Förklara hur ett proportionellt valsystem fungerar

Valsystem existerar olika metoder till för att förvandla resultatet från en omröstning alternativt enstaka val mot faktisk representation.

De valsystem vilket används inom politiken existerar inom huvudsak antingen proportionella valsystem alternativt majoritetsvalsystem, dock inom vissa länder besitter man kombinationer, sålunda kallade mixade valsystem.

dem flesta västerländska demokratier besitter proportionella valsystem var USA samt Storbritannien existerar undantag tillsammans sina majoritetsvalsystem.

Valsystem på grund av flermansvalkretsar

[redigera | redigera wikitext]

För valsystem tillsammans med flermansvalkretsar finns olika valsystem på grund av för att genomföra omröstning till dessa: Proportionella, Semiproportionella valsystem samt ett blandning från dessa.

Proportionella valsystem

[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: jämnt fördelat valsystem

Ett jämnt fördelat valsystem bygger vid flermansvalkretsar. inom flermansvalkretsar konkurrerar dem deltagande kandidaterna, såsom tillhör olika politiska partier angående numeriskt värde alternativt flera mandat.

I landet äger oss en jämnt fördelat valsystem.

Mandaten fördelas jämnt fördelat mellan partierna utifrån dem röster dem fått. Idealvarianten från detta proportionella valsystemet innebär för att en område likt fått 37 % från rösterna även får 37 % från mandaten. eftersom antalet mandat inom ett valkrets vanligen existerar korrekt litet existerar detta dock omöjligt samt olika valsystem leder mot olika fördelning från mandat mellan partier vilket borde fått nästan en mot mandat.

Eftersom flera partier kunna ta sig in inom parlamentet, samt detta därför är kapabel bli svårt för att forma ett statsmakt genom koalitioner samt samarbeten mellan stora samt små partier, äger flera länder infört ett sålunda kallad småpartispärr. angående detta i enlighet med konstitutionen behövs för att en område bör äga fått minimalt fyra andel från dem räknade rösterna innan man överhuvudtaget tar tillsammans med detta lilla grupp inom beräkningen från mandat, blir antalet partier avsevärt mindre.

Valsystem till enmansvalkretsar

[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Enmansvalkrets

Principen på grund av majoritetsval inom enmansvalkretsar kunna tillämpas även inom valkretsar tillsammans med fler platser.

Ett jämnt fördelat valsystem nära omröstning mot enstaka politisk kyrka existerar ett fördelning från mandat vid partier inom proportion mot respektive partis andel från rösterna.

Då besitter varenda område alternativt valförbund en antal kandidater likt motsvarar antalet mandat samt detta område alternativt valförbund liksom får flest röster (enligt principer motsvarande dem inom enmansvalkretsar) får varenda sina kandidater invalda. en sådant struktur tillämpas mot modell inom elektorsvalen inom USA, var varenda rad existerar enstaka valkrets.

Majoritära valsystem

[redigera | redigera wikitext]

Majoritära valsystem (alternativt pluralistiska valsystem) utgår ifrån enmansvalkretsar såsom genomförs inom en antal olika varianter samt metoder vilket first-past-the-post alternativt preferensbaserade val. Valmetoden resulterar inom för att den kandidat likt fått flest röster får även detta enda mandat vilket kandidaterna inom valkretsen konkurrerar angående, antingen genom relativ alternativt absolut majoritet.

Valkretsarna existerar denna plats avsevärt mindre samt betydligt fler än inom länder vilket besitter proportionella valsystem, samt leder inom allmänhet mot för att landet får numeriskt värde stora partier. Denna typ från valsystem existerar många vanligt inom anglo-saxiska kulturer, tillsammans med Storbritannien samt USA likt typiska modell.

Finns detta bara numeriskt värde partier för att välja mellan, är kapabel detta struktur ofta producera folkvalda församlingar likt någorlunda väl återspeglar hur väljarna röstat, dock ju fler partier, desto större samt större blir skillnaden.

Relativ majoritet

[redigera | redigera wikitext]

Det finns numeriskt värde typer från majoritetsval: relativa samt absoluta.

Proportionellt valsystem vs majoritetsvalsystem: inom en jämnt fördelat valsystem (t.ex Sverige) existerar detta en listval, alltså en partival var man röstar vid en område samt ej enstaka individ, detta existerar flera mandat/valkrets samt då detta existerar flera partier inom parlamentet kunna detta bli svaga regeringar.

Den vanligaste varianten existerar den liksom bygger vid relativ majoritet samt innebär för att den kandidat liksom fått flest röster erövrar mandatet inom valkretsen. ifall antalet kandidater existerar fler än numeriskt värde är kapabel alltså segern vandra mot någon likt fått betydligt mindre än hälften från rösterna. inom mot modell Storbritannien, var detta idag finns tre ganska jämnstora partier, skulle en område teoretiskt behärska erövra samtliga platser inom parlamentet genom för att vinna inom varenda valkrets tillsammans bara 33,4 andel.

Därmed skulle 66,6 andel från väljarkåren ej äga enstaka enda representant inom parlamentet.

Tvåstegs-majoritet

[redigera | redigera wikitext]

I den andra typen från majoritetsval måste vinnaren erövra lätt majoritet (dvs ett fåtal mer än 50% från dem avlagda rösterna). ifall ingen från dem deltagande kandidaterna uppnått lätt majoritet inom den inledande valomgången sker därför ett andra valomgång var endast dem numeriskt värde kandidater vilket fick flest röster inom inledande omgången tillåts delta.

detta innebär för att någon från dem numeriskt värde kandidaterna kommer för att erhålla ett lätt majoritet från väljarnas röster inom den andra valomgången.

En fördjupande översyn (6:28 min) var samhällskunskapsläraren Janne Mitterer tillsammans tillsammans med enstaka arbetskamrat redogör på grund av hur en majoritetsvalsystem (som t.ex.

Rent formellt förmå detta anses ge en mer representativt konsekvens än struktur var detta räcker tillsammans med relativ majoritet, dock inom praktiken leder denna tvåstegsomröstning ofta mot s.k. negativ röstning, detta önskar yttra ifall den man röstade vid inom inledande omgången ej går vidare mot finalen, sålunda röstar flera inom den andra omgången utifrån vilken från kandidaterna dem avskyr minst.^{[källa behövs]}

Absolut majoritet

[redigera | redigera wikitext]

Detta del existerar ett översikt från helt majoritet.

Absolut majoritet innebär för att en förslag nära ett val måste stödjas från mer än hälften från detta totala antalet tänkbara röster.

Frånvarande tillsammans rösträtt samt närvarande liksom avstår ifrån för att välja räknas även in inom detta totala antalet.

Kvalificerad majoritet

[redigera | redigera wikitext]

För för att ett vinnare bör utses måste den kandidat tillsammans med flest röster nå ett viss inom förväg bestämd överväldigande majoritet.

Ett jämnt fördelat valsystem innebär för att den politiska makten inom en nation fördelas inom proportion mot hur flera röster varenda område besitter fått nära valen.

Exempelvis 2/3 alternativt 3/4 alternativt 4/5 från rösterna.

Alternativröstning

[redigera | redigera wikitext]

Väljare rankar kandidater nära en omröstning. ifall ingen från kandidaterna erövrar ett majoritet (dvs ett fåtal mer än 50% från rösterna) blir bottenkandidaten eliminerad samt denne kandidats röster blir omfördelade mot väljarnas andrahandsval från kandidat.^[1]

Varianter

[redigera | redigera wikitext]

• Japan tillämpar majoritetsval inom flermansvalkretsar nära omröstning mot parlamentet.
• Australien använder majoritetsval tillsammans alternativröstning, vilket innebär för att väljaren får kryssa på grund av en andrahandsalternativ.
• Tyskland väljer en halvan från förbundsdagen genom majoritetsval samt andra halvan genom proportionella omröstning.

  samtliga ledamöter väljs samtidigt, samt varenda väljare äger numeriskt värde röster – ett inom detta majoritära samt ett inom detta proportionella valet.

Källor

[redigera | redigera wikitext]