [redigera | redigera wikitext]

    Det går tillsammans med speciella objektivkonstruktioner samt glaskvaliteter för att konstruera objektiv liksom besitter bländartal beneath 1,0.

    detta allra ljuskänsligaste vid den allmänna marknaden likt äger byggts existerar Kowa 62 mm f/0,75 samt Rodenstock 42 mm f/0,75.[6]

    Det kämpa från Zeiss 50 mm f/0,7 ifrån 1960-talet utvecklad till NASAs räkning. Den användes även från Stanley Kubrick till filmen Barry Lyndon.[7]

    Det maximalt kända från dessa extrema objektiv existerar nog Leica Noctilux f/1,0 ifrån 1976.

    Objektivet besitter numera tagits ur produktion samt ersatts tillsammans med ett nyare utgåva tillsammans f/0,95 såsom största bländare.

    Den på denna plats typen från objektiv besitter många betalkort skärpedjup nära största bländare.

    Noter samt hänvisningar

    [redigera | redigera wikitext]

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]