Skilda åt i säng och säte

SKILSMÄSSA ʃil3s~mäs2a, äv. (i vissa trakter) 4~10, förr äv. SKILJEMÄSSA l. SKILJESMÄSSA l. SKILJSMÄSSA, r. l. f.; best. -an; pl. -or.

1) motsv.

SKILJA inom 3, III 3, IV 3, angående detta förhållandet för att detta bildas l. förefinnes en mellanrum l. ett öppning l. rämna mellan vissa objekt l. delar från ngt l.

för att vissa objekt l. delar från ngt skilja l. äga skilt sig en stycke ifrån varandra; numera bl. ngt vard., skämts., inom sht inom fråga ifall glipande klädesplagg, tillsammans ordlekande anslutning mot 7 a. Originalet existerar tillsammans med stora wackra bokstäfwer, likt man kallar litteræ unciales, utan någon skilsmässa mellan orden, allenast vid somlige ställen.

JJBjörnståhl(1773) inom 1Saml. 7—9: 279. Pyjamasen existerar .. Gjord sålunda, för att detta ej förmå bli skilsmässa mellan underdel samt ytterplagg. SDS 1970, nr 339, s. 9.

2) (†) motsv. SKILJA inom 7, III 7: skiljande, uppdelning o. d. Wallerius Hydrol. 127(1748). Den concentrerta vitriolsyran .. (tar) beneath destillering .. til sig vatnet ifrån oljan inom spiritus samt destruerar honom.

Innan denna skilsmässa aldeles fullkomnas, destillerar (osv.). Scheffer ChemFörel. 238(c. 1750). Rinman JärnH 605(1782). — särsk. bildl., angående fördelning från personer efter vissa kvalifikationer. Schmedeman Just. 678(1675).

3) (utom inom b numera bl. mera tillf.) motsv. SKILJA inom 8, III 8, IV 7: skiljande; förhållandet för att ngn l.

ngt skiljer sig l. existerar skild resp. skilt ifrån ngn l. ngt. Dopet war enstaka sinnebild mot dem Christnas moraliska skilsmäsza ifrån werldens syndiga yppighet. Ödmann StrFörs. II. 2: 104(1803). Historieskrivning samt episk poesi ägde (i mitten från 1300-talet) ej ännu utfört sin definitiva skilsmässa. Bengtsson Silv. 73(1931). — särsk.

a) angående detta förhållandet för att lekamen o.

själ skiljas l. skilja sig ifrån varandra (vid döden); jfr 5. Möller(1745; beneath dissolution). Lagergren Minn. 8: 208(1929).

b) (fullt br.) motsv. SKILJA inom 8 b,om upplösning från en politiskt l. administrativt l. ekonomiskt l. socialt samband o. d. Beskow(1839) inom 3SAH LIX. 3: 224. (Han) meddelade .. mig, för att för tillfället fanns skilsmässan mellan honom samt män Faure Frères avgjord.

han skulle sätta inom gång enstaka fräsch butik. Lagergren Minn. 3: 45(1924). då den politiska skilsmässan kom tid 1808, plats kulturgemenskapen mellan land samt land i norden större än någonsin. SvFolket 7: 389(1938). existerar icke skilsmässa mellan stat samt kyrka mot slutligen den ofrånkomliga lösningen? Brilioth HerdabrÄrkest.

111(1950).

c) (†) inom uttr. ngt besitter gjort enstaka för alltid skilsmässa tillsammans med ngn, ngt äger på grund av ständigt övergivit ngn, ngn existerar l. blir till ständigt utan ngt l. dyl. Fåfängt ombyter jag lokal samt belägenhet; glädjen besitter gjort tillsammans med mig enstaka för alltid skiljes-mässa. Lantingshausen ung 1: 18(1787).

4) (numera bl.

mera tillf.) motsv. SKILJA inom 9, III 9, IV 8, ifall handlingen för att avlägsna ngn l. förhållandet för att ngn avlägsnar sig ifrån l. lämnar l. existerar borta ifrån enstaka plats; särsk. liktydigt tillsammans dels: avresa, uppbrott, avsked, dels: frånvaro. Doch existerar jag af Mose wiso icke litet föranlåten samt hogstyrckt worden, at wid min skilsmeszo ifrå Vpsala vpsettia samt lemna effter mig en wiso.

Swedberg Ungd. Tilägn. § 3(1709). Skilsmässan ifrån hemmet plats varenda gång lika smärtsam. Östergren(1939). — särsk. (†) inom uttr. taga skilsmässa från ett ort, taga avsked från enstaka ort, lämna enstaka ort. Wåre samt Rÿske Legaterne Hafua idag mz oförettade sacker tagit skilsmesza vtaf tractatz staden, doch inom god wenligheet. ESparre(1664) inom BrevStiernhielm 358.

5) motsv.

SKILJA inom 10, II 3, III 10, IV 9: bortgång, hädanfärd, död; numera bl. (mera tillf.) inom uttr. skilsmässa ifrån existensen o. d.; förr äv. dels inom uttr. skilsmässa nära denna världen l. ifrån dem timliga vedervärdigheter, dels ensamt, pregnant; jfr 3 a. PPGothus Und. a 4 b(1590: Skelsmessa widh thenna Werldenne). Anhörige (ha) mindre sorg, då skilsmeszan sker (om den sjuke förberetts vid döden).

Swedberg katt. 526(1709). Orrelius Diurr. 104: 3(1750: skilsmäszan ifrån the timeliga wederwärdigheter). Bedröfvelserna förbereda oförmärkt vårt sinne mot enstaka nöjdare skillsmässa ifrån lifvet. Lehnberg Pred. 3: 141(c. 1800). Skilsmässa ifrån existensen. Östergren(1939).

6) (numera bl. mera tillf.) motsv. SKILJA inom 12, III 11, IV 10.

a) ifall detta förhållandet för att ngn skiljes l.

skiljer sig ifrån ngn l. för att ngra skiljas åt l. (under viss tid) äro skilda ifrån varandra l. för att en kollektiv från personer l. personer samlade mot en församling l. samkväm o. d. skiljes resp. skiljas åt l. för att ngra avbryta l. avbrutit förbindelsen l. kontakten tillsammans varandra o. d.; avsked; uppbrott. Visb. 1: 92(c. 1575). (Festen) warade til klockan 6 ifall morgonen, då varenda gingo ..

til Änke-Drottningen, var åter någon dans anstältes.

.. Skilsmässan skedde sedan kl. 7 ifall morgonen. HC11H 6: 113(c. 1700). inom .. brefvet (till Petrarca) .. skildrar Pastrengo .. sina ömma känslor nära deras skilsmässa inom Peschiera. Wulff Petrarcab. 42(1905). Sigfrid samt jag ägde stämt träff vid vårt rastställe nära bäcken efter femtio års skilsmässa. Moberg DinStund 36(1963).

b) angående detta förhållandet för att folkgrupper dela vid sig o.

d.

Düben Lappl. 374(1873).

7) motsv. SKILJA inom 13, III 12, IV 11.

a) motsv. SKILJA inom 13 a,III 12 a, IV 11 a, angående detta förhållandet för att ngra (låta) upplösa sitt äktenskap l. för att ngras äktenskap upplöses l. besitter upplösts. Begära, söka, vinna, erhålla, erhålla, taga ut skilsmässa. Döma mot skilsmässa. Skilsmässa ifrån, förr äv.

tillsammans med ngn. Botvidi Brudpr. 39(1620, 1634). Napoleons skilsmessa tillsammans sin Gemål existerar väl redan bekant? ETegnér(1809) hos Wrangel Räm. 91. denna skriver för att denna ämnar uppsöka sin advokat samt ta ut skilsmässa. Trenter LysLandn. 201(1946). — jfr SAMVETS-,SNABB-SKILSMÄSSA.— särsk. inom uttr. ligga ner inom l.

beneath skilsmässa, ifall (ngn av) makarna inom en äktenskap: hålla vid för att förhandla l. processa angående skilsmässa. oss ligger inom skilsmässa. Gustaf-Janson DödlKär 71(1953). Jag ligger beneath skilsmässa. Starfelt Nödh. 69(1968).

b) (numera bl. tillf.) motsv. SKILJA inom 13 b,III 12 b, IV 11 b, = SKILLNAD 11 b; särsk.

inom uttr. skilsmässa mot (förr äv. i) sovmöbel samt säte; äv.

bildl. Man redde sig derföre (inom den romersk-katolska kyrkan) ur denna casus (dvs. bibelns olika bestämmelser på grund av upplösning från en äktenskap) sålunda, för att man till äktenskapsbrott medgaf enstaka skiljsmässa till lifstiden mot bädd samt säte. Nordström Samh. 2: 38(1840). inom (uppsalabor) gören många riktig inom för att vidmakthålla ”skiljsmässa inom bädd samt säte” tillsammans den ”gamla Synderskan, Birgers stad” (dvs.

detta kolerasmittade Sthm). Beskow(1853) inom 3SAH XXXVIII. 2: 185. Lagergren Minn. 2: 26(1923: mot sovmöbel samt säte).

c) (†) motsv. SKILJA inom 13 c,IV 11 c, = SKILLNAD 11 c.Hwad då skilljemässan (mellan dem båda trolovade) angår, skall han heldre än gierna hielpa mot at enstaka därför fast samt stadfäst knut må blifwa uplöst.

VRP 1/3 1736. Lindahl Tanckef. 67(1740).

8) (†) motsv. SKILJA inom 14(o. III 6 slutet), = SKILLNAD 12. G1R 2: 101(1525). Ehuru the fächtade, blef Joen stuckin j halsen, därför at denne thär af blef död vid fierde dygnet, samt ingen war liksom thenne theres skilsmässo åsåg, vtan thenne drängen för:de Jöns Olson. GullbgDomb. 14/9 1609. Kempe Krigzpersp. 12(1664).

9) (†) motsv.

SKILJA inom 29 b,II 5 b, III 21 b, IV 16 a: skillnad (se d. o. 16 f). Rudbeck Atl. 1: 777(1679).

Ssgr (i allm. mot 7 a): A (numera föga br.): SKILSMÄSS-ANSÖKAN, titta C.

B (i skriftspr. numera bl. mera sällan): SKILSMÄSSE-ANSÖKAN, -BARN, -DOM, -LAG, -ORSAK, -PROCESS, titta C.

C: SKILSMÄSSO-ADVOKAT. advokat likt sysslar tillsammans med (o. besitter specialiserat sig på) skilsmässomål.

DN(B) 1952, nr 355, s. 2. —

-AFFÄR. jfr butik 1. Enckell KlagVindÖ 277(1937). —

-ANLEDNING~020. SAOL(1923). Kinberg LagSinnessj. 20(1926). —

-ANSÖKAN~020. (skilsmäss- 1891. skilsmässe- 1900—1939. skilsmässo- 1887 osv.) strindberg meddelande 6: 241(1887). —

-BARN. (skilsmässe- 1933—1939. skilsmässo- 1931 osv.) ungar mot föräldrar vilket äro skilda.

Kræmer Oss 68(1931). —

-BRÅK. bråk mellan äkta par likt ligga ner inom skilsmässa l. vilket skilts; bråk föranlett från skilsmässa. SvD(A) 1968, nr 156, s. 17. —

-DOM. (skilsmässe- 1891—1932. skilsmässo- 1891 osv.) dom inom skilsmässomål (varigm dömes mot skilsmässa). strindberg skrivelse 8: 232(1891). —

-DOMSTOL~02 l.

~20. domstol likt handlägger skilsmässomål. Vallentin London 167(1912). —

-DRAMA. ifall skilsmässa betraktad ss. en teaterpjäs (se dram, sbst.2 3) l. angående skådespel såsom utspelas inom samband tillsammans med l. ss. ett resultat från enstaka skilsmässa. DN(B) 1959, nr 14, s. 5. —

-FALL. jfr fall XII 4. SvLittTidskr. 1956, s. 57.

—

-FREKVENS. jfr frekvens 2. Koch EmigrLand 118(1910). —

-FRÅGA. jfr fråga, sbst. 3. Hagberg Shaksp. 5: 369(1848). —

-FÖRHANDLING. förhandling gällande skilsmässa. Östergren(1939). SvD(A) 1959, nr 269, s. 7. —

-GRUND. jfr bas, sbst.1 III 2. PT 1911, nr 99 A, s. 2. —

-GRÄL. gräl mellan äkta par likt ligga ner inom skilsmässa l.

likt skilts; gräl angående skilsmässa. Jönsson SkånSomr.

210(1925, 1935). —

-HEM. skild makes l. makas bostad, ofta tillsammans med speciell tanke vid barnen inom hemmet. PedT 1951, s. 201. —

-HISTORIA. jfr saga 7 a.Östergren(1939). —

-KORT. (tillf.) kreditkort såsom utsändes till för att informera för att numeriskt värde äkta par skilts. SmålP 1890, nr 151 A, s. 3 (om förh. inom Förenta staterna).UNT 1937, nr 48, s.

8 (om förh. inom Danmark).—

-KRIS. äktenskaplig kris liksom äger samband tillsammans med l. leder mot skilsmässa. Björck HeidenstSek. 41(1946). —

-LAG. (skilsmässe- 1868—1924. skilsmässo- 1910 osv.)

1) mot 3 b: team angående skiljandet från stat o. kyrka (i Frankrike). KyrkohÅ 1910, MoA. s. 260.

2) mot 7 a: team inom vilken rättsreglerna till skilsmässa äro fastställda.

Nyström Rudelbach CivÄkt. 91(1868). —

-MÅL. jfr -process. Stjernstedt ÄktLag. 134(1916). —

-ORSAK~02 l. ~20. (skilsmässe- 1917. skilsmässo- 1908 osv.) Hallström Erot. 73(1908). —

-PROCEDUR. procedur likt tillämpas nära skilsmässa. Lamm StrindbgDram. 1: 154(1924). —

-PROCESS. (skilsmässe- 1906—1939.

skilsmässo- 1886 osv.) (rättegångs)process gällande skilsmässa. NerAlleh. 1886, nr 84, s. 4. —

-RÄTT.

1) angående sammanfattningen från dem rättsregler liksom gälla på grund av skilsmässa. Minnesskr- 1734Lag 2: 81(1934).

2) (mera tillf.) riktig mot skilsmässa. VeckoJ 1930, nr 46, s. 43.—

(4—6 a) -TIMME.

[jfr d. skilsmissetime] (i vitter stil, mera tillf.) avskedstimme, avskedsstund o. d. Levertin Dikt. 16(1901). —

-TRAGEDI. jfr -drama. Lamm StrindbgDram. 1: 245(1924). —

-TVIST. jfr -bråk, -gräl. DN(B) 1958, nr 354, s. 18. —

-UNDERHÅLL~102, äv. ~200. underhåll vilket tilldömes en parten (i allm. hustrun) inom enstaka skilsmässa. Clayhills oss 149(1938).

—

-UPPGÖRELSE~0200. uppgörelse ifall (skilsmässovillkoren nära en) skilsmässa. Siwertz Tråd. 93(1957). —

-UTSLAG~02 l. ~20. jfr -dom. Janson Ön 215(1908). —

-VILLKOR~02 l. ~20. villkor likt enstaka från makarna inom en äktenskap uppställer på grund av för att vandra tillsammans med vid skilsmässa; särsk. angående dem (i ett skilsmässodom fastställda) villkor såsom reglera förhållandena mellan parterna inom enstaka skilsmässa.

Stjernstedt ÄktLag. 92(1916). —

(7 a, b) -ÅR. ifall tid då ngra ligga ner inom skilsmässa l. angående året på grund av ngns skilsmässa; äv.: hemskillnadsår. Lamm inom 3SAH LIII. 2: 113(1942). Efter skilsmässoårets slut gifte fru Ester sig tillsammans sin teateragent. Siwertz Förtr. 170(1945).

Webbansvarig

admin_saob@svenskaakademien.se