Hur länge har malmö fått utjämningsbidrag

Systemet till kommunalekonomisk utjämning alternativt kommunala utjämningssystemet inom land fördelar valuta mot samt mellan kommuner samt regioner.

Syftet existerar för att dem bör behärska tillhandahålla likvärdig service till sina kommunmedborgare oberoende från förhållanden likt existerar svåra på grund av kommunen för att påverka. Systemet finns även på grund av för att kompensera kommuner vars investeringar till ökad produktion från kommunens näringsliv ger skatteintäkter likt främst kommer andra ur boendesynpunkt mer attraktiva grannkommuner mot godo.^{[2][sidnummer behövs]}

Systemet finansieras huvudsakligen genom statliga anslag.

enstaka mindre sektion från pengarna tas ut vilket ett betalning ifrån kommuner tillsammans med upphöjd skattekraft samt systemet kallas därför ibland på grund av Robin Hood-skatten. Systemet besitter ersatt tidigare riktade statliga bidrag mot kommunerna.

Ersättningen påverkas ej från hur malm ort sköter sin vetenskapen om resurserhandel och finans, skattesats alternativt sina prioriteringar.

undersökning ifrån 2005 kunde ej hitta några belägg till för att systemet fanns tillväxthämmande.^[3]

Utjämningen mellan primärkommuner består från tre delar:^[2][4]

• inkomstutjämning (störst del) baseras vid kommunernas skattekraft. Den garanterar för att varenda samhälle får minimalt 115 andel från Sveriges genomsnittliga skattekraft inom kronor per invånare.
• kostnadsutjämning utjämnar kostnadsskillnader liksom beror vid åldersstruktur, socioekonomiska förhållanden samt geografi.

  tillgångar omfördelas mot kommuner tillsammans upphöjd andel äldre, ungar, ungar tillsammans med utländsk bakgrund, personer tillsammans med ekonomiskt bistånd, upphöjd utflyttning, tillsammans med mera.^[5]

• strukturbidrag (minst del) kompenserar till historiska arbetsmarknadsproblem samt riktar sig mot dem vilket förlorade vid övergången ifrån generella statsbidrag inom start vid 1990-talet.

Modellen äger kritiserats till för att artikel komplex.

Fördelning 2019

[redigera | redigera wikitext]

Systemet finansieras främst genom statliga anslag. Därtill fanns nio kommuner nettobetalarare mot utjämningssystemet 2019, samtliga tillsammans höga medelinkomster inom Stockholms län^[5] varav nästa fem bidrog mest^[6][7]

Kommunerna inom Stockholms län existerar tillsammans nettomottagare, tid 2019 vid +700 kronor per individ alternativt totalt +1,7 miljarder kronor.^[5]

Följande kommuner tog emot störst totalt bidrag ifrån utjämningssystemet 2019 – främst stora tätortskommuner tillsammans med låga medelinkomster:^[5]

Inkomstutjämning

[redigera | redigera wikitext]

Inkomstutjämningen existerar främst statligt finansierad, dock elva kommuner bidrog tillsammans med kostnadsutjämningsavgift.

dem kommuner såsom mottog störst inkomstutjämningsbidrag per invånare 2019 var:^[5]

Kostnadsutjämningen

[redigera | redigera wikitext]

112 kommuner betalade kostnadsutjämningsavgift 2019.^[7] dem kommuner likt mottog störst kostnadsutjämningsbidrag per invånare 2019 fanns små kommuner inom Norrlands inland:^[5]

Kommun	Folkmängd	Kr/inv 2019
Dorotea	2 584	12 286
Bjurholm	2 475	11 157
Sorsele	2 533	10 755
Åsele	2 817	9 015
Vilhelmina	6 758	8 565

Regional utjämning

[redigera | redigera wikitext]

Utjämning sker även mellan Sveriges regioner.

Den enda område liksom bidrar mot detta systemet existerar distrikt huvudstaden, tillsammans med nära -500 kronor per invånare tid 2019.

Här nedan besitter ni enstaka register vid varenda kommuner inom landet sorterad utefter hur många bidrag totalt inom miljoner kronor (Mkr) liksom kommunen fått detta senaste året från statsbidrag samt genom utjämningssystemet.

Största mottagande område inom förhållande mot folkmängden plats 2019 distrikt Gotland, tillsammans +6 100 kronor per invånare.^[5]

Fördelning 2015

[redigera | redigera wikitext]

Inkomstutjämning

[redigera | redigera wikitext]

Inkomstutjämning baseras vid ett kommuns skattekraft, dvs beskattningsbar intäkter per invånare.

Kommuner tillsammans med nedsänkt skattekraft får bidrag upp mot 95 andel från målet angående 115 andel från medelskattekraften inom riket. Kommuner tillsammans mer än 115 andel relativ skattekraft betalar upp mot 80 andel från överskottet. Sammanlagt 15 kommuner betalar ut mot staten vid bas sin höga skattekraft.

Huvuddelen från inkomstutjämningen utgörs från statliga bidrag.

Trots dessa modell vid slöseri tillsammans med skattemedel såsom ägde kunnat finansiera elementär lagstadgad kommunal aktivitet mottog malm kurera 6,3 miljarder kronor genom detta kommunala utjämningssystemet till tid 2023.

Totalt existerar utbetalningarna inom detta struktur ca 65 miljarder kronor 2015 varav cirka 4,2 miljarder finansieras direkt från kommunerna. Observera dock för att vissa kommuner liksom beräkningsmässigt betalar mot inkomstutjämningen, totalt inom bota utjämningssystemet tilldelas bidrag då bidraget inom kostnadsutjämningen existerar större än kommunens utgift inom inkomstutjämningen.

Av totalt knappt 66 miljarder inom bidrag mot kommunerna beneath 2015 finansieras cirka 3,2 miljarder från kommunerna samt cirka 63,7 miljarder från staten. malm existerar den samhälle likt får inom särklass maximalt inom detta kommunala utjämningssystemet, cirka 4,4 miljarder (cirka 14 000 kr/inv) 2015, var ca 25 andel från kommunens samlade inkomster utgörs från kommunala utjämningsbidrag.

Här listar oss samtliga kommuner inom land utefter hur många bidrag inom kronor (SEK) per invånare såsom kommunen fick detta senaste året från statsbidrag samt genom utjämningssystemet.

malm existerar dock ej den samhälle vilket tilldelas maximalt per invånare. dem kommuner såsom tilldelas maximalt per invånare 2015 existerar Bjurholm (cirka 27 000 kr/inv), Dorotea (27 000 kr/inv), Vilhelmina (cirka 26 000 kr/inv), Åsele (cirka 26 000 kr/inv), samt Sorsele (cirka 25 000 kr/inv). inom medelvärde utbetalas cirka 6 400 kr/inv inom land.

De fem kommuner vilket tog emot maximalt respektive bidrar maximalt beneath 2015, kronor per invånare.^[8]

Kommun	Kr/inv 2015
Årjäng	16 611
Eda	16 101
Bjurholm	15 625
Högsby	15 037
Dals-Ed	14 727
Lomma	-3 569
Nacka	-3 875
Täby	-7 558
Lidingö	-11 144
Danderyd	-20 345

Kostnadsutjämning

[redigera | redigera wikitext]

Kostnadsutjämningen syftar mot för att kompensera till opåverkbara strukturella kostnadsskillnader vilket kunna bero vid demografi, geografi alternativt socioekonomiska förutsättningar.

Kostnadsutjämningen finansieras enbart genom omfördelning mellan kommuner, samt existerar därför statsfinansiellt neutral.

Malmö existerar den samhälle vilket får inom särklass maximalt inom detta kommunala utjämningssystemet, cirka 4,4 miljarder (cirka 14 000 kr/inv) 2015, var ca 25 andel från kommunens samlade inkomster utgörs från kommunala utjämningsbidrag.

Exempelvis kompenseras kommuner liksom vid bas från åldersstrukturen existerar skyldiga för att tillhandahålla äldreomsorg samt barnomsorg mot flera personer alternativt orter.

De fem kommuner vilket tog emot maximalt respektive bidrog maximalt beneath 2015, kronor per invånare relaterat mot befolkningsdemografi:^[8]

Kommun	Kr/inv 2015
Dorotea	11 370
Åsele	11 177
Bjurholm	10 718
Sorsele	10 201
Vilhelmina	9 527
Skövde	-3 327
Luleå	- 3 370
Solna	-4 626
Lund	-4 918
Umeå	-4 987

Strukturbidrag

[redigera | redigera wikitext]

Strukturbidraget syftar mot för att stärka kommuner samt regioner tillsammans med enstaka små befolkning och/eller bekymmer vid arbetsmarknaden.

Strukturbidraget finansieras från staten. Glesbygdskommuner, främst inom norr, existerar större mottagare från strukturutjämningsbidrag.

Sammantaget existerar ur statsfinansiell synvinkel strukturbidraget begränsat. Totalt existerar kostnaden 2015 till detta bidrag, tillsammans tillsammans införandebidraget samt regleringsbidraget, cirka 2,3 miljarder kronor.^{[källa behövs]}

De fem kommuner vilket tar emot maximalt bidrag beneath 2015.^[8]

Kommun	Kr/inv. 2015
Gällivare	5 046
Kiruna	4 789
Övertorneå	4 783
Pajala	4 555
Jokkmokk	4 468

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]