Var ska man skjuta en tjäder

Tjäder (Tetrao urogallus) existerar enstaka skogsfågel inom familjen fasanfåglar.^[2] Den förekommer inom öppna skogar inom norra samt mellersta Europa samt inom norra Asien. Den existerar nära besläktad tillsammans orre samt detta förekommer hybrider mellan tjäder samt andra hönsfåglar.

Utseende samt läte

[redigera | redigera wikitext]

Tjädern existerar enstaka många massiv samt massiv hönsfågel vilket liknar orren, dock skiljs ifrån denna genom större storlek samt den rundade stjärten. Könen existerar olika såväl inom storlek såsom färg var hanen existerar betydligt större.

Den adulta hanens viktig, nacke, framrygg, strupe samt övre delen från bröstet existerar fint vattrade inom mörk, ljusgrått samt mer alternativt mindre skimrande inom blått.

Bakryggen, skulderfjädrar, vingtäckare samt armpennor existerar bruna tillsammans med mörk samt ljusgrå vattring medan handpennorna existerar gråbruna. Armpennorna besitter vitaktig spets samt handpennorna existerar inom ytterfanet kantade tillsammans vitt. Övergumpen samt övre stjärttäckarna existerar svarta tillsammans med en färgblandning av grått och vitt vattring, dem senare tillsammans med vita spetsar.

Stjärten existerar mörk, ofta tillsammans vita horisontella fläckar vid mitten. Mindre täckare existerar vita samt bildar ett fläck framför skulderfjädrarna. Bröstets främre sektion existerar grönaktig tillsammans kraftfull metallglans medan återstoden från bröstet, buken, undergumpen samt undre stjärttäckarna existerar svartaktiga tillsammans med ljus vattring samt sparsamma vita fläckar.

Den besitter en rött svullet ögonbryn. Näbben existerar hos äldre individer gulvit, hos yngre mörkare. Längden existerar 74–90 cm^[3] samt vingspannet omkring 115 cm.

Honan existerar spräcklig inom brunsvart, rostgult, grått samt vitt. Dess strupe samt bröst existerar enfärgat orangebruna. dem mindre täckarna existerar vita vilket ger den enstaka små ljus fläck nära vingvecket.

En tjäder kunna enkel flyga 400 meter samt sedan falla död ner, därför detta berättar till dig hur långt ut ifrån trädet ni behöver söka.

Stjärten existerar rostbrun tillsammans med grova svarta tvärband samt en smalt vitt yttre stjärtband. Den mäter inom medelvärde 54–63 cm^[3] vid längden samt besitter en vingspann vid omkring 95 cm.

En steriliserad höna antar en mer alternativt mindre tuppliknande utseende. inledningsvis mörknar bröstet samt blir brunt, ofta tillsammans grönaktig glans, vingarna blir mörkbruna; senare blir ryggen gråvattrad, övergumpen en färg mellan blått och grått samt stjärten brunsvart.

Ännu längre gående tupplikhet besitter påträffats. Dock bibehålles ständigt vissa hönkaraktärer: undersidans fjädrar behåller dem långa övre stjärttäckarna samt ett sektion stjärtpennor sina vita spetsar.^{[källa behövs]}

Dunungen existerar vid ovansidan grågul tillsammans med rödbrun inblandning samt svarta grupp samt fläckar.

Dess undersida existerar enfärgat grågul. inom inledande fjäderdräkten existerar könen ganska lika (brunspräckliga, "hönliknande"); dock igenkänns ungtuppen vid för att huvudet samt halsen existerar fint vattrade från ljusgrått samt svartbrunt samt för att rygg samt skuldror existerar mörkare än hos hönan.

Läte

[redigera | redigera wikitext]

Tjädern existerar vanligtvis tystlåten beneath året förutom vid våren då dem agerar inför häckningen (se nedan).

beneath spelet urskiljs tre olika läten: Knäppningarna, såsom liknar detta ljud såsom uppkommer då tunna träpinnar kämpa mot varandra. Dessa återkomma 8–10 gånger inom allt hastigare takt. Därefter följer klunken, liksom liknar ljudet från ett kork likt dras ur enstaka kruka. Slutligen kommer sisningarna såsom liknar detta väsande ljudet från enstaka lie likt slipas.

från dessa ljud hörs klunken bäst, inom lugnt klimat upp mot 100–150 meter.

Det kraftfullaste lätet existerar detta rapande, rosslande läte såsom tuppen avger gentemot rivaliserande tuppar. Tjädern "skär näbb" existerar en formulering liksom ibland brukas från jägare ifall detta läte. Detta rapande läte, hörs klart inom skymningen, innan tuppen slagit sig mot ro på grund av natten.

Tjädern skär näbb, vanligt då den blir irriterad alternativt störd.^{[källa behövs]}

Utbredning, taxonomi samt biotop

[redigera | redigera wikitext]

Arten förekommer inom norra samt mellersta Europa samt inom norra Asien.

Taxonomi

[redigera | redigera wikitext]

Uppfattningen ifall antalet underarter från tjäder varierar dock vanligt existerar för att dela in inom åtta underarter.^[2][4]

• T.

  u. cantabricus (Castroviejo, 1967) – förekommer inom Kantabriska bergen inom nordvästra Spanien

• T. u. aquitanicus (Ingram, 1915) – förekommer inom Pyreneerna
• T. u. crassirostris (kallades tidigare major), inkl. rudolfi – förekommer ifrån Tyskland mot sydvästra Baltikum samt Balkanhalvön
• nordeuropeisk tjäder^[5]T.

  u. urogallus, inkl. lugens, pleskei, karelicus samt lonnbergi (Lönnberg, 1905) – förekommer inom Skandinavien samt något som ligger nära eller är i närheten nordvästra Ryssland dock existerar återintroducerad inom Skottland sedan 1837

• T. u. kureikensis, inkl. obsoletus (Buturlin, 1927) – östnordlig Ryssland mot nordcentrala Sibirien
• T.

  u. volgensis (Buturlin, 1907) inkl. grisescens (Kirikov, 1932) – förekommer ifrån södra samt centrala Belarus mot centrala Ryssland.

• T.

  u. uralensis (Menzbier, 1887) – förekommer inom södra Uralbergen samt sydvästra Sibirien.

• T. u. taczanowskii (Stejneger 1885) – förekommer inom centrala Sibirien mot bergskedjan Altaj, nordvästra Mongoliet samt allra nordvästligaste delarna från Xinjiang.

Förekomst inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

I landet finns tjädern från underarten T.

u. urogallus inom varenda större barrskogar ifrån norra Skåne upp mot barrskogsgränsen inom dem lappländska fjällen.

Var får man jaga?

enstaka fjärdedel från detta europeiska beståndet från tjäder finns inom Sverige.^[6] Sommartid förekommer den uppe vid högfjället, mot samt tillsammans ovanför björkregionen. Den norrländska tjädern existerar betydligt mindre än den syd- samt mellansvenska. Tjädern uppehåller sig helst inom skogar såsom existerar något blandade tillsammans med lövträd samt genomkorsas från kärr samt myrar.

Man besitter dock vid flera ställen iakttagit för att tjädern börjat trivas även inom mindre skogsbestånd, mot samt tillsammans inom hagmarker. Tjädern existerar den största vilda hönsfågeln inom land.

Ekologi

[redigera | redigera wikitext]

Biotop

[redigera | redigera wikitext]

Tjädern förekommer inom öppen äldre barrskog. dem kunna inträffa inom träd liksom existerar ovan 70 år‚ dock föredrar helst träd likt existerar ovan 90 tid, samt undviker områden tillsammans stora inslag från lövskog.^[7] Sommartid vistas den maximalt vid marken dock tillbringar ständigt natten inom träd, tillsammans med undantag på grund av honan beneath ruvningstiden samt då ungarna existerar små.

Den föredrar områden tillsammans tät vegetation samt undviker torra ljunghedar, avverkningsområden, planteringar, öppna mossar samt ängar.^[8]

Föda

[redigera | redigera wikitext]

Tjäderns att födas utgörs från diverse växtdelar, vilket knoppar, späda ark, säd, frön samt små frukter från växter, dock den äter även insekter, larver samt maskar, särskilt ungarna matas tillsammans insekter.

beneath vintern utgör tallbarr den primära födan. på grund av för att barren beneath matspjälkningen effektivare skall sönderdelas sväljer tjädern även småstenar.^[9] Den viktigaste barmarksfödan existerar blåbär var varenda delar från plantan, inklusive ark, nyttjas från tjädern. Blåbärsriset besitter ett betydande biologisk funktion på grund av tjädern samt utgör ett nyckelart.

vid hösten uppskattas ekollon samt tjädern tar dem både inom trädkronorna samt vid marken.

Häckning

[redigera | redigera wikitext]

Tidigt vid våren, ibland redan inom mars dock vanligen inom start från april samlas tjädertupparna mot sin lek till för att spela. Honorna kommer mot leken inledningsvis efter mitten från april.

Den existerar vanligen belägen inom äldre, högstammig tallskog tillsammans med flata berghällar. Luckor såsom uppstått genom skogsbrand existerar särskilt omtyckta. Spelet börjar tidigt vid morgonen, nära 3–4-tiden, fram inom femte månaden i året mot samt tillsammans nära 2-tiden. inledningsvis agerar tuppen ifrån detta växt, var han tillbringat natten dock sedan kommer tupparna ned vid marken samt strider var ofta varma strider var dem äldre försöker mota försvunnen dem yngre.

Efter soluppgången agerar tuppen även ifrån växt vilket avslutar den dagens lek. beneath spelet små frukter från växter tuppen stjärten solfjäderlikt utspärrad samt släpar vingarna inom marken.

Tjäderhönan lägger 8–9 ägg^[10] vid marken inom ett lätt fördjupning. Äggen existerar gulaktiga tillsammans med små bruna fläckar.^[11] Äggläggningen existerar inom södra samt mellersta land inom regel avslutad omkring mitten från femte månaden i året.

inom Norrland infaller den vanligen inom senare hälften från identisk kalendermånad. Ungarna, liksom kommer fram efter 3 veckors ruvning, existerar inom start många känsliga till köld samt väta. Vädret beneath inledande hälften från juni äger därför massiv innebörd på grund av resurser vid ungtjäder beneath året.

Hybridisering

[redigera | redigera wikitext]

Det förekommer sällsynt dock regelbundet hybrider mellan tjäder samt några andra skogsfågelarter.

Rackelhane existerar ett korsning mellan tjäder samt orre,^[12] medan riptjäder existerar ett korsning mellan dalriptupp samt tjäderhona. Rackelhane samt rackelhöns påträffas regelbundet medan riptjäder existerar många sällsynt.

Innebär enstaka tjäderlekplats förbud mot skogsbruk?

Exempelvis finns detta bara ett känd övervakning från riptjäder inom land dock något fler inom Norge samt Finland.^{[källa behövs]}

Tjädern samt människan

[redigera | redigera wikitext]

Hot samt status

[redigera | redigera wikitext]

Tjädern besitter en internationellt utbredningsområde vid ovan 10 miljoner kvadratkilometer samt populationen uppskattas mot fem mot tio miljoner individer.

detta finns indikationer vid för att populationen reducerar, dock arten anses ej närma sig dem toleransnivåer uppsatta från IUCN vilket skulle placera den vid rödlistan samt den kategoriseras likt livskraftig (LC).^[1] [13] Dock finns detta lokala populationer samt underarter såsom existerar hotade. Den spanska underarten Tetrao urogallus cantabricus existerar kategoriserad liksom hotad från IUCN vid bas från enstaka många snabb populationsminskning, små population samt en fragmenterat utbredningsområde.^[14] inom Skottland återintroducerades arten vid 1830-talet efter för att äga dött ut.

Denna population besitter minskat kraftigt sedan 1970-talet, vid bas från viltdjurstängsel, predation samt bristande vid lämpliga häckningsbiotoper. Populationen dök ifrån 10 000 par vid 1960-talet mot mindre än 1 000 individer 1999.^[15] Populationen vid Irland existerar utdöd sedan 1700-talet samt inom Belgien sedan 1820-talet.

Status inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Tjäderpopulationen inom land minskade inom stora delar från landet beneath 1970- samt 1980-talen.

Tillbakagången berodde mot massiv sektion vid skogsbrukets ökade omfattning likt ledde mot ett minskad andel äldre tallskog. beneath 1990- samt 2000-talet ökade stammen igen, främst vid bas från goda häckningsframgångar inom norra landet, dock detta skedde även enstaka ökning inom södra Sverige.^[17] Den existerar ej upptagen vid Artdatabankens rödlista utan kategoriseras liksom livskraftig.^[18]

Studier besitter demonstrerat för att tjäderns populationsstorlek besitter ett naturlig velociped vid fyra mot fem år^[19] en hot mot tjädern existerar skogsbruk såsom leder mot fragmentering alternativt monokulturer.

Tjädern föredrar täckt område såsom existerar ovan 70 tid samt helst ovan 90 kalenderår samt denna typ från täckt område försvinner ofta inom samt tillsammans med detta industrialiserade skogsbruket.^[7] Allt yngre skogar avverkas inom takt tillsammans med för att den äldre skogen försvinner, numera avverkas 65–70-åriga skogar, vilket rent biologiskt existerar för att betrakta liksom ungskogar.

Detta betyder för att tjädern får allt svårare för att hitta lämpliga miljöer till sin överlevnad.

Tjädern vilket jaktvilt

[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Småviltjakt

Tjädern besitter enstaka utdragen saga liksom jaktvilt.^[20] jaktverksamhet vid tjäder äger bedrivits sedan medeltiden samt även innan dess^[20] vilket bland annat fynd från tjäderben nära boplatser ifrån stenåldern visar.^[21] Tjädern jagas på grund av sitt animalisk föda dock även på grund av sportens skull samt vilket jakttrofé.

Tjädern får jagas ungefär ifrån slutet från augusti mot sista januari, beroende vid plats inom landet man bor.

inom centrala Europa besitter tjädern såsom den största hönsfågeln varit speciellt högt värderad likt jakttrofé. Tidvis, åtminstone sedan 1700-talet, fanns tjäderjakt endast förbehållen aristokratin. Även inom västra Europa besitter tjäder haft upphöjd ställning eller tillstånd likt jakttrofé.^[20] inom norra Europa jagas tjädern till sporten samt köttets skull.^[20] inom östra Europa samt inom Ryssland jagas tjädern främst till köttets skull.^[20]

I centrala Europa äger tjäderjakt huvudsakligen bedrivits vid våren, beneath den period då tjädertupparna agerar.

Högst ställning eller tillstånd liksom jakttrofé besitter tjädertuppar samt högt rangordnade liknande äger därför föredragits från jägarna.

I land trodde man för att skogsrået kunde uppträda liksom orre alternativt tjäder samt för att ett sådan "trolltjäder" fanns omöjlig för att skjuta.

en bekymmer tillsammans med denna vårjakt vilket diskuteras existerar för att den kunna störa parningen samt leda till inom sämre reproduktionsframgång.^[20] inom Fennoskandinavien samt Ryssland, samt inom Pyrenéerna samt inom Skottland, bedrivs tjäderjakt huvudsakligen vid hösten samt detta existerar mer vanligt för att fåglar från båda könen jagas.

Höstjakten besitter ofta ansetts artikel mindre väsentlig än vårjakten tillsammans med tanke vid hur den påverkar populationsdynamiken, eftersom parningen ej störs samt vid bas från för att jaktförlusterna delvis kompenseras från minskad vinterdödlighet bland dem fåglar likt återstår.^[20] dock undersökningar från detta antagandes riktighet saknas fortfarande.^[20]

Trots för att tjädern haft upphöjd ställning eller tillstånd såsom jaktvilt inom centrala Europa besitter jakten allmänt endast spelat enstaka mindre finansiell roll inom dessa områden.

inom områden tillsammans boreal täckt område, detta önskar yttra dem norra samt östra delarna från utbredningsområdet, äger jakten allmänt haft större ekonomiskt vikt. inom Ryssland uppskattas beneath detta tidiga 1990-talet för att skjutningen årligen äger uppgått mot 700 000 fåglar.^[20] Tjäderns ekonomiska roll inom öst äger historiskt främst varit likt ett sektion från folkhushållningen.

beneath senare kalenderår besitter inom östeuropeiska länder dock ordnats jakter, var jägare såsom önskar äga enstaka jakttrofé betalar till chansen för att skjuta tjäder, vilket blivit ett något som ökar i storlek eller antal källa mot inkomst.^[20]

I västra samt centrala Europa besitter flera tjäderpopulationer minskat.

Sedan 1970-talet existerar tjäderjakten reglerad inom samtliga väst- samt centraleuropeiska länder, dock detta besitter ej vänt dem negativa populationstrenderna. jaktverksamhet äger heller ej varit den enda orsaken mot för att tjädern minskning, utan även andra faktorer äger spelat in. dock detta finns fall var alltför stark jaktverksamhet samt olagligt jaktverksamhet varit enstaka kraftfull bidragande orsak mot för att ett tjäderpopulation minskat alternativt dött ut, vilket inom Spanien alternativt Skottland.^[20][22]

I landet samt Norge existerar tjädern en uppskattat jaktbyte samt räknas såsom "storviltet" bland fåglarna.

inom landet jagas tjädern främst inom norra samt mellersta landet, dock även inom delar från Västergötland samt Småland, var den förekommer inom jaktbara bestånd. Jakten bedrivs främst tillsammans trädskällande hundar likt finsk spets samt norrbottenspets, dock även tillsammans med stående fågelhundar likt mot modell vorsteh samt gordonsetter. inom norra landet jagar man även tjäder tillsammans med kulvapen vid vintern, således kallad toppfågeljakt.

I kulturen

[redigera | redigera wikitext]

Tjädern existerar Gästriklandslandskapsdjur.Tjädern avbildas även inom Haninge kommunvapen.

Folktro

[redigera | redigera wikitext]

I landet trodde man för att skogsrået kunde uppträda likt orre alternativt tjäder samt för att ett sådan "trolltjäder" fanns omöjlig för att skjuta.^[23]

Tjäder besitter även använts inom folkmedicin.

Exempelvis ansågs detta inom Småland för att detta fanns god för att smörja brännsår tillsammans tjäderfett. inom Norge samt delar från landet ansågs man skyddad mot ormbett, trolldom samt knivhugg ifall man dryckesställe en tjäderhjärta angående armen. inom Bayern ansågs dem små stenar såsom finns inom tjäderns mage artikel utmärkt mot ögonsjukdomar, samt på grund av kramper hos spädbarn äger man gett dem detta torkade samt pulveriserade innehållet inom tjädermagen alternativt tjädertunga ifrån enstaka spelande tjäder.

angående man lade enstaka tjäderfjäder beneath ett havande kvinnas sovmöbel därför föder denna tillsammans med lätthet.^[23]

Namn

[redigera | redigera wikitext]

Ordet tjäder härstammar ifrån en germansktþeþura- alternativt något liknande, samt existerar sannolikt besläktat tillsammans gammalgrekiskans mening till orre, tetrax samt tetraon, jämför finskans teeri (orre).

Namnet äger troligen en ljudhärmande ursprung, inspirerat från fåglarnas läten. Tyskans mening på grund av tjäder, auerhahn existerar istället nära besläktat tillsammans svenskans orre.^[24]

Tjädern besitter alternativt äger haft ett mängd lokala samt dialektala namn. Några exempel: ^[23] [25]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

• Skvader, enstaka "korsning" från hare samt tjäder.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Mer läsning

[redigera | redigera wikitext]

• G Rönning & B Oldhammer: Tjädern,leken samt landskapet, Miljökontoret Mora/Orsa & Samhällsutvecklingsförvaltningen Rättvik 2013
• S Joelsson & B Oldhammer.

  Tjädern samt urskogen inom Tyresta Nationalpark. Votum & Gullers förlag 2016

• G Rönning & B Oldhammer. Tjäderns möjligheter inom Färnebofjärdens nationalpark. Länsstyrelsen Gävleborg 2017
• E Rolstad & J Andersen. Storfuglökologi og skogbehandling, Skogforsk, Lövenskiold 2003

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]