Vad är en beslutande församling
Kyrkoval inom Svenska kyrkan
- Denna nyhet handlar angående kyrkoval inom Svenska kyrkan.En beslutande samling existerar ett lag personer tillsammans med korrekt för att fatta vissa beslut.
till detta allmänna begreppet, titta Kyrkoval.
Kyrkovalet existerar omröstning mot dem beslutande instanserna inom Svenska kyrkan:
Medlemmar inom Svenska kyrkan liksom äger fyllt 16 tid samt existerar folkbokförda inom landet existerar röstberättigade. Valet hålls vart fjärde tid. Sedan Svenska kyrkan tid 2000 fick ändrade relationer mot staten, ansvarar kyrkan egen till sina omröstning samt dem existerar numera direkta vid inom stort sett varenda nivåer.
Kyrkovalet 2021 genomfördes den 19 september 2021, tillsammans med tretton nationellt deltagande nomineringsgrupper mot kyrkligt sammanträde.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Till samt tillsammans 1994 ägde dem direkta kyrkliga valen lokal inom oktober identisk kalenderår vilket dem allmänna valen, samt mandatperioden plats ifrån 1970 tre tid.
1994 valdes kyrkofullmäktige på grund av tre tid, medan mandatperioden inom dem allmänna valen då ändrades mot för att existera fyra kalenderår. Därmed kom detta sig för att detta arrangerades kyrkliga omröstning inom september 1997 (fortfarande från dem statliga samt kommunala myndigheterna) på grund av enstaka period från fyra kalenderår, eftersom dem allmänna valen ägde utrymme ursprunglig 1998.
Syftet plats för att åstadkomma omröstning beneath olika kalenderår framöver samt för att övergången ifrån statlig mot mer självstyrande kyrka skulle ske tillsammans ledamöter liksom deltagit inom övergången.
Den 16 september2001 plats inledande gången liksom kyrkan ansvarade till valen, samt detta plats även inledande gången vilket valen mot stiftsfullmäktige samt kyrkligt sammanträde blev direkta (tidigare utsågs dessa kroppsdel omväg genom elektorer inom församlingarna).
En beslutande kyrka existerar ett begränsad samling från folkvalda ledamöter.Mandatperioden blev då även fyra kalenderår. Därefter besitter kyrkoval ägt utrymme den 18 september 2005, 20 september 2009, 15 september 2013 samt 17 september 2017.
År 2011 beslöt kyrkligt sammanträde för att numeriskt värde från dess ledamöter bör väljas från kyrkoråden Svenska kyrklig utlandsförsamlingar.[1]
Nomineringsgrupper
[redigera | redigera wikitext]I dem direkta kyrkliga valen fördelas mandaten jämnt fördelat utifrån kandidatlistor.
Dessa kandidatlistor sammanställs från nomineringsgrupper, vilket existerar motsvarigheten mot politiska partier. eftersom Svenska kyrkan varit statskyrka besitter dem sekulära partierna sedan 1930-talet ställt upp även inom dem kyrkliga valen, dock vid senare kalenderår äger några från partierna dragit sig ur samt flera nomineringsgrupper orienterade efter kyrkliga ämnen besitter bildats.
Mandatfördelning inom kyrkomötet
[redigera | redigera wikitext]Mandatfördelning inom kyrkligt sammanträde beneath mandatperioderna efter Svenska religiös separation ifrån staten.
Övriga deltagande nomineringsgrupper
[redigera | redigera wikitext]Förutom dem ovanstående deltog även nomineringsgrupperna Camelotpartiet (Camelot), Ung inom kyrkan (UIK) samt Personvalslistan Kyrkligt samarbete (KyS) inom 2001 års omröstning, dock utan för att vinna mandat.[2]Skanör Falsterbo kyrklig väl (SFKV) äger deltagit 2001,[2] 2009 samt 2013.
Vad existerar enstaka församling?2005 deltog även Elävä seurakunta – Levande kyrka (eslf) utan för att vinna något mandat. nära valet 2017 deltog Gröna kristna (GK), Trygghetspartiet (TRP) samt Vägen utan för att vinna något mandat.
Rösträtt
[redigera | redigera wikitext]För för att äga rösträtt inom dem direkta kyrkliga valen måste man artikel medlem inom Svenska kyrkan, existera folkbokförd inom land senast då röstlängden fastställs samt äga fyllt 16 tid senast vid valdagen.
Det innebär för att församlingsmedlemmar inom Svenska kyrkan inom utlandet saknar rösträtt trots för att dem betalar medlemsavgift mot Svenska kyrkan.
Valbarhet mot uppgift vilket förtroendevald
[redigera | redigera wikitext]Gemensamt på grund av varenda nivåer existerar för att på grund av för att artikel valbar bör personen artikel döpt, medlem inom Svenska kyrkan, folkbokförd inom den avdelning valet gäller, samt senast vid valdagen besitter fyllt 18 kalenderår.
Undantag ifrån kravet för att existera döpt finns till dem liksom redan besitter alternativt besitter haft en uppgift likt förtroendevald.
Nationell nivå
[redigera | redigera wikitext]För för att existera valbar inom direkta omröstning mot kyrkligt sammanträde behövs, förutom dem övriga kriterierna ovan, endast för att man existerar folkbokförd inom landet.
Även baptistiskt döpta personer existerar valbara, mot uppvisande från dopintyg. Valbarhetskraven på grund av dem numeriskt värde kyrkomötesledamöter likt väljs omväg från utlandsförsamlingarna är kapabel variera, eftersom dem ej existerar enhetligt fastslagna utan regleras från respektive församlingsordning.
Biskopar existerar ej valbara mot kyrkligt sammanträde, ej heller anställda inom inflytelserik ställning vid den nationella nivån.
Kyrkomötet existerar Svenska församlings högsta beslutande kroppsdel vid nationell nivå.Biskopar deltar dock inom kyrkomötets sysselsättning samt ingår inom andra kroppsdel vid den nationella nivån ex officio (genom sitt ämbete).
Stiftsnivå
[redigera | redigera wikitext]Valbar mot stiftsfullmäktige existerar den likt existerar folkbokförd inom någon från stiftets församlingar, samt möter dem omfattande kraven.
Biskopar samt domprostar existerar ej valbara mot stiftsfullmäktige, ej heller andra stiftsanställda inom inflytelserik ställning. Biskopar samt domprostar ingår dock ex officio inom stiftsstyrelser samt domkapitel.
Lokal nivå
[redigera | redigera wikitext]Valbar mot kyrkofullmäktige existerar den liksom existerar folkbokförd inom församlingen alternativt inom någon från församlingarna inom pastoratet, samt möter dem omfattande kraven.
Biskopar existerar ej valbara mot kyrkofullmäktige, ej heller kyrkoherden samt övriga anställda tillsammans med inflytelserik ställning inom församlingen alternativt pastoratet.
5 § Stiftet existerar regional grupp inom Svenska kyrkan samt omfattar församlingarna inom stiftets område.tillsammans med inflytelserik ställning avses dem såsom besitter omfattande chefstjänster, mot modell kanslichefer, kyrkokamrerer, kyrkogårdschefer alternativt andra förvaltningschefer. Kyrkoherde existerar inom sin samling alternativt församlingsområde dock ex officio ledamot inom kyrkorådet (och församlingsråden).
Medlemmar inom icke-territoriella församlingar
[redigera | redigera wikitext]Vid omröstning mot kyrka existerar den vilket tillhör enstaka icke-territoriell samling ej valbar inom den territoriella samling vederbörande existerar folkbokförd utan inom den icke-territoriella församlingen.
nära omröstning mot församlingsområde existerar den liksom tillhör enstaka icke-territoriell samling bara valbar inom församlingsområde var den icke-territoriella församlingen ingår.
En lagstiftande kyrka, även benämnt likt folkrepresentation alternativt legislatur, existerar ett beslutande samling inom ett suverän statsbildning likt innehar lagstiftande makt.Undantag ifrån krav vid dop
[redigera | redigera wikitext]Punkt 19 inom övergångsbestämmelserna mot kyrkoordningen innehåller en undantag ifrån valbarhetsvillkoret för att artikel döpt. Bestämmelsen innebär för att den liksom innehar alternativt tidigare besitter innehaft något uppgift vilket förtroendevald inom Svenska kyrkan existerar valbar mot en sådant uppgift även ifall denne alternativt denna ej existerar döpt.