Hur framställs och bearbetas kartong

Mekaniska pappersmassor framställs genom för att veden sönderdelas samt dem frilagda fibrerna bearbetas mekaniskt. Tillverkningsprocesserna existerar enklare än nära kemisk massaframställning, bland annat därför för att detta ej behövs något recirkulationssystem på grund av kemikalier.

Vedutbytet till rena mekaniska massor existerar nästan 100 andel.

ett sektion vedsubstans går dock förlorad inom processen såsom vedharts, lättlösliga kolhydrater tillsammans med mera.

Mekaniska pappersmassor framställs genom för att veden sönderdelas samt dem frilagda fibrerna bearbetas mekaniskt.

Vissa mekaniska massor framställs nära förhöjd temperatur samt tillskott från kemikalier. då kunna utbytet sjunka mot omkring 90 andel. dock inom båda fallen existerar vedförbrukningen nedsänkt, ungefär hälften, inom jämförelse tillsammans kemisk massa. Den vanligaste vedråvaran existerar gran dock tall samt viss lövved förmå även användas.

nära tillverkningen behövs stora mängder elektrisk energi.

Det förekommer inga klorkemikalier nära mekanisk massaframställning samt inga utsläpp av ämnenofta föroreningar från illaluktande gaser.

Mekaniska massor används på grund av flera fiberprodukter samt användningsområdet äger ökat tillsammans den tekniska utvecklingen. Vissa mekaniska massor äger även trängt in vid dem kemiska massornas zon.

dock då detta behövs styrka samt renhet inom papperet använder man främst kemisk massa.

Det finns numeriskt värde huvudtyper från mekanisk massa, slipmassa samt raffinörmassa.

Papp samt låda består från flera skikt tillsammans olika fibersammansättning.

från båda någon som har blivit besegrad eller nedslagen finns detta varianter.

Slipmassa. Metoden för att tillverka slipmassa uppfanns redan vid 1840-talet inom Tyskland samt fanns den inledande process var ved användes likt råvara till papperstillverkning. inom solens tid går tillverkning från slipmassa mot vid nästa sätt:

Barkad rundved pressas mot ett roterande cylinder från sandsten samtidigt likt dricksvatten spritsas vid på grund av för att kall luft samt tvätta stenen.

Kornen inom stenytan tränger in inom vedytan liksom värms upp från friktionen samtidigt såsom den utsätts till skjuvning. Detta ger bindningsbrott inom fiberväggarna samt ligninget mellan fibrerna mjuknar. Fibrer samt fiberknippen dras ut ur veden samt bearbetas vidare mellan sten- samt vedytorna.

Figur 16. Slipverk till tillverkning från slipmassa.

Magasinslipverk, figur 16, existerar den vanligaste typen från slipverk. dem besitter numeriskt värde motstående vedmagasin. Veden inom magasinen trycks mot stenen från hydrauliska tryckskor. Slipstenarnas största diameter, tillika bredd, kunna artikel 1,8 meter samt motoreffekten ovan 7 MW. Produktionen existerar då cirka 120 ton massa per slipverk samt dygn. En senare utvecklad typ från slipverk existerar tryckslipverket var slipningen sker beneath övertryck inom ångatmosfär. Kartong existerar en klimatsmart omröstning vid flera sätt. Den besitter ett mer komplicerad konstruktion eftersom veden måste slussas in mot övertrycket. Ånga bildas från värmen ifrån slipningen samt den förmå användas vid andra håll inom fabriken. Tryckslipmassa existerar betydligt starkare än vanlig slipmassa.

Raffinörmassa. Raffinörmassa existerar en samlingsnamn vid massor vilket framställs genom för att flis mals sönder inom skivraffinörer.

dem äger numeriskt värde malskivor tillsammans mönstrade ytor samt enstaka inmatningsanordning till flis, figur 17. Flisen krossas samt fibrerna friläggs allteftersom flisen värms samt bearbetas vid sin väg mot periferin.

Figur 17.

Mekanisk massa används bland annat mot tidningspapper samt journalpapper samt vissa typer från låda såsom mot modell vätskekartong, samt hygienpapper.

Skivraffinär på grund av tillverkning från raffinörmassa.

Elenergin mot motorn omvandlas mot värme samt stora mängder ånga utvecklas ifrån fukten inom flisen. Ångan används internt inom systemet på grund av för att basa samt förvärma flisen. detta blir även en stort ängöverskott såsom förmå användas inom mot modell pappersbruket. De vanligaste raffinörmassorna existerar termomekanisk massa, TMP, samt kemitermomekanisk massa, CTMP (även CMP). inom båda fallen förvärms flisen tillsammans ånga mot cirka 120°C. nära CTMP impregneras även flisen tillsammans med natriumsulfit (Na2SO3).

Figur 18 visar enstaka CTMP-anläggning.

I land tillverkas fyra typer från massa: Mekanisk massa såsom bland annat används mot tidningspapper, journalpapper, vissa typer från låda (exempelvis vätskekartong) samt hygienpapper.

Flisen basas inom enstaka silo tillsammans med returånga samt tvättas samt avvattnas inom enstaka skruvavvattnare. Natriumsulfit tillförs inom flisen då den matas in tillsammans ett skruv inom förvärmarkärlet. Raffineringen sker inom numeriskt värde steg, detta inledande steget nära cirka 100 kPa tryck samt detta andra nära atmosfärtryck.

Ångan ifrån den inledande raffinören används till basning samt förvärmning från flisen. Ångan existerar ej helt ren samt därför leds överskottet mot ett ångomformare (värmeväxlare) likt producerar ren ånga.

CTMP ger enstaka massa vilket existerar starkare samt något mer ljus än TMP-massa.

Det inledande kända papperet tillverkades inom Kina cirka 100 e.

Kemikaliekostnaden samt detta lägre utbytet fullfölja den dock litet dyrare.

De största raffinörerna besitter motorer vid 25 MW samt ett kapacitet vid cirka 500 ton massa per dygn.

Vidarebehandling. på grund av för att avskilja föroreningar samt långa stärka fibrer silas samt virvelrenes massan. dem utsorterade fibrerna raffineras ytterligare på grund av för att bli mjukare.

Mekanisk massa ifrån nyligen tillverkad granved äger enstaka ljushet vid 60-65 andel ISO.

detta räcker inom allmänhet till tidningspapper. till flera andra kvaliteter måste massan blekas. Blekning från mekaniska massor existerar från naturliga skäl ligninbevarande.

detta utför även för att papperet enkel gulnar.

Om ljusheten bara behöver höjas något är kapabel man bleka tillsammans med natriumditionit (Na2S2O4). på grund av högre ljushet, omkring 80 andel ISO, används blekmedel samt natriumhydroxid.

Mekanisk massa, vilket levereras likt avsalumassa, torkas inom flingtorkar. Massan pressas, rivs fint samt sugs in inom den varma luftströmmen mot detta inledande från ett serie från torktorn.

Fukten avdunstar snabbt samt förs försvunnen tillsammans utgående våtluft.

Mekanisk pappersmassaframställning innebär för att ved sönderdelas alternativt defibreras mekaniskt mot pappersmassa till papperstillverkning.

Den torkade massan pressas mot kakor. Dessa staplas mot balar samt hanteras vid identisk sätt likt arkmassan efter ett torkmaskin.

Användningsområden. Slipmassa används bland annat på grund av tidningspapper, journalpapper samt innerskikten inom flerskiktskartong.

Termomekanisk massa, TMP, existerar starkare än slipmassa samt besitter förbättrad attribut på grund av användning inom tidningspapper.

Man äger tillsammans med TMP kunnat slopa alternativt kraftigt minska kvantiteten dyrare kemisk ”armeringsmassa”.

Kemitermomekanisk massa, CTMP, ger ett kraftfull samt mjuk massa till flera användningsområden, mot modell vätskekartong, tryck- samt skrivpapper, mjukpapper samt hygienpapper.

Energianvändning
Energikällan till dem mekaniska massaprocesserna existerar elenergi.

Stora mängder el går åt dock nästan all förbrukad energi omvandlas mot värme.

detta mesta från värmen återfinns inom massan samt inom ånga samt varmvatten likt processen producerar. enstaka massiv sektion från energin kunna tas mot existera, mot modell då ånga används på grund av för att uttorkning detta färdiga papperet.

Exempel vid elförbrukningar på grund av massa avsedd till tidningspapper är: slipmassa, 1 300 kWh per ton massa samt TMP, 1 800 kWh per ton massa.

I ett modern TMP-fabrik produceras cirka 2 000 kg ånga per ton massa.

inom sliperier återfinns den tillförda energin inom den utspädda massan samt inom varmvattnet, dock man får ingen ånga. nära tryckslipning, däremot, förmå detta bli cirka 500 kg ånga per ton massa.

Källa:  Jirvall, Nils (red.) (1995). Miljöinfo ifrån Skogsindustrierna. huvudstaden, Media express.

Veden samt fibern
Mekanisk massa
Kemisk massa
Sulfitmassaprocessen
Sulfatmassaprocessen
Sulfatmassafabrikens kemikalieåtervinning
Nya processer ger lägre utsläpp
Returpappersmassa
Papperstillverkning