Varför lever pingviner i stora flockar
Pingviner
Pingviner (Spheniscidae) existerar den enda familjen inom ordningenpingvinfåglar (Sphenisciformes) samt omfattar ett lag flygoförmögna havsfåglar. dem förekommer nästan enbart vid södra halvklotet – bara galápagospingvinen förekommer norr ifall ekvatorn.
Pingviner existerar väl anpassade till en liv inom havet tillsammans med motskuggadfjäderdräkt inom mörk samt vitt samt tillsammans med tillbakabildade vingar vilket används likt simfenor. dem flesta arter lever från krill, sjömat, bläckfisk samt liknande vilket dem fångar beneath sina dyk. dem tillbringar drygt hälften från sina liv vid nation samt övrig period inom havet.
Familjen omfattar sex släkten, sjutton arter samt en antal underarter. Även angående nästan varenda pingviner lever vid södra halvklotet därför återfinns bara en fåtal inom riktigt kallt klimat, således långt söderut vilket Antarktis. flera arter förekommer inom den tempererade zonen, samt ett art inom tropiskt klimat nära ekvatorn.
Den största idag förekommande arten inom familjen existerar kejsarpingvinen (Aptenodytes forsteri)[1] såsom inom medelvärde vilket myndig mäter 1,1 meter samt balanserar ungefär 35 kg.
Den minsta arten existerar dvärgpingvin (Eudyptula minor), såsom mäter ungefär 40 cm samt bara balanserar runt en enhet för massa.
Pingvinerna existerar ett nödvändig matkälla till flera andra vilt vilket späckhuggaren.dem större arterna förekommer främst inom kallare klimat medan dem mindre förekommer inom varmare. Vissa förhistoriska arter plats riktiga jättar. Den största kända arten ifrån fossil existerar Anthropornis nordenskjoeldi såsom mätte dryga 165 centimeter samt levde på grund av cirka 40 miljoner tid sedan.[2]
Anatomi
[redigera | redigera wikitext]Pingviner skiljer sig anatomiskt ifrån andra fåglar.
dem saknar vingpennor samt är kapabel ej flyga. Vingarna liknar snarare sälfenor samt används inom inledande grabb till för att simma. Fjäderdräkten påminner även ifall sälpäls, då den existerar mer hårlik än andra fåglars fjäderdräkter. Huden existerar fet samt avsöndrar enstaka olja likt fettar in fjädrarna, vilket utgör en gott skydd mot kylan inom både vattnet samt vid nation.
Skelettets konstruktion utmärks från utdragen bål samt korta lårben. Lårbenen sitter längre bakåt än hos dem flesta fåglar noggrann såsom hos lommar, samt pingvinens ryggrad existerar många rörlig.
De besitter skiva skelettdelar inom armar samt sker, vilkas leder bara är kapabel röra sig uppåt samt neråt, samt ej inom sidled. detta ulnara handlovsbenet existerar många stort, samt fingrarna består från ett mot numeriskt värde falanger samt dem saknar tumme.
Mellanfoten utgörs från tre ben liksom växer samman inledningsvis inom myndig ålder.
Forskarna tänker sig för att medan mindre pingviner fiskade nära landremsa vid havet, sökte sig stora grupper från jättepingviner långt ut mot havs, var dem hittade att födas nära kontinentalsocklarna.Baktån sitter samman tillsammans med dem andra tårna tillsammans med hud. Jättepingvinernas luftstrupar existerar delade vid längden tillsammans ett skiljevägg. Stjärten existerar antingen många betalkort, samt består från 20 alternativt fler fjädrar, alternativt många utdragen samt bestående från tolv mot sexton fjädrar.
De besitter många god ljuduppfattning.
Synen existerar anpassad för att fungera beneath vätska, varför dem existerar närsynta vid nation.
Värmereglering
[redigera | redigera wikitext]Pingviner håller enstaka kroppstemperatur vid 38 °C dock dem existerar regionalt heteroterma tillsammans enstaka ytterligare temperatur inom ben samt vingar än inom övriga kroppen.
Blodkärl inom ben samt vingar fungerar såsom värmeväxlare samt håller kvar värmen inom kroppen vilket fullfölja benen samt vingarna kalla. Fotens hudtemperatur vid ett pingvin vilket står vid isen är kapabel existera sålunda nedsänkt liksom 0 °C. dem existerar isolerade från en rejält späcklager beneath ytan vid huden dock även dess stela fjädrar kapslar in atmosfär samt fungerar såsom isolering.
Denna atmosfär existerar därför väl inkapslad inom fjäderdräkten för att den finns kvar då fågeln simmar beneath dricksvatten.
Ett annat sätt dem håller värmen vid existerar för att dem står tätt ihop inom stora klungor. dem fåglar såsom befinner sig inom mitten värms då upp samt slipper vinden. Efter en tag byter dem lokal således för att dem likt stått längst bort ut får komma längre in inom klungan.
Utseende
[redigera | redigera wikitext]Storleken hos dem olika arterna skiljer sig åt. Kejsarpingvinen är kapabel bli bortåt 1,40 meter, medan dvärgpingvinen bara blir ungefär 40 centimeter. dem större arterna finns inom kallare klimat, samt dem mindre inom varmare, en förhållande såsom beror vid för att dem större klarar från för att skydda kroppsvärmen förbättrad.
Små pingviner kunna inträffa inom tropiska områden.
Samtliga arter äger mörk rygg samt ljus mage. egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser fungerar liksom kamouflage inom vattnet. detta finns däremot skillnader inom teckningen hos dem olika arterna. varenda arter äger kägelformade kroppar, små huvuden samt långa näbbar.
detta existerar många svårt för att könsbestämma pingviner. Honor samt hannar ser likadana ut samt dem saknar yttre könsorgan.
Ekologi
[redigera | redigera wikitext]Pingvinerna existerar samtliga anpassade mot en liv inom havet. dem existerar många kompetenta simmare samt kunna dyka inom dem sämsta kraftiga oväder.
Varför lever pingviner inom stora flockar?Benen används såsom roder. dem brukar dyka tillsammans med ett hastighet från 6–12 km/h, dock vissa arter förmå nå 27 km/h. Små pingviner dyker ej därför djupt, dock kejsarpingvinen kunna befinna sig beneath ytan inom ovan 20 minuter samt anlända ner vid en djup ovan 550 meter.[3] vid nation äger dem en många särpräglat rörelsemönster. dem går vickande ifrån en sidan mot den andra, samt helt upprätt.
då dem förflyttar sig vid nation förmå dem även glida vid buk, alternativt kravla sig fram tillsammans med fenorna samt fötterna.
De flesta arter lever vid enstaka diet från krill, mindre bläckfiskar samt småfisk, dock vissa arter äter även skal- samt blötdjur. dem är kapabel dryck saltvatten, då dem besitter enstaka körtel nära ögonen likt filtrerar saltet ifrån blodomloppet.
Saltet lämnar kroppen genom näsan inom ett koncentrerad vätska.
En massiv sektion från året går åt mot fortplantning samt dem samlas årligen vid identisk häckningsplats. Dessa kolonier kunna uppgå mot flera tusentals pingviner. dem uppvisar viss omvänd könsordning då honorna slåss ifall hannarna, vilket existerar enstaka resultat från för att detta existerar färre hannar.[källa behövs] Hos vissa arter existerar detta enbart hanarna såsom ruvar äggen.
Pingviner lever vid varenda kontinenter vid södra halvklotet, inklusive Afrika, Sydamerika samt Australien.dem får vanligen en oval form per tid, dock vissa arter får fler. Vissa arter gräver hålor på grund av äggen, medan andra håller dem vid fötterna dolda beneath späcket beneath kurera ruvningen. detta förekommer för att dem stjäl varandras vanligtvis för fortplantning hos djur, samt då äggen existerar kläckta, för att dem även stjäl varandras ungar.
Ungarna existerar ulliga samt grå. Honor samt hannar tar båda grabb ifall ungarna. dem matas tillsammans krävmjölk, samt kunna ej bege sig ut vid personlig fiskjakt förrän fjäderdräkten ruggats mot adult fjäderdräkt. dem når könsmognad nära ungefär fyra års ålder. Pingviner existerar antingen evigt monogama, alternativt seriellt monogama samt byter partner varenda tid efter för att ungarna blivit stora.
Pingvinerna besitter ett fåtal fiender bortsett ifrån människan, dock exempelvis sydpolslabb samt sjöleopard livnär sig vid vanligtvis för fortplantning hos djur alternativt pingvinungar.
Sömn
[redigera | redigera wikitext]Pingviner sover, liksom dem flesta andra varelse samt varenda studerade fåglar.
Har pingviner inom fångenskap speciell beteende inom jämförelse tillsammans dem vilket existerar fria?dem sover mellan 9,5 samt 10,5 timmar per dygn, samt man besitter identifierat fyra olika medvetandetillstånd hos pingviner utifrån EEG, nämligen vakenhet, dåsighet/slummer, djupsömn samt REM-sömn. Pingviner sover stående tillsammans huvudet bakåt samt en ögat vänt inåt. detta synorgan dem äger vänt utåt existerar slutet. Liksom flera andra fåglar sover dem sin REM-sömn inom korta epoker, bara några sekunder åt gången.
beneath dem perioder då dem ej får sålunda många föda, mot modell medan dem ruvar samt partnern existerar ute samt jagar, ökar kvantiteten djupsömn vid bekostnad från framför allt vakenhet. dem besitter anpassat sig mot för att vila inom flock var vissa individer existerar vakna medan andra sover, bland annat genom för att sovande pingviner existerar relativt sett mer svårväckta från känselintryck ifrån övre delen från ryggen (det önskar yttra var dem är kapabel bli stötta från andra pingviner liksom går samt stöter emot dem från misstag) än nära känselintryck ifrån foten (där dem förmå äga sina ungar alternativt ägg).[4][5][6]
Systematik
[redigera | redigera wikitext]Pingviner utgör enstaka team fåglar såsom funnits väldigt länge.
Dock existerar dess evolutionära saga uselt känd, eftersom fossila lämningar från pingviner existerar ett fåtal. 1859 beskrev den brittiske paleontologen T.H. Huxley detta inledande fossila fyndet från ett pingvin. Fyndet ägde hittats inom slutet från 1848 från Walter Mantell inom Kakanui, nära landremsa vid havet inom norra Otago vid Nya Zeeland.
Fyndet skickades mot T.H. Huxley inom Storbritannien på grund av bedömning samt hans slutsatser publicerades inom Quarterly Journal of the Geological Society inom mars 1859. Fossilet såsom bestod från en inkomplett ankelben kom ifrån ett massiv pingvinart, uppenbart många större än dem arter från pingvin liksom finns idag samt inom artikeln namnade denne denna utdöda art mot Palaeeudyptes antarcticus.[7]
Det äldsta fossila pingvinsläkte man funnit kallas Waimanu samt levde beneath den tidiga paleocen-perioden vid Nya Zeeland på grund av cirka 62 mot 65 miljoner kalenderår sedan.
Denna art plats ej lika väl anpassad mot en liv inom havet likt dagens pingviner likt inledningsvis började uppstå beneath eocen-perioden till cirka 40 miljoner tid sedan. Waimanu fanns ett flygoförmögen, lomliknande bevingat djur tillsammans med korta vingar anpassade till dykning. Fynden visar för att arterna inom detta förhistoriska pingvinsläkte redan fanns flygoförmögna samt havslevande vilket skulle visa för att pingvinens evolutionära bakgrund sträcker sig ännu längre igen än dem 65 miljoner tid liksom dessa fossil dateras mot, detta önskar yttra tiden före dinosauriernas försvinnande.
Vissa vetenskapsman (Mayr, 2005) anser för att dem pingvinliknande förhistoriska fågelfamiljen Plotopteridae såsom vanligtvis kategoriseras likt nära släkt tillsammans med familjerna skarvar (Phalacrocoracidae) samt ormhalsfåglar (Anhingidae) möjligen existerar enstaka tidig systergrupp mot pingvinerna samt detta inom sin tur skulle innebära för att pingvinerna ursprungligen besitter enstaka gemensam förfader tillsammans tillsammans med ordningen pelikanfåglar (Pelecaniformes).
Palaeeudyptines
[redigera | redigera wikitext]Traditionellt besitter dem flesta utdöda arter från pingviner placerats inom den parafyletiskaunderfamiljen såsom kallas Palaeeudyptinae. Senare undersökning utför dock gällande för att detta åtminstone funnits numeriskt värde utdöda huvudgrupper från ättlingar, enstaka alternativt numeriskt värde närbesläktade ifrån Patagonien samt åtminstone enstaka tillsammans arktisk utbredning.
Kladogram ovan familjen pingviner
[redigera | redigera wikitext]Pingvin (Spheniscidae) |--Pygoscelis '--N. N. |--Jättepingviner (Aptenodytes) '--N.Pingviner (Spheniscidae) existerar den enda familjen inom ordningen pingvinfåglar (Sphenisciformes) samt omfattar ett assemblage flygoförmögna havsfåglar.N. |--N. N. | |--Eudyptes | '--Megadyptes | '--N. N. |--Dvärgpingviner (Eudyptula) '--Sphenicus
Släkten samt arter
[redigera | redigera wikitext]- Jättepingviner (Aptenodytes) besitter utdragen samt graderad stjärt. Munkanterna löper sidled tillsammans undernäbbens kant.
- Pygoscelis liknar Megadyptes, bortsett ifrån stjärten, liksom inom detta släkte existerar utdragen samt graderad. Näbben existerar mera ihoptryckt, samt deras skårkanter existerar uppåtböjda. dem förekommer ifrån antarktiska fastlandet mot Sydgeorgien samt ögrupp i atlanten.
- Eudyptes, kallades förr Catarrhactes samt kallas ibland tofspingviner, existerar långstjärtade pingviner liksom påminner ifall Pygoscelis.Pingviner existerar huvudsakligen anpassade mot för att leva inom en svalt klimat.
dem besitter gula ögonstrimmor, samt långa fjädrar vid huvudet. Sidorna vid övernäbben existerar uppsvällda.
(Megadyptes antipodes) (har även kallats gulögonpingvin samt antipodpingvin)
Namn
[redigera | redigera wikitext]Det finns olika teorier från vilket ställe namnet pingvin härstammar. ett teori hävdar för att termen härstammar ifrån dem numeriskt värde keltiska orden "pen" samt "gwyn" vilket betyder den vithuvade.
Detta formulering bör ursprungligen äga använts angående den utdöda garfågeln. enstaka tecken vid för att denna teori stämmer existerar för att garfågel samt tordmule vid franska heter grand- samt petit pingouin. enstaka ytterligare teori utför gällande för att namnet härstammar ifrån detta latinska termen "pinguis" vilket betyder fet.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Texten bygger delvis vid översättningar tagna ifrån artikeln Penguin vid engelskspråkiga- samt ifrån Pinguine vid tyskspråkia Wikipedia.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^DK (2016-09-06) (på engelska). Animal!.
Penguin. ISBN 9781465459008. https://books.google.com/?id=TQjLDAAAQBAJ&pg=PA124&dq=largest+living+species+of+penguin+is+the+emperor+penguin#v=onepage&q=largest%20living%20species%20of%20penguin%20is%20the%20emperor%20penguin&f=false
- ^Piotr Jadwiszczak (2009) Penguin past: The current state of knowledgeArkiverad 20 mars 2009 hämtat ifrån the Wayback Machine. (pdf), Polish polar research, vol.30, nr.1 sid:3-38
- ^How deep can they dive?Arkiverad 23 juli 2008 hämtat ifrån the Wayback Machine., Australian Antarctic Division, läst 2008-11-25
- ^Dewasmes G, Telliez F: Tactile arousal threshold of sleeping king pengiuns in a breeding colony; Journal of sova research 2000;9(3):255-259
- ^Dewasmes G, Buchet C, Geloen A, Le Maho Y: sova changes in kejsare penguins during fasting; American Journal of Physiology 1989;256(2:2):R476-R480
- ^Buchet C, Dewasmes G, Le Maho Y: An electrophysiological and behavioral study of sova in kejsare penguins beneath natural ambient conditions; Physiology and Behavior 1986;38(3):331-335
- ^The first fossil penguinArkiverad 9 juli 2006 hämtat ifrån the Wayback Machine.
Källor
[redigera | redigera wikitext]Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
|